Nyanser av rött.

Go´morgon!

Klockan är 06.20 och det är fredag.

Frost!

Termometern visar - 2 grader.

Utsikter för dagen:

En av mina Väninnor berättar att hon är "höstlycklig"! Det är fantastiskt uttryckt och samtidigt fullkomligt främmande. För mig är detta en kvinna som är sommaren personifierad, livlig och glad med intensiva sommarfärger, hur är det möjligt att hösten gör henne lycklig? Underbart förvånande! Jag ser henne dansa fram i en sprakande färgrik lövhög, sjungandes en liten truddilutt, en solig höstdag med ett gråblått hav i bakgrunden :) Lycklig är ett ord som passar min Vän och höstlycklig låter väldigt fint.

Undrar om lyckan har en egen årstid, kanske, jag känner i alla fall att sol och värme ger liv och glädje....för mig. Jag tillber solen! "Kära sol, vill du lysa, så vi alla slipper frysa....."

Sommarsol är frihet.

Själv är jag någorlunda nöjd med att hösten och naturen äntligen har börjat leverera färgen röd, det är vackert och det känns rätt, tryggt.

Men i natt var det då slut på den tryggheten, hösten får förmodligen tacka för sig, när nattfrosten bet sig ett rejält tag. Nu faller löven snabbare än någonsin och solen kommer att få uppenbara bekymmer med att värma dagen.

Vintertid i oktober, det är riktigt hemskt.

Tillbakablick på gårdagen:

Vilken tur att växterna kom under tak! Räddade.

Jag tycker om herr Lundells ord (märkligt att se honom i sitt stora vita skägg) och i går sa han, i ett samtal kring sin nyutgivna bok: "Jag hatar snön på vintern och på sommaren blir det bara ett hjärtsnörp av det"

Uffe, Uffe, Uffe!!!!! Precis så är det!

Gårdagen var bra.