Före fall.

Go´morgon!

Klockan är 06.43 och det är måndag.
Sol.
Termometern visar + 1 grad.

Utsikter för dagen:
Jag sitter här under en varm filt, känner mig en aning skröplig och funderar över åldrandet. Tänker på hur det är när den fysiska kroppen förfaller och det som finns på insidan, det som inte syns, fortfarande befinner sig mitt uppe i livet med sin styrka och energi. Ögonen kan se i spegelbilden det som absolut inte stämmer överens med upplevelsen av det egna jaget. Konstigt.
När ens egna föräldrar åldras, blir gamla och kanske lämnar jordelivet, vaknar insikten om det egna åldrandet, om att vara den som står på tur och att livets cirklar håller på att slutas. Nedräkningen har börjat och det blir så mycket som ska hinnas med. Ångest?
Jag såg en bild på Donatella Versace, världskänd och uppskattad i modevärlden, uppstarmad i sin hud till ett kattliknande utseende, smal som en sticka med långt svallande hår. Hennes yttre är förmodligen i fas med hennes inre och i hennes liv och sammanhang är det skönhet som räknas, men är hon lyckligare i sin skrynkelfria och overkliga kropp? Ytterligheter.
Oavsett skönhet så säger kroppen ifrån, den börjar helt enkelt bli utsliten från insidan och kan inte bli reparerad i all oändlighet. Bara att konstarera och ta väl vara på sig själv.
Jag tänker också på alla ungdomar som gör olika skönhetsingrepp i ansikte och överallt, undrar hur de kommer att se ut när åldrandet smyger på och deras hud inte längre klarar påfyllningar och plantat. Är det fångade i skönhetsinstitutens grepp för tid och evighet?
Åldrandet går långsamt, det liksom smyger sig på och så plötsligt finns det där. Barn ser det först av alla.
Händerna förändras, lederna börjar gnissla, en liten rynka dyker upp här och där, tänderna behöver mer omsorg, håret mister sin glans och orken börjar tryta.
Självklarhetens tid är över.
Bara att konstatera, livets utförsbacke har börjat. Det är dax att knyta ihop säcken och äntligen börja göra det som man mår bäst av, det som man skulle ha gjort för länge sedan men inte hann med. Det är dax för prioritering och kanske även egocentrering.
Än finns det tid.
"Vi ska alla den vägen vandra"
Kärlek!

Tillbaka blick på gårdagen:
Mannen långt uppe i norra Sverige på en snöskoter :)
Planterade bärbuskar och miniäppelträd med lilla Familjen.
Paddkärlek i karpdammen.
Gårdagen slutade som sjukdag.