måndag 6 januari 2014
Julslut
Go´morgon!
Klockan är 07.32 och det är måndag, Trettondedag Jul.
Stilla och regnfuktigt där ute.
Termometern visar + 1 grad.
Trettondags afton tillsammans med tre pigga Tjejer och "100-åringen" på bio Rio i Tomelilla och i bästa fåtöljerna, hur härligt som helst! Därefter följde en ljuvlig middag, signum Familjens egen kock, med räkor och lax i gräddig creme, mumsfillibabba inget kunde vara bättre!
Nu är det dax för Trettondedag Jul, dagen som definitivt avslutar julen för denna gången. Det känns mörkt att plocka ner julbelysningarna runt hus och gård. Var sak har sin tid och allt har ett slut så nu väntar ett kompakt mörker och det går inte att se längre än näsan räcker när man har gården bakom sig och sena eftermiddags timmen är slagen. Fullmånen är den bästa trösten och det vackraste ljuset i vintermörkret, när den har glädjen att visa sig i sin helhet.
Jag får uppmuntrande hälsningar från kära Vänner om att vi går mot ljusare tider och visst är det så men först ska mörkret passera och ingen kommer förbi. Jag förundras över de personer som vandrar längs med landsvägarna här i bygden i mörker, iklädda neonfärgade västar med reflexer och pannlampa på huvudet. De trotsar skogens mörker och ger sig ut för att motionera (eller vad de sysslar med) när de egentligen inte ser. Att de bara vill och orkar.
Trettondedag Jul berättar att ett underverk skedde när en stjärna tändes på himlavalvet och ledde de Tre Vise Männen till Jesus barnet där han låg nyfödd i ett stall i Betlehem. De kom vandrades med sina kameler och bjöd honom myrra, guld och rökelse i födelsegåva. En otroligt vacker och spänningsfylld saga.
I nutid handlar trettonhelgen mer om spring i butiker för att handla så mycket som möjligt till bästa pris på rea och/eller att byta julklappar som inte passade av en eller annan anledning. Betydligt mindre romantiskt, men jag antar att det även ligger någon form av spänning i det. För min egen del har jag fått nog av butiker för lång tid framöver.
Nu är glada julen slut och julgranen ska åka ut...vilket den gjorde till nyår utan ett barr på grenarna och förmodligen fullkomligt chockad (stressad) av sin inomhusvistelse och allt julpynt.
Vi är på gång i vårt nya år och än så länge är det inga större förändringar i Familjen, även om det finns både förhoppningar och drömmar. Kanske att detta året bjuder på förändringstid eller kanske att vi nöjer oss ett tag till, vi får se vad tiden utvisar efter hand som dagarna, veckorna och månaderna går.
Jag var ute på en härlig promenad längs med stränderna vid Vitemölla när jag mötte en kär Vän som konstaterade att "jag såg ut att ha överlevt både jul och nyår" och så kanske det är, allt går i ett rasande tempo för att snabbt ta slut och kroppen får sin beskärda del. Något att fundera över, varför stressar vi fram för något som är över på några timmar...tack.
Nu välkomnar jag vardagen, med allt vad den har att bjuda av rutiner och arbete i en gränslös kombination med ledig tid. Lika bra att allt kommer igång direkt för snart är det påsk och då är det dax igen...
Nya möjligheter väntar och ibland ser man inte skogen för alla träden och man ska inte ropa hej för än man är över bäcken men man måste våga för att vinna!
Ha´det bäst!
Tillbakablick
Min Ögonsten talar med hela kroppen.
Mullvadarna invaderar.
Naturen luras.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar