Minne

Klockan är 07.18 och det är lördag.

Mulet.

Termometern visar

+ 16 grader.

Utsikter för dagen:

"Strö lite rosor på den väg du vandra, törnen strö så många andra"

Jag vaknade med dessa ord i mitt huvud och efter en stunds funderande fick jag tag i en inre bild av en liten svart bok med röda rosor; Poesiboken. Helt otroligt!

Jag och mina skolkamrater sysslade med poesi i mellanstadieålder. Poesiboken lämnades till en vän eller någon som man gärna såg som sin vän och efter en stund eller en dag fick man tillbaka den med några väl valda ord.

"Rosor äro röda, violer äro blå, smultron äro söta och du är likaså"

"Sist i boken vill jag stå, men främst bland vännerna ändå"

"Sol ute, sol inne, sol i hjärta, sol i sinne"

Helt underbart och nästan overkligt fint.

Om man inte ville skriva poesi (speciellt killarna) fanns en bok som hette Mina Vänner där man fyllde i en del förtryckta frågor kring sin personlighet; Vad är det bästa du vet? Vilken maträtt tycker du om, vilken är den bästa bok du har läst och så vidare. Högst upp på sidan fick man klistra in ett foto på sig själv och om man var riktigt intresserad kunde man också färglägga sidan.

Några år yngre höll vi på med klippdockor. Jag köpte stora hårda pappark (veckopeng) med tryck av en kvinna eller ett barn och massor med kläder som man sedan satt i timmar och klippte ut. Bra för motoriken och tålamodet. Det fanns inga pojkklippdockor vad jag kan minnas. Varje klädesplagg hade flera små kluriga piggar som gjorde att man kunde fästa kläderna på klippdockan efter att den var urklippt. Det var ett påfrestande projekt för en liten hand som ännu inte hade tillräcklig finmotorik för saxen. När allt var utklippt började leken som bestod i att klä dockan i olika klädesplagg och sedan låta henne leka med andra dockor. Rollspel och social träning :)

Vi samlade bokmärke som vi satte in i böcker eller hade i fina askar och sedan bytte vi med varandra. Alla dessa vackra bokmärkeskartor med änglar, brudpar, rosor och glitter som blev till romantiska drömmar och lek. Samla och spara.

Detta sker i en tid då barn inte var förtrollade (stressade) av en skärm med snabba bilder, stark volym och höghastighet

Jag tror att barn fortfarande behöver leka långsamma lekar.

Lego är väl snart den enda överlevande leksaken som aldrig blir omodern. För de som är över förskoleåldern finns väl ingenting? Jag tror inte att begreppet leka finns i den åldern, det betraktas säkerligen som barnsligt..... Leker man överhuvudtaget när man är mer än tio år och är flicka eller har man redan börjat sin identifikation med tonåren?

Lite poesi med några vänliga ord har gjort gott i livet.

LillaSyster är redan ute och sköter om våra hönor, morgonpigg idag! Mannen, två av Sönerna, Bonusbarn och Flickvän ligger och sover sött. Huset fullt med våra kära :)

Det kommer att bli en dag full av liv! Underbart!

Loppis väntar i Önneköp, fynd ska göras!

Tillbakablick på gårdagen:

Fredagar är lika med matinköp till hela veckoslutet och städning av huset. Köer tar på krafterna och armarna känns extra långa av allt släpande. Dammsugaren får visa vad den går för, golven såpskuras, alla hygienrum iordningställs, blommorna vattnas och damtrasan åker fram om den behövs.. Trist men nödvändigt! Jag har god hjälp av storeBror :)

Världens bästa snickare satte upp mitt nya fina skåp i sommarrummet. Fint!

Vi njöt en härlig kväll med väldigt god mat (vildand) och goda viner hos kära Vänner i Ravlunda, tusen tack! Kvällspromenaden i skymningen med en flock guldgula hästar i Brösarps backar var som att befinna sig i en saga, trolskt vackert.

Det var en riktigt bra fredag.