Förbise.

Go´morgon!

Klockan är 06.09 och det är måndag.

Gråmulet.

Termometern visar + 3 grader.

Utsikter för dagen:

Det finns en hel del självklarheter i vardagen som är allt för lätta att förbise. I vår allra närmaste och vardagligaste miljö kan det vackraste och mest unika visa sig.

Om allt stannade upp och det bara fanns en enda plats att utforska så skulle den platsen dissikeras ner i minsta beståndsdel. Allt det vackra och spännande skulle få en betydande plats och mycket av det vi aldrig annars ser skulle förmodligen förskönas och kanske till och med förbättras.

Det finns platser vi aldrig har tid att se och det finns sammanhang som aldrig kan njutas.

Det som ser ut på ett sätt i dagsljus kan bli till något helt annat i mörker och vi upplever plötsligt allt med helt andra ögon.

För inte så länge sedan bjöd en ung Vän på en intressant dokumentärfilm, tagen från en aktiv industrimiljö i kvällsljus. Det var förvånande vackert och spännande att se, tillsammans med väl vald stämningsmusik.

Jag har sett en fotoutställning med bilder tagna på olika parkeringsplatser, vilket var oväntat roligt och intressant.

Strax innan snön föll i fjol så fann jag en för mig okänd plats i min egen trädgård, vilsam och vacker, vilket kändes både märkligt och glädjande.

Det är otroligt mycket i vår bleka vardag som egentligen sprudlar av färg och energi, platser som ögat redan har vant sig vid och inte längre lägger märke till.

Man kan inte se och uppleva allt. Vi skyddar oss själva genom att förbise, men någon gång kan det vara värdefullt att stanna upp och upptäcka skönheten och värdet i det mest självklara som ständigt finns och pågår i vår omedelbara närhet.

Kan en miljöstattion vara vacker? Kan möjligtvis kundparkeringen tilltala ögat? Hur ser egentligen våra offentliga byggnader ut? Vad händer vid kiosken i byn? Är verkligen ett fyrvägskors spännande?

Det finns mycket nytt att uppleva och upptäcka, om man väljer att inte titta förbi.

Det finns något som kallas "micropauser" och jag funderar på att bjuda mig själv på en sådan, lite då och då och här och var, för att se vad jag ser.

I dag är det dax att ta itu med måndagsrutinerna, tråkiga och nödvändiga, men jag ska också hinna med att plantera mina vackra violer och det roar mig stort :)

Tillbakablick på gårdagen:

En liten Pojke med glittrande ögon kom med en hemlighet. Gömd i hans lilla hand bakom ryggen fanns en gåva till hans Mamma och till mig. Han var stolt och lycklig! I en liten blå vas står nu en underbar bukett av trädgårdens allra första och ljuvliga lilafärgade krokus. Små fingrar plockar små blommor. Tack min Vän :)

Gårdagen var en arbetsdag som var helt okey.