Vem bryr sig?

Go´morgon!

Klockan är 06.06 och det är måndag.

Det småduggar.

Termometern visar + 11 grader.

Utsikter för dagen:

Det mest underbara som finns mellan man och kvinna är när livet begåvar oss med ett litet barn. Ett yttersta bevis på kärlek och samhörighet eller kanske ett ögonblicks verk.

I bland blir det inte som drömmen förutspår, någon gång vill livet något helt annat. Det vi önskar mer än något annat kan ta en helt annan vändning.

Inget blir aldrig någonsin sig likt.

Den förbjudna sorgen.

Jag tänker på alla föräldrar eller vårdnadshavare som lever ett liv i en ständig kamp för sina barns rättigheter. Jag tänker på barn och ungdomar vars liv innehåller olika kroppsliga och/eller mentala begränsningar, de kallas barn och unga med funktionsnedsättningar.

Hur kan det komma sig att dessa våra mest svaga samhällsmedborgare inte får maximalt samhällsstöd? Hur kan någon tjänsteman någonsin ifrågasätta deras behov av nya hjälpmedel, assistans, bilstöd, färdtjänst, rätt till skolval och så vidare?

För inte så länge sedan levde alla dessa våra älskade ungar sina liv på institutioner eller gömda i sina familjer.

Skam.

Vilket politiskt parti tar kamp för barn och unga med funktionsnedsättningar? Vilket parti har uppmärksammat dessa familjers livssituation i sina vallöfte? Vem har krävt deras rätt i samhället?

Ingen, absolut ingen!

Jag pratar om ren särbehandling och diskriminering

Mångfald?

Vad är rikets, kommun och landstings syn på barn och unga med funktionsnedsättning och deras familjer? När ska dessa barn och deras familjer få möjlighet att leva ett "någorlunda normalt" liv?

Frågor, frågor.

Jag kan berätta att det är många som aldrig når dit. Hela livet och vardagen blir till en kamp för barnens mänskliga rättigheter.

Barnen förblir barn under hela livet och föräldrarna förblir deras vårdare hela livet igenom.

Det är ett stort utanförskap.

Kärleken till barnen är fullkomlig och det är en ensam kärlekskamp som möter ständiga hinder.

Samhället sätter krokben om och om igen när livet inte blir som det var tänkt från början. Kontroll och maktutövning pågår.

Kära makthavare i riket och i våra små kommuner!

Bjud hem er till dessa fantastiska familjer, lev tillsammans med dem några dygn och ta reda på hur de egentligen har det i sin vardag! Gå med en rollator i händerna och sitt i en rullstol några dagar, lägg er med hjälp av en lyft, sov i korta pass nätterna igenom och få hjälp med att både äta och sköta hygien. Ring färdtjänst och ställ er i kö om ni vill ta en rullstolstur på stan och prova absolut en stärkande skogspromenad med rollator.

Gör något och gör det nu!

I dag gratulerar jag Mannen på hans födelsedag, stort grattis och lycka till!

I kväll ska vi öppna paket :)

Måndag är lika med rutindag, trist och nödvändigt.

Tillbakablick på gårdagen:

Har varit ett fantastiskt veckoslut på Söderåsen med hästar, barn, ungdomar och vuxna. Det blev långa härliga hästpromenader i skog och mark, åk med häst och vagn, ösregn och höstsol, mat i mängder, vacker miljö och trevligt sällskap. LillaSyster njöt på hästryggen :)

Röstningen blev avklarad.

Gårdagen var bra.

Bra med hösten: Gula löv på marken.