Go´morgon!
Klockan är 07.39 och det är lördag.
Dimma.
Termometern visar + 4 grader.
Utsikter för dagen:
Just nu snurrar innebörden av ordet "förutsättningslöst" som en ilsken geting i mitt huvud och det irriterar mig.
En förutsättning är något som möjliggör och då borde något som är förutsättningslöst vara något som har en väldigt lös möjlighet. Löst innan man sätter något, alltså en form av planering som inte har givna möjligheter eller är det kanske något som man gjort förut som nu är löst innan man kan sätta det?
Vad är detta för ett dumt ord?
Ett förutsättningslöst möte är vanligt förekommande i yrkeslivet och nu börjar jag fundera över all den tid och allt det engagemang som detta tar.
En förutsättningslös träff är egentligen ganska oengagerade, det vill säga det är ofta en part som vill mer än den andra och ibland känns det som om allt detta prat endast är en artighet. Nätverksarbete ligger i tiden, det är modernt.
Förutsättningslösa möte innebär att man inte ska ha förutfattade meningar, man ska lyssna på varandra, samla information och stjäla idéer från varandra, utan att fatta beslut. Man kan eventuellt se ett framtida samarbete tillsammans eller inte. Det är helt enkelt ett möte mellan människor i tjänsten som inte behöver leda till något alls. Det är en chansning och ett väldigt löst tidslöseri.
Blablablabla........
Alla vill (måste) sälja något, kanske även sig själv.
Det tar för mycket positiv energi och är kanske åldersrelaterat.
Jag känner mig omodern.
Från och med nu deltar jag endast i förutsättningsfulla träffar!
Tillbakablick på gårdagen:
Det är ett skönt mildväder och himlen är nästan oskyldigt blå för årstiden.
Havet och skogen lockar till långa välgörande promenader.
Höstlovet har börjat och husets skolungdomar jublar åt sin ledighet :)
En ganska bra gårdag.
2 kommentarer:
Hela livet är förutsättningslöst.
Vi vet ingenting.
Imorgon finns inte.Inte igår heller
Allt som snurrar omkring oss är bara påhittat.
Det finns inte i verkligheten.
Vi är alla ingenting - mer än små figurer på en liten modelljärnvägsstation i ett litet leksakslandskap på en liten obetydlig prick i universum. Ingen därute vet att vi finns.
Det är sant!
Timus
Kära Timus!
Visst är det så, det finns inga förutsättningar för livet, men nog har en del av oss "omständigheter" som ger oss mer eller mindre möjligheter?
Att vi skulle vara små figurer på en liten modelljärnvägsstation roar mig verkligen! Tänk så många små märklinhus och rosa körsbärsträd som jag har klistrat samma i min barndom....inte på grund av järnvägsintresse, utan för att husen var så söta och träden så fina.....tokigt sött och kanske därför.
En höstvandrig i fjällen (flera år tillbaka), med karta och kompass, fick mig att inse min egen litenhet och obetydlighet.
Vi är alla små flugskitar i det stora hela, men det utesluter inte vår betydelse här och nu.
Skicka en kommentar