måndag 10 januari 2011

Vi har bara varandra.


Go´morgon!

Klockan är 06.17 och det är måndag.
Snö och slask.
Termometern visar +-0 grader.




Utsikter för dagen:
Slask är ett underbart ord, slask, klafs, plask, dripp, dropp och allt som låter som snö som smälter :) VSHS!

"Det är det små, små detaljerna som gör det" och det är verkligen en sanning av stora mått! Allt det där lilla extra i vardagen är det som betyder något, det som får oss att känna glädje, värme, uppskattning och framförallt kärlek.
När någon annan visar sin omtanke eller kanske ger sin bekräftelse på minsta vis så vet vi att vi betyder något och att någon annan tycker om det vi gör, tycker om oss. Vi blir bekräftade.
Var blir man bekräftad som vuxen? Vem visar att man är speciell och värdefull? Förutsättningen kallas kärlek, men om den inte finns, om man är ensam eller kanske så gammal att de man en gång älskat inte längre finns......
Är det doktorn som står för bekräftelsen eller är det kanske en helt okänd person i affären som visar lite vänlighet? Kanske att det är kommunens städpatrull eller den dagliga matleveransen som ger ett värmande ord.
Att få omtanke av någon annan är som vardagens bensin, det som gör att vår motor orkar starta och brumma på dag efter dag, utan detta blir det totalt stopp, men först ska det hacka sig fram ett tag, skutt för skutt innan det oundvikliga totalstoppet är där.
Ensamhet.
"Jag är hellre ensam än gemensam".......satt en man som jag en gång kände och spelade på sitt piano till sin mörka blusstämma. Han hade tillbringat många år i sällskap av droger och han hade en del svår kärlek och ensamhet att berätta om med hjälp av sitt piano. Han hette Ivan och han kunde sjunga blues och spela piano.
En förutsättning för att kunna ge kärlek är att man kan känna kärlek. En förutsättning för att kunna förstå det fina med omtanke är att man själv upplever omtanke.
En klapp på kinden, ett varmt ord, ett telefonsamtal, en blick, en gest, kanske en puss. Det där allra minsta som betyder så otroligt mycket.
Livsviktigt!
"Vi har bara varandra"
I dag ska vardagen i gång så sakta. Skolstarten är något flytande i vår Familj nu när husets Ungdomar har sin skolgång och utbildning i olika kommuner på Österlen. I Ystad börjar skolorna i dag och jag tyckte precis att jullovet startade, men kanske att tiden går snabbare i takt med att de egna åren passerar, lovet har hur som helst gått otroligt snabbt. Tillbaka till ordningen :)
Nytt år, ny termin och nya tag!

Tillbakablick på gårdagen:
Var i Ystad och njöt en stund med lille Danko valp, han är så otroligt söt och busig :)
För övrigt var det vilodag och jag tillbringade en stund framför datorn med att leta hus, utan någon som helst framgång. Bostadsmarknaden har gått över styr och det är fullkomliga överpriser på det mesta. Önskehuset (stenhuset) fanns hur som helst inte på någon av de platser som jag vill bo på. Lika bra det.
Det var en dyster dag.

1 kommentar:

ejsa sa...

Nyfiken på valpen Danko, finns det möjligtvis någon bild på detta underverk. Ha en trevlig måndag...