Tillbaka

Go´morgon!

Klockan är 07.40 och det är söndag.

Det är mulet.

Termometern visar + 8 grader.

Utsikter för dagen:

Hösten är över! I natt skedde det tidsmirakel som trotsar naturen själv och ger oss en timme tillbaka. Det är vintertid.

Jag blev väckt tidigt i morgonmörker av en liten valp som absolut var tvungen att pussa mig över hela ansiktet för att sedan tala om hur nödvändigt det var för honom att uträtta sina behov. Duktig hund!

Paco valp är alltid en aning osäker och oroad när hans "pappa" inte är hemma så det var bara att stiga upp och ut i mörkret för att sedan välsigna denna extra timme och snabbt krypa ner i sängvärmen igen. Både valpen och jag somnade om. Mysigt.

Nu kommer vi att prata om vintertid i flera dagar och om vad tiden egentligen skulle ha varit om det nu inte varit vintertid. Någon kommer att känna sig trött och en annan får problem med sömnen och vaknar för tidigt. Vi vuxna är nöjda med ljusa morgnar men barnen tycker säkert att det är jobbigt med mörka eftermiddagar som snabbt gör slut på utomhuslek. Inget att välja på, bara att gilla läget.

I dag gör vi väl som de flesta, vi tar in våra sommarmöbler och tömmer trädgården på det som hör sommaren till.

Vi har ett bekymmer. Våra förråd är till brädden fyllda med möbler och kartonger........men det ska nog det lösa sig, hoppas vi.

Solstolarna får tåla sig ett tag till i ruskväder och minnas om varma ljuvliga dagar vid poolen :)

I dag är det en halv arbetsdag för mig och det känns helt ok.

Jag kan dessutom konstatera att bildöverföringen på Go´morgon inte uppför sig som den ska i dag och att jag inte kan göra något åt saken. Irriterande!

Tillbakablick på gårdagen:

En ledig dag med god mat, härliga smaker och mycket prat (om grappatillverkning och Italien....).

Jag har fått två fina födelsedagspresenter under veckoslutet, många tack!

Världens bästa snickare fick förmodligen ett hjärnsläpp?! Tröttsamt! Misstänker att det beror på stress och viljan att färdigställa, men ändå....

Någon påstod att det var halloweenfirande i går. Märklig högtid som jag inte alls förstår mig på. -Bus eller godis? Skräck och blod. Roligt...?

Tacka vet jag alla helgons dag med sin ljushögtid, sina lyktor och sina urgröpta pumpor som skiner så vackert i vintermörkret. Till och med den mörka och lite läskiga kyrkogården förvandlas till ett vackert ljus- och skuggspel med alla sina flämtande lågor. Stämningsfullt.

Alla har någon som inte finns med i livet längre, som är saknad och som finns i minnet bevarad. Alla helgonsdag är en ljushögtid av betydelse.

I vår Familj tänder var och en ett ljus för någon denna kväll och umgås över en god vintermiddag i stearinljusens sken. Tryggt.

Bra med hösten: Den är över.

Intuition

Go´morgon!

Klockan är 07.19 och det är lördag.

Det är mulet.

Termometern visar + 8 grader.

Utsikter för dagen:

Vilken fantastisk vecka jag har varit med om!

Det har varit intressanta föreläsningar och spännande möte med många olika människor. Jag har sugit åt mig som en svamp av alla nygamla kunskaper och jag har mått väldigt bra av att få bekräftat att det jag redan gör fortfarande duger. Tid ger erfarenhet.

Ibland kan jag tvivla på att min egen kunskap räcker, speciellt när vårt nya snabba samhälle fullkomligt bombaderar oss med forskning, rön och olika metoder inom mitt intresseområde. Kontrollen av människan är större än någonsin (obehagligt) och allt ska vara skriftligt utvärderingsbart. Pappershögar!

Vad med intuition?

Flera år av yrkesutövande ger sina kunskaper. En av dessa är att det finns mjuka värde som aldrig går att utvärdera och om man har barn och unga som sin målgrupp så är intuition något som man behöver vara extremt medveten om och lyhörd inför.

Barn och unga är väldigt lika oavsett bakgrund och tillhörighet och det de alla har gemensamt är att de behöver känna sig betydelsefulla och värdefulla för någon.

Intuition är en känsla som ofta leder rätt, men som behöver tid.

Vem ska vara broms utan att vara bromskloss?

Vi behöver våra generationer, där vi har tid med varandra utifrån var vi befinner oss i livet. Barn och unga behöver sina föräldrars föräldrar, de behöver varandra.

Kärlek & respekt.

I dag ska jag njuta av att bara vara ledig!

Jag ska lägga några utvalda glädjestenar på plats och jag ska kratta våta löv från plattor och gångar. Halkrisk! Därefter ska jag ta hundarna med mig ut på en tur i skogen, skönt!

I eftermiddag kommer storeBror med sin Käraste och vi ska laga en riktigt god jordärtskockgratäng, riva högar med parmesanost, steka fläskfilé i mycket smör och göra en stor matig sallad med olika goda oliver, mums!

Tillbakablick på gårdagen:

En mycket bra och intensiv dag med en mysig kväll runt köksbordet tillsammans med Mannen och lilleBror. Fredagar är bäst!

Bra med hösten: Höstlov!

Potatisdag

Go´morgon!

Klockan är 05.45 och det är onsdag.

Det är mulet.

Termometern visar + 3 grader.

Utsikter för dagen:

Jag har mött en spännande människa, en man som besitter en mängd av kunskap inom mitt eget intresseområde och som har ett vackert namn; Pelle Lindblå.

Först uppfattade jag att han hette Linblå och associerade omedelbart till ett hav av böljande blå lin, men även namnet Lindblå för tankarna mot en sommarblå himmel och grönskade träd. Undrar var hans efternamn kommer ifrån, fint hur som helst.

Pelle Lindblå är en makalöst skicklig pedagog från Dalarna som har vikt trettio år av sitt liv till barn och unga med inlärningssvårigheter av olika slag och grad.

Hans tes är att inlärningssvårigheter och NPF (neuropsykiatriska funktionshinder) är kopplade till störningar i ett eller flera sinnen eller i samspelet mellan dem.

Det är otroligt skönt att lyssna till någon som så otvunget och generöst delar med sig av sina erfarenheter. Jag fick flera nya tankar och aspekter som bjöd ett nytt perspektiv på mycket av det som jag praktiserar i min dagliga gärning. Otroligt bra!

Äntligen en input på det som många av oss egentligen redan vet, men som ännu inte är vetenskapligt forskat.

Vi ska ta väl vara på våra sju sinnen, speciellt vårt balanssinne som är koordinater för dem alla sju!

Jag tycker om att bli överraskad och jag beundrar människor som respektfullt delar med sig av sina väl grundade erfarenheter och framförallt gör komplicerad information lättillgänglig. Strålande!

Nu har jag även lärt mig att praktisera hjärngympa, vilket var ett för mig annorlunda sätt att träna balans, koordination och motverka stress. Det är både roligt och svårt och gav absolut mersmak. Nu ska hjärnan och sinnena få sig ett träningspass då och då!

Tillbakablick på gårdagen:

Det råkade vara potatisens dag i går. Vilken tur att vi hade potatisgratäng till kvällsmaten.

För övrigt var det enbart en frustrerande arbetsdag.

Bra med hösten: Lövskogens otroliga färgprakt.

Furuboda

Go´morgon!

Klockan är 06.11 och det är måndag.

Regnar.

Termometern visar + 2 grader.

Utsikter för dagen:

Min dos av livets tacksamhet är påfylld. Efter två dagar på Furuboda är jag till bredden fylld med ödmjukhet inför det liv som inte blev som man hade önskat och hoppats på. Någon gång går det fel och det kan ändå bli helt rätt.

Alla är olika.

Furuboda är en kursgård, en folkhögskola och ett rehabiliteringscentra för människor i alla åldrar med någon form av funktionsnedsättning.

På Furuboda finns ett härligt badhus som även håller öppet för allmänheten vissa dagar i veckan och de har en bra restaurang som alltid är öppen för alla som vill äta där.

Åk dit! Anläggningen är helt tillgänglighetsanpassad och ligger vid den vackra Åhuskusten, vilket inbjuder till härliga promenader.

På mycket kort tid har jag mött vardagens hjältar, underbara barn och otroliga föräldrar. Mitt hjärta är fyllt med värme och respekt.

På Furuboda möts människor som lever livet för stunden och som har den unika förmågan till att glädjas åt livets allra minsta möjligheter. De har gåvan att se ljuset i mörkret, trots att de får kämpa för det som är en självklarhet för de allra flesta.

Det finns alltid en hjälpande hand, ett leende på läpparna, en stund över för att lyssna och ett befriande lugn på Furuboda. Allt har sin takt och sin tid.

Det är en gåva att få vara med och dela den värme och omtänksamhet som Furuboda står för tillsammans med sina gäster och sin personal.

Ingen är annorlunda, allt är fullkomligt normalt.

Underbara barn, fantastiska ungdomar och otroliga föräldrar!

Kärlek & Tacksamhet!

I dag får jag ladda inför en fullkomligt fullspikad arbetsvecka. Tre utbildningsdagar i två olika städer väntar och där emellan ska jag klämma in ytterligare en resa till en tredje stad för styrelsemöte.

Tillbakablick på gårdagen:

Lyckades ta mig ut i trädgården en stund på eftermiddagen då solen tittade fram och krattade bort högavis med våta löv från plattgångar och uteplatser. Mannen skurade grillen och ställde in den för säsongen. Höststäda!

På söndag väntar vintertid (hemskt!) och senast då ska alla trädgårdsmöblerna inomhus. Våra befriande uteplatser ska rustas för vinterväder.

Mörkertider väntar. Kura inomhus månad efter månad.....

Mitt "glädjerös" har nu fyra stenar och en liten bit av ett fundament börjar ta form på en fullkomligt meningslös plats.

Bra med hösten: Orange

Recept

Go´morgon!

Klockan är 07.35 och det är lördag.

Det regnar.

Termometern visar + 6 grader.

Utsikter för dagen:

Fru Dysterkvist, det är jag!

Allt är tråkigt, inget gör mig glad, inget piggar upp mig, maten är smaklös, kroppen bråkar, tankarna går i moll och det finns inte ett leende på dessa läppar. Fy så hemskt!

Hur kan detta komma sig när livet trots allt är så fantastiskt? Jo, det är den elaka höstdysterheten som sakta men säkert tar ett hårdare tag, vilket innebär att ännu mer krafter måste mobiliseras för att stå emot och fokusera. Jobbigt och nödvändigt!

Fru Dysterkvist är egentligen Fru Muntergök :)

(Varför spelar ingen SvartePetter längre?)

Jag vet mitt recept, det finns ingraverat i mitt hjärta och är mitt liv, men jag har svårt att hitta dit just nu. Handling krävs!

Det är ett enkelt recept och jag delar gärna med mig i fall någon känner som jag:

"Gör mer av det som gör dig glad, som får dig att må bra och som gör dig lycklig"

Otroligt enkelt, men samtidigt svårt. Gör mer av det som fungerar! Det fungerar!

Nu ska jag "hitta min krage" och träna varje dag med små steg i taget.

Minst en gladsak varje dag och jag ska bygga mig en gärdsgård (stenröse) av lycka, där sten läggs till sten och blir till glädje i stället för börda. Jag behöver se det som gör mig glad, om än i en för tillfället underligt vald form. Jag börjar nu.

Från och med idag ska jag lägga minst en glädjesten varje dag. Detta ska jag fortsätta med fram till den första advent och sedan ska jag hålla ett litet informellt möte med mig själv och utvärdera mitt måbra-projekt. Kinesiska muren....... :)

Tur att jag bor i skogen för vi lider ingen brist på sten.

Alla sätt är bra utom dom dåliga!

Morgnar är ett utmärkt tillfälle att ge sig själv nya idéer. Dagen ligger orörd och inget kan komma i vägen för möjlighetens tankar! Det gäller att hålla kvar tanken när dagen kommer med andra idéer och beslutsamt genomföra det som känns bra. Det kräver sin ansträngning och det är en fantastisk gåva till en själv.

Jag ska lyckas!

Om ett par timmar ska weekendväskan vara packad. Är på väg till Furuboda med lillaSyster och bonusPågen. Vi ska tillbringa ett dygn tillsammans med RBU Skåne och njuta varma bad, vackert hav, god mat och trevligt sällskap.

Tillbakablick på gårdagen:

Otroligt härligt att få höra både Mannens och storeBrors berättelser från Italienresan. De har sannerligen haft det bättre än bäst :) Män kan!

Köpte mig ett augustipäronträd för att pigga upp mig själv med ett positivt barndomsminne, men tyckte att det var tungt att gräva det stora planteringshålet och svårt att få trädet rakt......kanske att de ger mig glädje nästa sensommar.

Det var en blåsdag.

Bra med hösten: Transportsträcka mot våren........

Italien

Go´morgon!

Klockan är 06.20 och det är fredag.

Det är mulet.

Termometern visar + 3 grader.

Utsikter för dagen:

I dag när jag stiger upp till mitt kök så ligger det en tydlig italiensk influens i rummet. GentleMannen har kommit tillbaka från sin "grappatour" och diverse italienska godsaker står på skänken. Jag har inte pratat med honom än men jag misstänker att han önskar sig en riktigt god och krämig risotto för här finns det olivolja av bästa kvalité (läcker flaska), avorioris från Rom och i kylen ligger ett rejält stycke parmesanost. Antar att även det vita vinet gömmer sig på lämplig plats :) Mums!

Italien är det land som jag bär en ständig längtan till. När jag kommer dit känner jag en stark tillhörighet och när jag åker därifrån en längtan tillbaka.

Jag tycker om det enkla, det genuina och jag uppskattar tempot som växlar mellan långsamhet och sprudlande aktivitet.

Italienskan är som ljuv musik i mina öron och deras livsmedel får min mun att vattnas. Husen är ruffigt fina och färgerna fantastiska. Det är helt enkelt underbart!

Vi har tillbringat många sommarmånader i Italien.

När barnen var mindre packade vi bussen direkt när skolorna slutade, ibland tidigare, för att köra ner till Lido´di Spina där vi hyrde ett härligt hus vid en pool under flera år. Vi stannade i veckor och vi bodde in oss i den lilla byn precis vid Adriatiska havet och mådde fantastiskt bra!

Venedig blev till ett kärt utflyktsmål då det bara var drygt en timmes bilkörning dit och Mannen är numera suverän på att hitta i gränderna bortom turismen i staden. Han har precis varit där och jag känner faktiskt ett litet sting av avund! Antar att Venedig har ett helt annat ansikte att visa nu när det är höst. Spännande.

Men i fall allt blir som vi önskar, vilket jag innerligt hoppas, så vänder vi mot Italien till sommaren och denna gången tillbaka till ljuvliga Toscana och den lilla byn Viccio. Där hyr vi ett stort gammalt stenhus från 1500-talet tillsammans med Familj och Vänner under några veckor och bara njuter av livets goda. Detta hus är som en mindre slott och vi har bott där ett par veckor tidigare för några år sedan. Det ligger mitt i en stor vin- och grönsaksodling uppe på berget och bara tre mil från mitt älskade Florens. Suveränt! Längtar!

Idag ska jag lyssna på Mannens reseberättelse och bara göra det som jag måste göra avseende arbetsuppgifter. Tycks som om influensan hänger kvar betydligt längre än beräknat och jag är allt annat än pigg.

Tillbakablick på gårdagen:

Arbetade halvdag och sedan gick allt i sakta mak. Trött.

Världens bästa snickare kom tillbaka och nu är han så gott som klar med sitt byggprojekt på huset. Skönt! Äntligen! Jag har redan bokat upp honom på ett nytt projekt om ett par månader och vi får se hur överraskad Mannen blir av det :)

Allt kan bara bli bättre!

Det var en helt ok gårdag.

Bra med hösten: ..........

Lämna över

Go´morgon!

Klockan är 06.23 och det är torsdag.

Det har snöat!

Termometern visar - 2 grader.

Utsikter för dagen:

Ibland kan jag känna mig riktigt riktigt liten. Jag liksom krymper inför mig själv utan att för den skull förminska mig och både vill och behöver vara i en känsla av litenhet.

Jag vill inte benämna det mindervärde utan det handlar mer om en känsla av osäkerhet och tveksamhet. Kanske också om vilja och ork.

Duger jag? Klarar jag det här? Räcker min kunskap och kompetens? Orkar jag, vill jag? För vem?.... och så håller min tveksamhet på.

Det är då som jag vill ta ett steg tillbaka och känna mig en gnutta liten. Jag vill ha en trygg rygg att stå bakom, kanske någon som tar över och låter mig vara fri och jag vill ha en säker hand som leder mig vidare.

Vila i trygghet.

Jag behöver tillåta mig själv att släppa taget för en stund, den lilla flickan i mig behöver plats och bekräftelse. Kanske också tröst.

För mig har känslor många nyanser.

Jag är övertygad om att alla vuxna behöver känna sig små ibland och att det är livsnödvändigt! Jag misstänker att de största makthavarna är de minsta någonsin hemma på sin kammare. Hur skulle de annars orka?

Det är viktigt att inte ta livet på för stort allvar. Livet som är nu.

Nu längtar jag efter att få rå om mig själv och slippa vara den som någon annan förlitar sig till. Jag är nog trött på att försöka vara så himla förståndig och jag vill slippa vara så otroligt ansvarsfull.

Jag vill att någon annan tar över ansvaret för en stund, ungefär som att vara liten.

Kanske att det är just det som det handlar om, att bildligt få lov att krympa sig själv en aning, att ta ett steg tillbaka och låta någon annan ta vid.

Generationsskifte? Det faller sig nog naturligt.

Känslan av att duga precis som jag är, att vara "good enough" kanske äntligen har slagit rot.

Vara nöjd med det som är.

Dax att släppa taget.

I dag ska jag träffa en mycket ung socionomkandidat (förr kallades de praktikanter?!) för att sprida mina erfarenheter vidare till henne.

GentleMannen är på väg hem genom Tyskland efter några härliga dagar i ljuvliga Italien, välkommen hem igen :)

Tillbakablick på gårdagen:

Gjorde en liten tur på Österlen med Väninnan för att upptäcka att Österlens alla mysiga små butiker hade stängt sina dörrar för säsongen och nu endast öppnade under veckosluten. Hemskt! Är det dax för undersköna Österlen att bli ett turistparadis?

Det var en riktigt trevlig gårdag.

Bra med hösten: Det luktar äpple.

Födelsedagsdröm

Go´morgon!

Klockan är 06.10 och det är tisdag.

Regn & blåst.

Det är + 6 grader.

Utsikter för dagen:

Det är min dag hela dagen!

Jag firar men födelsedag och jag tackar livet!

En födelsedag ska vara en speciell dag, den ska kännas och upplevas annorlunda, den ska vara glädjefylld och gärna en aning förväntansfull.

I drömmen och den bästa av världar vaknar jag på ett hotellrum i en vacker Europeisk stad på min födelsedag. Hösten har blivit till vår och det är en ljuvlig solskensdag. Havet brusar utanför fönstret och färgen är betagande blå.

Jag går till en underbar frukostbuffé tillsammans med hela min stora Familj och blir uppvaktad med ljuvliga paket.

Sedan fyller vi dagen med en långsam förmiddagspromenad i Staden. Det är så vackert att hela mitt hjärta fylls med tacksamhet. Kanske att mimosan blommar och sprider sin mjuka doft där vi går.

Vi äter en sen och lååångsam lunch med utsökta viner och därefter lyxar vi Kvinnor till det med några timmars fantastisk shopping. Jag hittar min drömkläning och köper den bums, oavsett vad den kostar. Därefter får lillaSyster och mina kära svärDöttrar välja sig något vackert. Vi skrattar, shoppar loss ordentligt och vi har jättekul.

Männen roar sig på sitt håll och när vi mötes igen till kvällen dricker vi bubbel och äter skaldjur i flera timmar på en mysig krog i den gamla stadsdelen.......underbart!

Hm.....det låter nästan som om vi var i Nice?!

All you have to do is dream, dream, dream!

Nu blev det ostmacka och en kopp kaffe med mycket varm mjölk i stearinljusets sken denna morgon, inte illa :)

Jag har blivit utbjuden på lunch av en Väninna i dag, mycket trevligt!

I eftermiddag kommer en annan Väninna från Malmö och sover över. Det ska bli jättemysigt och vi ska prata, prata och prata igen all tid som vi inte har med varandra annars.

I eftermiddag blir det rulltårta till kaffet!!! Två sorter, en med chokladkräm och en med blåbärssylt, otroligt!

På spisen ska det puttra en saffransdoftande fisk & skaldjursgryta mot kvällen, gott!

Det blir med all säkerhet en speciell och fullkomligt underbar dag :)

Länge leve livet!

Tillbakablick på gårdagen:

Hade en härligt avkopplande förmiddag tillsamman med lilleBror och Paco valp. Vi njöt lite stadsliv och av det fantastiskt fina vädret, precis vad jag behövde.

Jag blev en aning exalterad när regnbågen visade sig med all sin kraft hemma på gården och dessutom med en blek syster vid sin sida. Så underbart vackert!

Önska, önska, önska! Allt kan gå i uppfyllelse.

Krafterna börjar återvända och jag tog tag i en hel del av det som kommit efter. Skönt!

Bra med hösten: Jag fyller år.

Tråkigt

Go´morgon!

Klockan är 06.21 och det är måndag.

Lite mulet.

Termometern visar + 3 grader.

Utsikter för dagen:

Jag får nästan dåligt samvete av att tänka i termerna av tråkigt. I ryggraden sitter känslan tacksamhet som en orubblig kil och allt gnäll om livets tråkighet blir omgående bestraffat med känslan skam.

Tänk på barnen i Biafra! Mammas stränga ögon.

Vardagen är inte alltid så kul och då tänker jag inte på sorg och sviktande hälsa, utan ren vanlig vardag.

Det är ett himla slit att få varje dag att gå ihop och hur kul är det? Dammsuga, tvätta, handla, betala räkningar, arbeta, tvätta bilar, allt som går söner och allt som måste lagas. Inte ett dugg kul!

"Upp som en sol och ner som en pannkaka"

Det är tråkigt att inte ha kul!

När Barnen var små och gnällde om att de hade tråkigt brukade jag pedagogiskt berätta för dem att "man måste ha tråkigt för att veta när man har kul". Jag blir trött på tanken av detta. Budskapet är i och för sig riktigt, men vem vill höra det när man har tråkigt?

Tråkig Mamma!

När jag har riktigt tråkigt så tycker jag oftast synd om mig själv och försöker trösta mig med något gott att stoppa i munnen, en god bit rökt korv, en smaskig ost......

Tråkighet öppnar upp det där tomma oändliga hålet som finns inom mig, hålet som förmodligen kan beskrivas som ensamhet och som söker tröst eller vill ha någon att vara gemensam med.

Möjligheternas hål.

När man är vuxen kan man liksom inte tala högt om att man har tråkigt, det är en aning naivt att uttrycka sig så, men känslan finns! Ingen pratar om det.

Tråkigt, tråkigt, tråkigt!

Råd och tips finns i mängder och förslagen haglar; Ta en god bok, ta en promenad, lyssna på härlig musik, se en film och så vidare, men det hjälper inte när lusten inte finns.

En god Vän sa; "lusten att känna".

När man har tråkigt kommer inte lusten av sig själv, den kommer med hjälp av glädje, gemenskap, tillhörighet, samhörighet och kanske av fint väder.

När jag var liten kunde jag sitta i timmar och titta ut genom ett av våra fönster. Jag vet inte riktigt vad jag tittade på för det hände inte speciellt mycket, men jag förmodar att jag bidade min tid. Det fanns en förhoppning i mitt lilla jag om att något kanske kunde hända, jag väntade.

Förhoppning är en viktig ingrediens i att ha tråkigt. Om det bara finns ett uns av hopp så härdar man ut sin tråkighet. Känslan av att det finns något eller någon som väntar och tanken på något som man tycker om kan var en livlina ut ur den stora tomheten.

Det är väl bara att acceptera att det är ok att ha tråkigt och jag har det oändligt tråkigt då och då i mitt vuxna liv. Kanske att det är bra, kanske det verkligen är som jag själv har predikat; Det är nödvändigt att ha tråkigt!

Om man kunde spola tillbaka tiden så skulle jag krypa in i mitt egna lilla jag för att ta reda på vad jag tänkte där på pallen framför vårt köksfönster. Det jag kunde då är jag sämre på nu.

Man lär så länge man lever :)

I dag ska jag gå igång så sakta. Den elaka virusen tycks vara seglivad och krafterna återkommer inte i den hastighet som jag önskar.

Gilla läget.

Tillbakablick på gårdagen:

Hästarna kom in i stallet och då blev det plusgrader.

Rulltårtor skulle bakas och då gick vispen sönder.

Vilodag.

Bra med hösten: ?

Mamma är lik sin Mamma!

Go´morgon!

Klockan är 06.47 och det är söndag.

Stjärnklart.

Termometern visar - 7 grader.

Utsikter för dagen:

Plötligt längtar jag efter att baka rulltårta?! En vaniljdoftande gräddgul rulltårta med chokladkräm. Bakplåtspapper med strösocker och så rulla, försiktigt. Måste hitta receptet på den speciellt goda och lena krämen.

Vad är det med mig? Jag som inte ens kan äta en kaka längre!

Jag tänker på hur mina Mammor (en extraMamma) träffades och bakade bullar och kakor hemma i vårt kök ett par gånger i månaden. Det blev de godaste winerbullarna med smörfyllning, mjuka saftiga chokladkakor, torra kakor (småbröd), rulltårtor och till jul var det mandelmusslor, pepparkakor, pepparkakshus och "klenor"( kanske att det heter klenetter) som låg och flöt i olja. Mums!

Så trevligt dessa båda kvinnor hade och som vi barn njöt av dofterna och deras arbete i köket. Om vi var riktigt snälla fick vi slicka skålen och slickepotten eller smyga till oss en liten degbit. Tryggt.

Under min uppväxt var det en självklarhet med en kaka till kaffet och alla mina lekkamraters Mammor bakade. Jag visste exakt vilken Mamma som var bra på vilken kaka och var det godaste bullarna blev serverade till saften.

När det var riktig fest eller någon annan anledning till att fira så var det "köpekakor" som gällde. Då gick Mamma till ett av två tänkbara konditori och valde kakor med stor omsorg, kakor som inte liknade de som hon själv bakade. Mandelmassa, tryffel, vaniljkräm, vackra kakor i en kartong med snöre som skulle ätas och inte sparas. Min Pappa njöt när det serverades köpekakor och han kunde burdust sluka en i ett nafs under tiden som jag betraktade honom med förskräckelse. Jag visste att han skojade med mig, men jag tyckte att han var förfärlig. Själv åt jag min kaka i små bitar, tuggade länge och ville att den skulle räcka i en hel evighet.

När våra Barn var små var jag noga med att baka så att de skulle få den trygga doften av nybakat i vårt hem. Jag bakade allt vårt matbröd och våra kanelbullar under de första tre-fyra åren efter att vi flyttade till Österlen. Vi hade en stor säck med guldgult mjöl från Saltå Kvarn ståendes i köket och det bakades varje dag.

Hur hann jag med det?

Nu har jag alltså fått lust till att baka rulltårta och jag har ingen annan förklaring till detta än att tiderna går igen eller att jag befinner mig i någon form av trygghetssökande.

Jag trodde att min husliga sida var över, men kanske att en nybakad rulltårta kan få lusten att återvända, det vill säga om jag lyckas med att rulla tårtan utan att den går söner eller att halva kakan blir bränd i ugnen.

Knasigt, hur ska det här sluta? Vem vet jag kanske börjar stryka tvätt, mangla lakan, baka matbröd och koka sylt igen. Hushållsarbete, hushållskassa, huslig.....

Mamma är lik sin Mamma......

Allt kommer tillbaka.

Det blev några grader kallare än väntat i natt så nu måste vi förbereda för att ta in hästarna i stallet. LilleBror får ta ansvar för det arbetet under tiden som min fysiska styrka rehabiliterar sig och allt blir som vanligt igen.

För övrigt är det vilodag och jag behöver den mer än någonsin.

Bra med hösten: Vet fortfarande inte.

Gentlemens grappa

Go´morgon!

Klockan är 06.09 och det är lördag.

Det är stjärnklart.

Termometern visar

+- 0

Utsikter för dagen:

Efter tre hela dygn i feberdrömmarnas värld så sitter jag nu här på något darriga ben och någorlunda frisk.

Jag har svävat in och ur de mest märkliga feberdrömmar som tänkas kan. Fullkomligt fascinerande, men också mycket märkligt. Tänk vad hjärnan kan göra och vad är det som finns lagrat där långt under ytan som en överhettad kropp inte längre håller tillbaka. Allt och ingenting är möjligt i feberns grepp. Dag och natt flyter samman och sömnen tar befriande över.

Feberfrossa är hemskt! Först så ligger man där med pyjamas och mysdress och ullsockar med minst två täcke och en filt och skakar och huttrar, omöjligt att slappna av och få stopp på kroppen. Sedan vaknar man en tid därefter som ett våtvarmt omslag, dyblöt genom alla kläder och sängkläder och varmare än någonsin. Hemskt!

Det värsta är när man sedan ska ha av alla dessa blöta kläder och tvinga in sin skakande kropp i duschen, bädda med nya lakan och kravla sig upp i sängen igen. Då har man precis genomgått en så pass stor fysisk ansträngning att pulsen är på max och hela kroppen fullkomligt slut.

Fy attan!

Panodil är räddningen och tack och lov för alla produkter med aktiv bakteriekultur som sedan hjälper magen att klara alla dessa febernedsättande piller!

Detta var en liten rapport från årets influensa!

Symptom: Den flyger på en snabbare än väntat, ger hög feber, ont i alla muskler och leder, illamående eller andra magbekymmer. Den smittar snabbt!

Det var inget svin i år......undrar vad det var?

I dag har Mannen gett sig iväg på en "grappatour" i arla morgonstund med slutdestination Bassano del Grappa i norditalien. Han har tillsammans med ett antal Gentlemän initierat bildandet av en grappaklubb och detta är deras första så kallade "studieresa".

(Medlemsvärvning pågår och intresserade ombedes höra av sig)

Den bästa grappan görs på hösten och dessa Gentlemän har för avsikt att besöka olika destillerier ute på landsbygden i grappans eget mecka. De ska bo på en lantegendom och de ska njuta den underbara trakten runt Vicenza.

Grappa, som görs på druvskal och egentligen är en restprodukt från vintillverkningen, är en passion och vetenskap för de som är frälsta, vilket Mannen, hans Söner och flera goda Vänner är. Det är faktiskt en så unik produkt att den är skyddad av italiensk lag och EU. Inget destillat gjort utanför Italiens gränser får lov att benämnas grappa.

Man kan ha många olika intresse och passioner här i livet! Hoppas att de njuter sin resa!

Tillbakablick på gårdagen:

Gjorde inget annat än mobiliserade så pass mycket kraft att jag orkade förflytta mig från sängen till soffan med mål att bli frisk.

Febern gav med sig.

Sov.

Bra med hösten: Har ingen aning.

Skröpplig

Go´morgon!

Klockan är 06.07 och det är tisdag.

Stjärnklart.

Termometern visar + 2 grader.

Utsikter för dagen;

Kan undra hur denna dagen ska sluta, jag känner mig allt annat än frisk. Nattsömnen har varit förfärlig och jag har vaknat flera gånger per timme av en värkande rygg och märkligt ömma ben.

Det är förmodligen feber på gång, influensavarning!

Hoppas det inte har att göra med de två fästingbett som jag fick i förra veckan.....

Fy vad jag känner mig skröpplig!

I dag ställer jag in det jag kan för att ta hand om mig själv.

Ingen bra dag, en påtvingad vilodag.

Tillbakablick på gårdagen:

Jag fick ett fullkomligt "hattifnatt" på habilitering & hjälpmedel! Jag skulle vilja tejpa fast personalens händer med hållbart silvertejp på en rollator under några veckors tid för att få dem att förstå vad det är att vara beroende av gånghjälpmedel i allt man gör!

Nu har jag ännu en kamp att gå mot samhällsmaskineriet.

Barnkonventionen tycks inte gälla alla, även om det står skrivet att det ska göra så. Ord, vackra ord utan verkligt innehåll.

Politikerna styr och de som märks mest får mest, som alltid!

Diskriminering om igen och hela tiden!

Vi måste höja våra röster återigen.

Bra med hösten: Det smyger sig på ett intresse för pocketböckernas hylla i butiken....

En plats i solen

Go´morgon!

Klockan är 06.09 och det är måndag.

Stjärnklart.

Termometern visar + 3 grader.

Utsikter för dagen:

"I dont´t like mondays"!

Likväl som fredagen är förenad med avkoppling och förväntan är måndagen den veckodag då allt känns tungt på morgonen. Av någon underlig anledning så är det extra besvärligt att vakna och stiga upp och natten mellan söndag och måndag känns kortare, eller så går tiden snabbare. Det är på snudd till omöjligt att vakna utsövd en måndag morgon.

Egentligen så borde måndagen vara den dag som det är lättast att komma igång på, men övergångar är besvärliga att hantera.

Lördagen och söndagen ska ge oss den rekreation som vi så väl behöver och det kan istället sluta med att vi är fullkomligt uttröttade. Suck!

Det är mycket som ska hinnas med på kort tid och plötsligt så är måndagen där igen.

Nu ligger fem dagars förpliktelser framför och dagarna kommer att fyllas med det ena uppdraget efter det andra. Känns som en transportsträcka, men mot vad? Förmodligen mot fredagen som återigen signalerar ledighet eller kanske några dagar närmare ett förutbestämt mål.

Det är så otroligt svårt att leva livet nu! Det är dessutom på gränsen till omöjligt att stanna upp eftersom allt annat går så otroligt snabbt.

Jag har hittat en relativt ny känsla inom mig själv, jag har känt mig rastlös. Inte alls behagligt!

Det handlar om att inte gestalta sig i tid, att inte orka med när stillheten är påtaglig, att inte ta vara på stunden, att känna irritation över att det inte händer något. Usch!

Nu måste jag komma på något bra knep för att "mota Olle i grind", detta står jag inte ut med!

Att ha tråkigt är sannerligen inte kul!

Initiativ krävs! Lust och vilja blir nödvändigt och handlingskraft ett måste!

Orka.....

I dag är det nödvändiga måndagsrutiner som gäller.

LillaSyster har gett mig en lista på flera telefonsamtal att ringa åt henne......

LilleBror ska på en arbetsintroduktion, hoppas han gillar det han möter och lycka till!

Dax att fylla på småfåglarnas matbord.

Tillbakablick på gårdagen:

Markfrost i gräset och sedan sol, underbara sol! Vilken värmande höstdag, vilken underbar kraft som solen är! Jag fann min plats i solen och jag njöööööt värmen!

Vi har haft ett underbart veckoslut fyllt med kärlek, glädje, vänskap och ljuvlig mat. Inget kan någonsin bli bättre och dessutom blev ett efterlängtat beslut fattat. Helt underbart!

"Ju mer vi är tillsammans ju gladare vi blir"!

Bra med hösten: Ännu fler Kallesvampar.

70-årsdag

Go´morgon!

Klockan är 07.16 och det är lördag.

Lite molnigt.

Termometern visar + 5 grader.

Utsikter för dagen:

Det är något speciellt med fredagar! Det är liksom en annorlunda stämning som infinner sig.

Veckans femte dag, befrielsedagen :)

Fredagsstämning, fredagsmys, kanske AW som är det samma som After Work vilket betyder en drink eller något annat gott att dricka på en trevlig bar i närheten av arbetet. För någon är det popcorn och barnfilm som gäller innan den efterlängtade kvällen kan tas ut och för någon är det partyblåsan på och blingbling runt halsen, partyparty! Kanske det serveras något gott att sippa på i glaset innan kvällsmaten och det serveras förhoppningsfullt något extragott på tallriken. Ett härligt veckoslut ligger framför och det finns en plan för vad som ska hända eller så kanske veckoslutet är vikt till absolut ingenting.

Vi njöt vår fredag med en lååång måltid i stearinljustes sken, mysigt!

Vi har alla ett ständigt efterlängtat mål, vår belöning efter arbetsveckan, fredag är lika med ledighet! Skönt!

I dag är det John Lennons 70-årsdag! En galen beundrare tog hans liv för cirka trettio år sedan, men hans minne lever for ever and ever.

Imagine är ett av rockvärldens absolut vackraste verk. Plocka fram gamla LP-skivor och njut eller titta in på Youtube där det finns en uppsjö av valmöjligheter.

John Lennon som också gav rock´n roll sin egen fredsaktivist och som inspirerade en hel värld till love, peace and understanding.

Det var också John Lennon som uppmanade till eftertanken:

"Livet är det som händer medan du är upptagen med att göra andra planer"

R.I.P John Lennon.

I dag kommer BarndomsVännerna från Malmö med hela sin stora Familj till Österlen och hem till oss. Våra egna Barn och deras respektive kommer hem. Vi blir många eftersom våra Familjer har haft en glädjande tillväxt och vi ska njuta av varandra.

Det blir kanelbullar i mängder i eftermiddag och mot kvällen ska vi duka fram höstens stora skaldjursbuffé; krabba, kräftor, räkor, musslor........mums!

Tillbakablick på gårdagen:

Jag känner mig en aning tjatig, men var blir tiden av?

I går hämtade jag mitt mosaikbord i Skillinge och känner mig tacksam över att inte behöva bo vid havet under höst och vinter. Fy vad rått, blåsigt och ruggigt......men vackert.

Bordet blev perfekt!

Det var en snabb gårdag.

Bra med hösten: Den lilla rödhaken som flyttar in på höskullen.

Skillnad

Go´morgon!

Klockan är 06.08 och det är fredag.

Det är mulet.

Termometern visar + 7 grader.

Utsikter för dagen:

Människor kan vara riktigt elaka, så elaka att de tangerar alla gränser för mänskliga rättigheter. Grymhet och okänslighet har blivit till en vardagsvara i dagsnyheterna. Nu räcker inte lagen för grov misshandel som rättslig påföljd utan man kan behöva tillämpa benämningen tortyr i vårt lagrum. Det är så vidrigt att bara tanken får mig att känna oro och förtvivlan.

Människan är inte alltid god.

Vad är det som gör oss elaka? Vi kommer till livet opåverkade och vänliga...eller händer det att ilskan smyger sig på redan i moderlivet?

Kan man hänvisa till en olycklig barndom, missbrukande föräldrar, svåra fosterhemsplaceringar eller flykt från ett annat land? Är det kanske hämnden som griper tag eller är det faktisk elakhet och grymhet?

Vi vet också det finns mycket unga människor som visar på hänsynslöst våld redan i tidiga tonår och att de nu är så pass många att de märks mer än väl.

Hur gör man en människa snäll igen, kan man omvända?

För inte så längesedan var gudstro och frälsning den enda räddningen. Församlingens samlade grepp och någon därute att förlita sig på och tala till. Gud gav trygghet.

I dag kämpar samhället med alla möjliga vetenskapligt utvärderade metoder. Våra unga behöver lära sig aggresionskontroll för att ta hand om sin ilska.

Våldet är kanske här för att stanna.

En enda människa kan göra skillnad. Det är bra att veta och minnas.

Det är också bra att veta att de flesta är riktigt, riktigt snälla :)

Det finns de människor som inte ger sig på människor (inte än..) utan är extremt grymma mot djur. Oftast handlar det om husdjur som både är försvarslösa och beroende av att lita på människan.

Jag läste om en kvinnlig veterinär som blev rasande på en fölunge när den inte löd henne och gjorde det som begärdes. Då tog kvinnan sin bil och körde på fölet, som skadades så allvarligt att det senare fick avlivas.

Vad i himlens namn är det som får en yrkesutövande människa att bryta mot allt heder och vett inom sitt eget yrkesområde, hur är det möjligt?

Kvinnan var till råga på allt en känd hästuppfödare...Grymt!

Veterinären blev sedan dömd för djurplågeri, fick 50.000 i böter och hurvida hon fick behålla sin veterinärlegitimation och sin rätt att föda upp hästar berättas inte.

Extremt våld mot djur tycks vara förmildrande

I dag ska jag köra mot Simrishamn, Skillinge och Ystad. I Skillinge ska jag hämta ett mosaikbord och två stolar som jag har köpt. De blir säkert jättefina vid poolen....nästa år. Det gäller att vara förutseende!!

I Ystad ska jag äntligen få krama om och gratulera de två som nyligen förlovade sig i London! Underbart! Jag är så otroligt glad för deras skull :)

Tillbakablick på gårdagen:

Var på konferens och mötte våra folkhälsoforskare inom olika statliga verk avseende samhällets barn och unga. Ämnet för dagen var psykisk hälsa och välbefinnande.

Jag åkte därifrån med en förnyad övertygelse om barndomens otroliga betydelse för oss människor och hur viktigt det är att aldrig någonsin betrakta barndomen som en transportsträcka mot vuxenlivet.

Lyssna på barnen.

Bra med hösten: Ringar på vattnet.

Små Barn och stora Barn.

Go´morgon!

Klockan är 05.09 och det är tisdag.

Stjärnklart.

Termometern visar + 7 grader.

Utsikter för dagen:

Så himla envis en ung människa kan vara. Så envis att klokheten bedrar visheten många gånger om. En klokhet som inte kan infinna sig eftersom envisheten inte vet några gränser.

Jag kan och Jag vet, men stark betoning på Jag!

Det påminner exakt om en utvecklingsfas under småbarnsåldern då allt var -Kan self och -Jag vill!

Nu sitter jag här allt för tidigt på morgonen efter att en av de ungdomar som jag omger mig med nu har en kropp som protesterar vilt på att aldrig få det lugn som den behöver i sitt virustillstånd.

Man är märkligt nog aldrig sjuk på lördagar och söndagar!?!

Vilken tur att våra åldrar fördelar sig så att vi vuxna befinner oss i en någorlunda lugn och insiktsfull ålder då våra unga Barn befinner sig i en ålder full av iver och mer eller mindre gränslöshet.

Allt och ingenting är möjligt!

Här gäller det att "gilla läget" och ta saker och ting för vad de är. Samla kraft och slå näven i bordet när det behövs, använda resten av kraften till att orka se hur de springer in i den ena besvikelsen efter den andra för att sedan glädjas med dem när de lyckas.

Det är svårt att vilja väldigt mycket på en och samma gång. Konsekvenser är besvärliga!

När går det över?

"Mamma kommer" tycks fungera i alla åldrar :)

Men....om Mamman inte har en Mamma som kommer, hur blir det då?

"Små barn, små bekymmer. Stora barn, stora bekymmer", sa min Mamma......

I dag har jag hela förmiddagen fullspikad och vet inte längre hur det blir med det. Min egen prioritet ligger ganska långt ner på listan. Det gäller att armbåga sig fram när det går och om det går. Ibland lyckas jag :)

Hundmaten blev precis uppäten och kattmaten är snart slut, enkla små vardagsbekymmer som innebär några mils bilresa i onödan därför att jag själv inte har varit tillräckligt förutseende. Tröttsamt!

I dag får jag nog vårda mitt humör för det ligger en smutt irritation och lurar. Jag märker redan hur jag letar fel och fokuserar allt för mycket på det som är mindre bra. Inte bra!

Jag är nog trött och behöver egentligen sova, ungefär som när Barnen var små, inte utvilad.

Ingen skillnad mer än storleken på ungarna, små Barn och stora Barn.

Bra med hösten: Doften av vaniljljus i huset.

Nyheter

Go´morgon!

Klockan är 05.43 och det är måndag.

Stjärnklart!

Termometern visar

+ 8 grader.

Utsikter för dagen:

Vi prenumererar på morgontidningen Sydsvenskan om söndagar. Det är en lyx vi unnar oss efter alla andra nyhetsdagar med YA, Ystad Allehanda, vår mycket lokala morgon(skvaller)tidning.

När SDS kommer är det Mannen som har första tjing. Han ger sig omedelbart av till brevlådan efter söndagsfrukosten och kastar sig sedan i horisontellt läge i en soffa (inte tv-soffan) och läser blad för blad under förmiddagen. Söndagsmys :)

Själv brukar jag ge mig tid att bläddra i den någon gång mot eftermiddagen eller kvällen. Jag breder ut den stora tidningen med alla sina bilagor på köksbordet och börjar alltid med "hemmabilagan" för att kolla nyheter i möbel- och designvärlden och för att se om huset som jag ständigt söker efter är till salu just denna söndag.

Därefter blir det bilagan för kultur och nöjen där det alltid finns något trevligt att ta del av, i fall jag undantar dödsannonserna som kan få mig att bli väldigt sorgsen.

Söndagsdelen sparar jag till ett annat tillfälle eftersom den innehåller en del längre artiklar som kräver mer tid.

Jag väljer alltid det trevliga först och sparar alla hemskheter och bedrövelser till sist. Det finns ju en del nyheter som man dessvärre måste veta för att behålla sin så kallade allmänbildning.

Rutiner eller kanske någon form av lättare tvång.....?!

Jag tycker absolut att det borde finnas en tidningsbilaga för positiva, glada, och lyckliga nyheter! Varför har ingen begåvad journalist tänkt på det?

Kanske att det som är bra säljer dåligt.

Jag läser i denna söndags SDS att Sverige ska bli först med att transplantera livmödrar som ett alternativ till surrogatmödrar och adoption.

Vill jag verkligen veta detta......är vi stolta över detta?

Möss, råttor, får och grisar är djur som har utsatts för lidande i människans iver att överträffa livet självt. För tillfället får ett antal babianer stå ut med att få sina livmödrar bort- eller inopererade eftersom de är så lika oss människor i vår fysiska konstruktion

Vad är det vi håller på med? Djur har också känslor!

Syftet är vetenskapligt för att undersöka möjligheten att kunna få barn med hjälp av en transplanterad livmoder.

Jag är övertygad om att det finns mängder med barn i vårt land och på vårt jordklot som behöver en ny förälder mer än allt annat. Måste de in i en livmoder och vända innan de kan få och ge kärlek?

Vem är den kvinna som ska ge bort sin livmoder? När den är färdiganvänd, eller? Bästföre datum kanske? Hur många drabbade kvinnor i tredje världen kommer nu att sälja sin livmoder för att kunna försörja sina egna barn?

Vad blir högsta dagspris för en bättre begagnad livmoder?

Glädjande nog berättar vetenskapen att det inte är aktuellt att operera in livmödrar på män. Men......inte aktuellt kommer förmodligen betyda att det kan bli aktuellt. Hemska tanke.

Mänskligheten kommer att förgöra sig själv.

I dag firar vi vår kära Cecilia och samtidigt är det kanelbullens dag! Vilken underbar dag det måste bli :) Grattis på födelsedagen!

Det grasserar en besvärlig hosta här i huset, jobbigt!

Tillbakablick på gårdagen:

Hela Kivik är fortfarande en enda stor äppelmarknad med mängder av turister och bilar. Bra och dåligt på en och samma gång. Jag ska köra ner till hamnen riktigt tidigt en annan morgon och ta mig en titt på årets äppeltavla, känna den ljuvliga doften från ton av äpple och försöka njuta hösten.

I går körde jag istället vidare mot underbara Haväng, där det var så gott som tomt på folk, skönt! Havet skummade och vinden tog rejäla tag, det var sol och det var fantastiskt vackert. Havängsdösen, gravplatsen med sin 5000-åriga historia är värd ett besök bara den.

Det var en ljuvlig dag.

Bra med hösten: Färgen lila

Födelsedagar

Go´morgon!

Klockan är 06.44 och det är lördag.

Det blåser lite och det är mulet.

Termometern visar + 7 grader.

Utsikter för dagen:

Min mamma fyller år och hon är till åren kommen, som man säger. Egentligen vill hon inte fira sin dag och min Syster och jag har mer eller mindre tvingat henne till en litet kalas.

Efter att man fyllt femtio år känns inte födelsedagar så viktiga längre. Födelsedagar får liksom ett mindre värde i takt med att år läggs till år. Varför?

Tänk så betydelsefullt det var att fylla femton, för att inte prata om arton och tjugo.

Nu susar åren förbi i en väldig fart och vi firar bara våra nollor, i bästa fall femmor, men för övrigt är det Barnens födelsedagar som gäller och nu är de också vuxna......

Varför slutar vi att fira varje födelsedag i våra liv? Det borde egentligen bli värdefullare för varje år som går. Livet om något är värt att firas!

Jag kan ha fel, det kanske inte är så här. Det är kanske bara vår släkt som beter sig så här. Vi har kanske inga traditioner vad det gäller födelsedagsfirande.

I vår egen Familj älskar vi paket och har fullt upp med att gratulera varandra och äta goda middagar tillsammans så fort det är födelsedagsdax :)

Min Mamma födde mig i samma ålder som jag födde vår mellanBror. Det betyder att jag är i samma ålder som min Mamma och min mellersta Son i samma ålder som mig vid samma tid i livet. Det skulle också innebära att storeBror har gått i pension när jag fyller det samma som min Mamma fyller idag. Milde skapare!

Livet går i en svindlande fart. Jag hinner knappt njuta och än mindre tänka efter. Vill hålla kvar och måste släppa efter.

Livet går runt och runt och det sammanfogande kittet kallas kärlek.

I dag ska jag fira min Mamma och hoppas att hon kan känna glädje inför sin födelsedag.

Om några timmar väntar en ridpromenad i skogen, härligt!

Tillbakablick på gårdagen:

Jag hann inte med allt som jag skulle även om jag gjorde det mesta i raketfart. Tur att det finns hastighetsgränser på vägarna och farthållare på bilen annars hade jag susat fram allt för fort kors och tvärs genom den Österlenska landsbygden. Vilken dag! Taxirörelse!

På kvällen var vi ute och letade efter försvunna hästar i mörkret, som inte alls var försvunna utan stod i sin hage?! Jag tror jag blir galen! Maxat!

Det var en dag som bara passerade.

Bra med hösten: En uppmaning längs med vägen om att hösten går att njuta.

Dumheter!

Go´morgon!

Klockan är 06.38 och det är fredag.

Klart.

Termometern visar + 4 grader.

Utsikter för dagen:

Detta var i och för sig väntat, men ändå en aning förvånade, kanske till och med en aning roande.

En folkpartistisk kvinna har uttalat sig fullkomligt kränkande mot en socialdemokrat i vår kommun. Hon har använt sig av facebook för att förmedla sina känslor och följande stod att läsa:

"Jag hoppas så innerligt att den där slafsen Christer Granqvist försvinner, hur mycket mobbing och elände har inte fanskapet ställt till med runt om på skolorna. Totalt inkompetent och MAKTGALEN! Ett enda år till med honom och Simrishamn går i stå"

Det är Genet Göransson (fp) som öppet förtalar Christer Granqvist (s) några dagar före valet.

"Slafsen" var ett underligt nedvärderande uttryck! Vad antyder det? Dumheter!

Varför får allmänheten veta detta först nu? Media brukar inte ta så lång tid på sig att basunera ut sina nyheter och jag kan garantera att de är väl uppdaterade både på facebook och twitter.

Först förnekar Genet Göransson sitt inlägg och sedan tillstår hon det för att några minuter senare mena att det kanske är någon annan som skrivit det........ därefter berättar hon om två andra påhopp som hon gjort via facebook (??) där hon anklagar två andra socialdemokrater för rasistika kommentarer och sexistiska uttalanden.

Vad är det som sker i Simrishamn? Hur mår egentligen Genet Göransson?

Facebook är ett öppet forum och Genet Göransson borde sannerligen stilla sin impulsivitet och fundera över vad hennes känsloyttringar får för konsekvenser. Jag förmodar och hoppas att hennes uttalande minskar hennes politiska trovärdighet drastiskt. Hennes ord på facebook måste räcka för att klassas som både förtal och personangrepp. Hon gör sig till en enastående dålig förebild för våra barn och unga!

Vi är många som har träffat på Genet Göransson både här och där i kommunen genom åren och hennes temperament ställer till det för henne om och om igen. Genet Göransson verkar ha en sällsynt förmåga att uppleva sig själv som utsatt i olika situationer och positioner.

Jag känner inte Christer Granqvist, vet inget om honom, men jag antar att tonen kan vara allt annat än hjärtlig bland Simrishamns manliga politiker, speciellt i förhållande till envetna och intensiva kvinnliga politiker, men här går verkligen gränsen!

Vad har Christer Granqvist gjort för att väcka denna aggressivitet? Vem är han?

Vad vet vi egentligen om våra folkvalda? Vilka erfarenheter har de förutom sina CV (vilka inte alltid är speciellt välfyllda) och vilken social kompetens besitter de när media inte är på höravstånd? Vad sägs det egentligen i maktens korridorer?

Nu börjar det röra på sig i kommunen, det är kanske dax att rationalisera bort den svågerpolitik som råder.

Välkommen till Simrishamns politiska ankdam Gudrun Schyman och lycka till!

I dag är det fredag och min huvudsakliga uppgift är att vara chaufför och köra hit och dit under dagen.

Hundarna ska till veterinären och få uppdaterat sina pass och sedan är det kväll, lite gott att äta och dricka och sova.....

Tillbakablick på gårdagen:

Fliten rådde i trädgården under eftermiddagen. Jag är toksvag i mina händer och kunde inte ens dra igång gräsklipparen själv så nu funderar jag allvarligt på inköp av en åkgräsklippare. Mannen är inte speciellt lycklig över alla mina infall och idéer så jag behöver nog fundera och undersöka ett tag till. Antar att en åkgräsklippare kostar en del, men det kan det kanske vara värt. Allt måste förenklas så att jag kan klara det själv. Kanske en födelsedagspresent.....

Ensam är inte stark.

Bra med hösten: Den låga morgonsolens lek med naturen.