Dysterkvist

Go´morgon!

Klockan är 07.03 och det är söndag.

Regn.

Termometern visar

+ 17 grader.

Utsikter för dagen:

I bland känns det som om dagarna bara är en aning för besvärliga. Saker och ting går emot en, relationer knakar betänkligt, arbetet är tråkigt, otillräckligheten känns påtaglig och humöret är definitivt inte vad det borde vara.

Mycket är egentligen hur bra som helst, men glädjen vill liksom inte infinna sig och det blir allt för lätt att söka fel och brister i omgivningen, hos varandra och sig själv. Det blir till tråkiga dagar då meningslöshet och tristess gör sig påkallad.

Frågorna dyker upp i det inre och tankemaskineriet går i moll. -Varför?

-Hur kunde det bli så här? -Jag sliter till ingen nytta! -Hur jag än gör blir det fel!

Lusten att se positivt är som bortblåst och självömkan är nära. Kraften fullkomligt försvinner ur kroppen och allt är så himla jobbigt och trist. Dysterkvist!

Tid till tankar!

Det finns människor som frossar i känslan av att vara offer. Hur orkar de? De upplever att de alltid blir satta åt sidan, inte tillräckligt uppmärksammade, inte älskade, inte lyssnade på, människor bara stör dem och så vidare. Offerkoftan är varm och trygg att svepa om kroppen och negativitet blir till en livsstil där sten för sten läggs till en mur av ensamhet.

Det finns människor som är konstant arga för allt och ingenting och de tycks sällan "se solen för alla molnen". De ser dessutom ovant konstiga ut när de ler eller skrattar! Lustigt!

När jag var liten fanns det en man i vår närhet som hette Farbror Tage och han var alltid arg för något och hade alltid en tillrättavisning på läpparna, inget som vi barn någonsin gjorde var bra. Han var en obehaglig felsökare. Jag var livrädd för honom och människor som har en negativt aggressiv läggning oroar mig fortfarande. Det finns en känsla av att de ska röva bort den glädje som finns inom mig. Glädjetjuvar!

Glädje smittar! Skratt förlänger livet! Gilla läget!

Nu gäller det att vara vaksam för energitjuvar som suger den kraft som finns!

Ett bra sätt att upplysa sig själv om det härliga med livet är att skaffa sig en "tankebok".

En bok som plockas fram varje kväll så länge som det känns meningsfullt. I tankeboken skriver man ner tre utvalda händelser som har berikat dagen och livet som just passerat. Det är inte alltid så lätt och manar till eftertanke, men det är precis då som boken fungerar som bäst. Den ska aldrig någonsin innehålla något som försvårade dagen som passerat, det är en bok endast för goda känslor!

Det är förmodligen dax för mig att plocka fram min tankebok igen! Hösten smyger sig på!

I dag hade jag tänkt mig en tur till Malmö festivalen med husets unga, men det ger sig om vädret inbjuder till detta.

Jag ska fortsätta den trädgårdsröjning som jag påbörjade i går, men med viss försiktighet eftersom axlarna värker mer än lovligt i dag.

Mannen ska hålla vägföreningsmöte och antingen kommer några få och allt är lugn och ro fram till nästa år eller så dyker vägens nya "stridstuppar" upp med önskemål om nya förändringar för deras egen del.

Tillbakablick på gårdagen:

Allt blir inte alltid som man tänkt sig, men nu är jag innerligt trött på att få ge avkall på mina önskemål. Av någon underlig anledning ska jag ofta nöja mig med det näst bästa och det irriterar mig! Jag kan och vill inte fixa allt själv för att få det som jag önskar! Besviken!

Fullt upp i trädgården när solen äntligen visade sig.

Fortsatte min intention att besöka gårdsbutiker i sommar och kom till Mandelmans trädgårdar under gårdagen. Det var flera år sedan jag var där och anläggningen har verkligen vuxit sedan sist. Antar att trädgårdsprogrammen som spelades in där för tv har gett Mandelmans en ordentlig skjuts framåt för när vi var där kom det stora turistbussar körande på den lilla grusvägen som leder till trädgården. Då fick vi bråttom iväg! En stillsam oas har blivit ett turistmål och det var så mycket folk att trädgården kom på undantaget. Trevligt trots allt och vi fick några påsar med frukt & grönt med oss hem.

Gårdagen hör sannerligen inte till de bästa utan var mest ok.