Beroende.

Go´morgon!

Klockan är 07.08 och det är lördag.

Blåser till storm!

Termometern visar + 3 grader.

Utsikter för dagen:

Vi har varit fullkomligt avskurna från all internettrafik under drygt tre dagar, en oväntad prövning för mig och Familjen!

Den första dagen, dagen då allt stängdes ner och datorn hela tiden informerade att det inte fanns åtkomst till servern, var total frustration. Jag vet inte hur många gånger jag öppnade datorn för att logga in, men.......ingenting hände. Hade kontakter som väntade på svar, information att hämta, arbete som skulle utföras och inget blev gjort.

Hemskt! Jag fanns inte längre!

Mannen påbörjade ett intensivt arbete med att nå bredbandsbolaget, som kunde konstatera att felet låg hos dem och att de skulle åtgärda det. Bra!...tänkte jag, nu tar det bara några timmar och sedan är det klart, men "icke sa Nicke"!

Dag två var full av förhoppningar då datorn öppnades på morgonen, men ack nej!

Hur skulle min dag se ut, hur skulle jag fungera utan datorn? I en liten by på Österlen står det mesta stilla och jag kan inte sticka under stol med att datorn är en betydelsefull väg ut mot civilisationen, ut ur det lilla fagra och in i de stora hela, det som finns utanför idyllen.

Adrenalinet strömmade till i mig och irritationen blommade ut i ilska. Idioter! Vad håller de på med och vad är det vi betalar för?! Mannen väntade tålmodigt på deras sms, som skulle bekräfta att allt var i sin ordning, och själv var jag bara arg. Fram emot lunch ringde Mannen och meddelade att sms:et hade kommit.......det löd; " vi jobbar på felet"! Puff, där gick luften ur mig! NU utsågs Telenor till den största syndabock någonsin! En samling inkompetenta nördar som inte visste vad de sysslade med, om de överhuvudtaget gjorde något?! Grrrrr!

Dag tre och jag har bestämt mig för att s k i t a i internet, plocka ut det ur min tankevärld och i stället uppskatta all tid som "slösurfande" på datorn stjäl från mitt liv. Arbetet vid datorn fick helt enkelt vänta, inget att göra och nördarna var inte värda min energi.

Skönt, riktigt skönt och jag beslutar mig då även för att försöka begränsa min tid framför datorn fortsättningsvis. Tidstjuveri!

Jag antar att min likgiltighet hjälpte, att mitt ointresse for ut i rymden och bombaderade bredbandsbolagets all teknik och deras egentliga beroende av alla oss stackare som är bundna vid våra datorer, långt från nergrävda fungerande kablar, vår kontakt med världen och mänskligheten utanför skobygden, vår fritid och vårt informationsflöde, för samma stund som bredbandsbolaget försvann ur mina tankar och frustrationen släppte min kropp så ringde Mannen;

-Vi är uppkopplade!

Jaha....tänkte jag.

Tillbakablick på gårdagen:

En härligt ledig dag med Väninnan och en mysig "glöggprovarkväll" tillsammans med våra Män.

En måbra-dag.