Go´morgon!
Klockan är 07.33 och det är lördag.
Snö.
Termometern visar - 6 grader.
Utsikter för dagen:
Sovmorgon och jätteskönt att det är ljust utomhus när jag stiger ur sängen.
Nu sitter jag här vid mitt köksbord, med mitt varma goda mjölkkaffe och ser hur småfåglarna flyger fram och tillbaka vid fågelbordet. Maten är slut och de väntar på påfyllning. De väntar på mig.
Även en mycket liten fågel har sitt värde.
Mannen och jag har alltid sett det som betydelsefullt att barn ska ha ansvar för något levande under sin uppväxt och då naturligtvis utifrån ålder och förmåga. Att ta hand om någon annan fostrar till delaktighet, kärlek, omsorg och många andra egenskaper som är bra att ha med sig genom livet, speciellt inför ungdomsåren då det egna egot oftast tar en gigantisk plats.
Att göra gott är en konst som borde komma med modersmjölken.
Det är livsviktigt att ha någon som väntar på en. Känslan och vetskapen om att någon annan längtar efter och behöver en är en makalös drivkraft och enorm glädjekälla, även om det kan kännas bundet och besvärligt då och då.
"Man saknar inte kon för än båset är tomt"
Tänk på alla gamla människor som inte längre behövs, som inte väntar på någon, men som trots allt bara väntar och väntar i livets ändhållplats.........det är hemskt.
Min gamla Mormor hade en kanariefågel i en liten bur i sin mycket lilla kokvrå. Hon pratade med sin fågel, matade och skötte om den och den sjöng vackra drillande serenader för henne. Den lilla guldgula fågeln hade stor betydelse för lillaMormor.
Jag vet att hundar och katter numera kan få "specialtjänst" inom äldre- och psykiatrivården, det är helt underbart! Djuren utsöndrar oxytocin hos människan, vilket är kroppens eget lugn & ro hormon. Oxytocinet har förmågan att motverka stress och verkar avslappnande. Visst är det härligt? Mer av detta!
I dag ska vi trampa betong, handla något onödigt och äta en god lunch på någon trevlig restaurang.
Tillbakablick på gårdagen:
Det snöade så gott som hela dagen och vinden rasade. Jag letade efter det vackra i det hemska och fann ett stormpiskande och mäktigt hav i den lilla hamnen i Baskemölla. Vackert!
Väntan fortsätter, missmodet och tveksamheten smyger sig på efter hand som tiden går. Vi kanske ska hoppa över och fånga ett annat tillfälle.......
Det var en grå fredag.
1 kommentar:
... släpp inte taget...fortsätt....utveckla ideerna,tankarna....vänd och vrid, undersök, hitta nya infallsvinklar...låt fantasin flöda...
Timus
Skicka en kommentar