Auktion

Go´morgon!

Klockan är 06.28 och det är fredag.

Sol

Termometern visar

+ 13 grader.

Utsikter för dagen:

De flesta saker och ting har sin historia och sin betydelse. Vi människor börjar tidigt att samla och köpa föremål, inte minst när det är dax att börja sätta bo och därefter fortsätter vi hela livet igenom. Vi kanske sparar en evighet för att köpa precis den soffan, den vasen, den servisen eller vad det kan vara som vi innerligt önskar.

Kanske att vi var mer aktsamma om både våra pengar och saker förr. Allt skulle betalas kontant ifall det inte gick att praktisera byteshandel. Hantverket bakom varje produkt hade definitivt ett högre värde eftersom massproduktion var sällan förekommande. Det fanns en mänsklig hand bakom tingen.

Tiderna förändras och nyare kanske mer moderna och tidstypiska föremål får ersätta de äldre.

Numera handlar det mesta om att slänga och köpa nytt eller hitta riktigt gammalt som har den rätta patinan eller som just nu känns tillräckligt trendigt.

Om man bläddrar i inredningsmagasinen inser man snabbt att det mesta är ohyggligt och orimligt dyrt och att det ska vara så lite som möjligt av allt, det ska vara minimalistiskt. Avskalat och dyrt! Opersonligt.

Mycket kräver väldigt god ekonomi och många inreder sina hem för att matcha tidens trend och imponera på andra. Utställningshem skapas till en miljö med design som ledstjärna där varken barn eller djur kan leva, leka och utvecklas.

Förr fanns det salar, finrum som var undantagna vardag och lek för att finnas till kalas och festligheter. Bra!

Jag har varit på auktion och sett hur föremål efter föremål ropades ut till så ringa kostnader att det nästan kändes skamligt. Danskt porslin kostade en tiondel av sitt värde, möbler fick nästan skänkas bort, tavlor var det ingen som ville köpa och så vidare. Skambuden haglade.

Jag kan inte låta bli att tänka på den kvinna (vilket det förmodligen var) som hade samlat på alla danska jultallrikar genom åren, förmodligen en varje jul. De var dyra och de hade ett samlarvärde för henne. Barn och barnbarn vill inte hänga danska jultallrikar på väggarna och nu säljs de på dödsboauktion för knappt tio kronor styck. Sorglig tanke.

Stora vackra matserviser, glas och bestick säljs ut till låga kostnader. Kanske att det var en bröllopsgåva, kanske att det var något som man lagt sina besparingar på och nu ropar en okänd in en komplett servis för ett par hundralappar.

Kanske att det är att betrakta som återvinning.

Hoppas att föremålen fortsätter att sprida glädje till sin nya ägare, men.....först ska de kanske passera en uppköpare och stiga rejält i pris innan de marknadsförs igen.

Ska också mina saker auktioneras ut en gång i tiden? Hemska tanke!

Själv har jag ropat in ett mycket fint träskåp som presenterades som litet furuskåp (vilket jag direkt såg att det inte var) och var mindre intressant som auktionsobjekt. Skåpet är handgjort av en man i Vassmolösa i Småland och tillverkat rakt igenom i eneträ. Det luktar underbart av skog, är oanvänt, det är signerat och det är numera mitt. Nu ska jag undersöka och försöka få reda på vem som egentligen är handen bakom detta fina arbete.

"Du kan ingenting ta med dig dit du går......."

Tillbakablick på gårdagen:

Det kom ett blomsterbud från Simris handelsträdgård och överlämnade en ljuvlig bukett med gula blommor. Den var utan avsändare, men där var en liten hälsning och en trisslott som ledde mig till givaren. Tack min kära Väninna för de fantastiska blommorna!

Kusinerna från Småland kom och hälsade på, trevligt!

Vi var i Kivik och köpte färsk skrubba som storeBror sedan stekte med kapris, rödlök och smör till en underbar lunch. Mums!

Gårdagen var mycket bra!