Go´morgon!
Klockan är 07.15 och det är måndag.
Termometern visar + 6 grader.
Det är sol.
Utsikter för dagen:
Vi äter inte för att bli mätta, vi äter för att bli smala!
Ett I-landsbekymmer utan dess like.
Jag minns en liten sparbössa i papper. Den var lila och vit och på den fanns bilder av små barn med brun hudfärg och uppsvällda magar som tittade vädjande mot en. Sparbössan stod i vårt kök.
Hjälp barnen i Biafra!
Alla mina lekkamraters familjer hade också en sådan sparbössa och alla stoppade vi slantar i den lilla kartongen, som vi sedan gick och överlämnade till kyrkan. Där stod sparbössorna på rad så att alla kunde se hur duktiga vi hade varit på att hjälpa barnen i Biafra. Lite nyfiket skakade jag på någon av kartongerna för att höra om där fanns många pengar.
Hjälpsamhet var en självklarhet. Kyrkan såg till att vi alla blev medvetna om var hjälpen behövdes, oavsett religiös tillhörighet och ekonomisk möjlighet.
Sparbössan blev en påminnelse om andra barns utsatthet och under denna sparperioden avkrävde vuxenvärlden viss tacksamhet från oss barn:
-Tänk på barnen i Biafra, ät upp din mat! -Tänk på barnen i Biafra och var glad för dina kläder!
Det vände sig i min barnamage av rädsla för att bli som ett av barnen på sparbössan, det blev svårt att svälja och det var bäst att vara tyst.....var nöjd, var glad, lyd och gör som Mamma säger.
"Kära sol och kära jord, dig vi tackar vid vårt bord" är några strofer från en vers som våra två yngsta Söner fick lära sig i tidig ålder. Deras skola läste denna vers till maten och både Mannen och jag tyckte att det var ett bra sätt att visa respekt för matens ursprung och för livet i sig själv.
Idag ska jag ta fatt i mig själv! Huset är försummat! Jag ska vara min egen städtant och tvinga mig själv till mina egna hushållsnära tjänster. Allt ska dammsugas, golv ska såpas, toaletterna skuras, kylen ska rengöras och slutligen ska alla fönsterkarmar våtdammtorkas. Efter det ska jag bara vara nöjd och tacka mig själv!
Tillbakablick på gårdagen:
Underbart väder!
Min mat fick väldigt gott betyg men jag är bara halvnöjd med mig själv. Tycker att jag har tappat lite av den glädje för mat som jag kände tidigare.
Det var en bra gårdag.
4 kommentarer:
.....jo, det är nog så. Det finns en risk med att vara duktig matlagare. Man blir inte nöjd. Det smakade inte riktigt som man hade tänkt sig. Man kan till och med bli grinig. Tuggar och tänker "fan också. Det är för sött, det är för salt det är för surt"... medan familjen pratar på.
- Det var gott, säger dom och och äter upp alldeles för fort och skyndar sig från bordet, för dom har ju annat än mat att tänka på.
Så sitter man där och är missnöjd - och det är helt och hållet ens eget fel.
Jag tror att det är dags att avdramatisera matlagningen.
Timus
Vilken klok kvinna du är.... Håller helt med dej om att man skall njuta då man har gjort ett tufft städpass. Håller med för föregående talare då det gäller att avdramatisera matlagningen.
Njut av dagen och ta tillvara på solen i dag.
....ska just laga middag...vad ska jag ta m,ig till?
Timus
.....blir det bra med pastasallad och färdiggrillad kyckling..... men min dotter är ju vegetarian!!!!
Timus igen
Skicka en kommentar