Go´morgon!
Klockan är 06.12 och det är onsdag.
Dimma.
Termometern visar + 8 grader.
Utsikter för dagen:
Någon gång vid eftermiddagsfikat, med florsockerpudrade vaniljhjärtan och chokladbollar, så öppnades det gråmulna himlavalvet och solen sprack upp i sitt allra största leende. Det var nästan lite uppenbarelse över det hela, intensivt stark soljus och en flödande energi.
Kära sol, välkommen!
Dagen var vindstilla och med hjälp av solen blev det full fart, med riktning utomhus. Ett perfekt tillfälle att räfsa löv, ett nödvändigt men också efterlängtat trädgårdsarbete som även tränar musklerna inför det som komma ska......skotta s n ö!
Allt går i nyanserna gult och brunt nu, med en dragning åt dämpande rött, vackert och fult på en och samma gång.
Jag greppade lövräfsan, satte fart på "rullebören" och sedan blev det ett stilla och njutbart arbete runt boningshuset. Milde tid vad med löv, överallt och i mängder. Jag tänkte osökt på Beppo gatsopare i boken om Momo, men också på en äldre man, i gula regnkläder med en sopkvast i sin hand, på en regnig gata i Istanbul.
Det finns ingen början och inget slut.
Det kan tyckas fullkomligt idiotiskt att kratta löv runt en gård som ligger i kanten av en lövskog, men löv är förrädiskt hala och måste bort från gångar och hus, dessutom så blir de lätt till fina och varma vinterbon åt de gnagare som vi absolut inte vill ha inomhus. Allt är en avvägning eftersom växterna behöver sina lövtäcke inför vintern och gräsmattans nedre innevånare behöver kraften från multnade löv.
Precis då, när jag går där med min kratta och låter tankarna virvla runt, önskar jag mig en bekväm liten villaträdgård, med tre frodiga fruktträd och absolut inga andra träd och definitivt inga lönnar i närheten.
Löv luktar höst och jord. Jag ler åt minnet av hur våra Pojkar hoppade i lövhögar, gömde sig under färgrika löv och sprang och sparkade i prasslande torra löv.
Krattan är ett utmärkt redskap i att befinnas sig nära, men också på avstånd från lekande och skapande små barn.
Det kanske finns något bra med hösten i alla fall.
Tillbakablick på gårdagen:
Vi har gått in i november månad, årets tråkigaste och färglösaste månad, men jag njuter av att kylan och frosten håller sig på avstånd......än så länge.
Gårdagen var bra.
1 kommentar:
Bilden på löven är vacker som en tavla eller varför inte ett vykort.... Ha det gott i dimmorna
Skicka en kommentar