Uppväxtförhållande

Go´morgon!

Klockan är 06.26 och det är torsdag.

I bästa fall sol...

Termometern visar + 11 grader.

Utsikter för dagen:

Var och köpte tomatplantor tidigt i våras. Mina erfarenheter som tomatodlare är väldigt begränsade så jag var noga med att få en lättodlad sort som inte behövde "knippsas" och fixas med. Försäljaren rekommenderade vänligt en busktomat som skulle bli ca 30 cm hög. Jättebra tänkte jag och köpte tre plantor. När de väl kom i jorden här hemma upptäckte jag att jag nog kunde plantera några till och köpte ytterligare tre busktomater.

Jag hade bilden av en underbar och välskött tomatodling i Toscana på näthinnan, nu skulle vi snart skörda solvarma, tomater här hemma.

Ett par veckor efter att min odlingsbädd var nymålad och nyplanterad kom världens bästa snickare och satte upp byggställningar......precis ovanför den ena tomatodlingen. Var tog solen och dagsljuset vägen och vad gjorde murbruk och träflis i jorden bland tomatbuskar och persilja?! Stor suck! Märkligt nog så fortsatte tomatplantorna att växa under byggställningen och började växta vilt. De andra tre växte sakta. Samma sort och så olika?

I mina planteringskar växer nu tre ordentliga, söta och fina (lydiga...) tomatbuskar med små fina tomater och bredvid växer tre oregerliga, intrasslade (olydiga...), tunga tomatbuskar med allt för stora och oformliga frukter.

Det enda som förenar dessa båda buskar är att tomaterna förblir gröna?! "Kära sol vill du lysa...."

Blev jag lurad av tomatförsäljaren eller ska vår kära snickare bära hundhuvudet? Något är hur som helst helt fel och de ser misstänksamt olika ut :)

Jag kan inte låta bli att förundras över naturens olikheter och dess likheter med oss själva. Dessa mina båda planteringskar inrymmer en hel del av det som jag möter dagligen och stundligen.

Våra gener och vårt rotsystem är grunden för vår tillväxt och fast vi får samma jordmån så är våra uppväxtförhållande otroligt betydelsefulla.

Den som inte får det stöd som den behöver under sin uppväxt finner egna vägar och försöker klara sig bäst det går. Den som är tryggad med ordnade förhållande växer lugnt och sansat.

Alla mina buskar bär frukt, men de som desperat strävat mot ljuset har knäckts på flera ställe och förlorat många frukter. De andra växer rakt och vackert, blir lagom höga och bär fina välformade frukter.

Samma jord, samma plats, samma sort men olika uppväxtförhållande.

Den vilda och spretiga tomatbusken får nu min omsorg! Jag binder upp den, sätter bambupinnar som stöd och försöker reda ut de trassliga grenarna utan att bryta dem. Jag försöker till och med att mogna de tappade oformligt gröna tomaterna i köksfönstret. Kanske att de blir röda....

Omsorg, ödets ironi!

Den lilla fina tomatbusken får inte fullt så mycket omsorg, mest beundran. Den står på stadig rot, klarar sig själv och nog verkar det som att den snart ska ge mig fina, röda små välformade tomater....

"Tomtebolycka"!

I dag ska jag först vara chaufför åt en av husets unga. Därefter blir det ett besök på plantskolan i jakt efter hallonbuskar (vet att jag är sent ute!) att plantera på lämplig plats här hemma. Jag har en dröm om "vilda" trädgårdshallon......alltså de som blir stora, röda och goda samtidigt som de är lite vilda och spretiga :)

Min kärlek till livet!

Tillbakablick på gårdagen:

Regn och regn.

Dagen gick i en svindlande fart och jag har en känsla av att min arbetsdag gav gott resultat.

Det var en god dag.