lördag 11 september 2010

Ögonblick


Go´morgon!



Klockan är 06.48 och det är lördag.
Mulet.
Termometern visar + 11 grader.


Utsikter för dagen:
Mängder med Pacopussar väckte mig redan i gryningen, omöjligt att motstå den glädjen.
Kärlek.
Denna morgon funderar jag över hur jag på bästa sätt ska njuta det jag upplever i stunden.
Hur jag ska bära mig åt för att stanna upp och inte gå händelserna i förväg. Fy så svårt!
Fånga ögonblicket, fånga dagen.
När jag är på semesterresor, är ute i naturen, vimlar omkring i en storstad, är med om högtidstillfälle, i stort sätt överallt där man upplever något utöver det vanliga, är det svårt att stanna upp och gestalta sig i det som verkligen sker.
-Njut stundens allvar, sa min Pappa.
Jag blir så lycklig, exalterad, euforisk, förskrämd, ledsen eller vad det nu kan vara för känsla att jag genast tänker på hur jag ska dokumentera det jag ser och upplever på bästa sätt. Fram med kameran eller mobilkameran, klicka bilder i mängder och plötsligt är jag frånvarande i det jag egentligen upplever och i stället närvarande bakom kameralinsen.
Eller så blir jag så olycklig över att de jag älskar och tycker mycket om inte är med mig och delar min upplevelse och har i stället fullt upp med att fundera över hur jag ska beskriva det jag varit med om för att dela med mig och i den stunden är min närvaro försvunnen.
Egentligen handlar det mest om att dela med mig till andra, överallt och hela tiden.
Kanske att jag skulle prova med att se till mig själv.
Härom dagen var jag med Väninnan vid havet. Det var betagande vackert.
Havet var i uppror, vågorna dånade in mot stranden, det luktade salt, strandremsan var minimal, det var solblänk i vattnet. Då stod jag som ett fån och var irriterad på mig själv för att jag hade glömt min kamera och fick nöja mig med mobilen. Bild efter bild klickades av och jag blev missnöjd med resultatet. Tankarna handlade om motsol, fel vinklar, skuggor, dålig kamera och så vidare.
Så fullkomligt idiotiskt! Det var då som jag skulle satt mig på en av stenarna, njutit solen och havets brus, bara kopplat av allt annat för det vackra. Jag skulle gett mig själv en stund av meditation.
Jag har helt uppenbart ännu ett beteende att förändra. Suck.

I dag väntar flera timmars arbete i Ystad innan jag kan njuta helgen och framförallt kvällen då Mannen och jag är bjudna på kräftor hos kära Vänner. Mums och slörp!

Tillbakablick på gårdagen:
Vår snälla och trogna elektriker kom och bytte ut våra spisplattor så nu är det fart på elspisen och jag kan alternera mellan gas och el igen. Det underlättar.
Världens bästa snickare är otroligt efterlängtad....
Det var en regn- och ruskdag som gick i raketfart.

Bra med hösten: Björnbär i snåren.








3 kommentarer:

ejsa sa...

Dom bilder som du själv lagra genom att titta på det underbara som finns framför dej är för att lagra till dina mörka stunder. Försöka ge sig tid att få fram alla vackra bilder som finns lagrade inom oss... Men man kan ju dela med sig av dom om man nu inte är konstnär...... Ha en bra dag... Själv far jag med fotbollskillarna till Ronneby och blir borta hela dagen. Må bäst.
krama om

Go´morgon Österlen ! sa...

Kära Ejsa!
Då önskar jag pojkarna och FF Österlen lycka till!

Anonym sa...

....jo...så är det...Kameran är en farlig kamrat - en förrädisk drog..lägg undan den! Låt inte din kamera ta ditt liv ifrån dig....

Timus