Go´morgon!
Klockan är 06.46.
Fint väder!
Termometern visar + 1 grad.
Så fort jag öppnar dörren denna morgon så möts jag av ett välkomnade fågelkvitter utifrån och det är hur skönt som helst och en fantastisk start på en ny dag. Tänk att så lite egentligen kan ge så mycket.
Vi har två öron, två ögon och en mun, av någon anledning.
Jag har blivit något av en samlare av "vardagsnjutning", små enkla saker som är lätta att förbise i farten och som finns där i all sin enkelhet. Fågelkvitter bland träd och buskar är en ljuvlig symfoni med påbud om våren så här års och det är en njutning om något, om man vill lyssna. Att se tranorna spatsera utanför gården är otroligt häftigt och att följa vårblommornas knoppar upp genom den hårda vinterjorden är kraftfullt, om man vill se.
Jag blir bättre och bättre på att hitta tillbaka till det som en gång fanns, det som tiden gav möjlighet till och som jag själv hade öga och öra för och faktiskt hann med, utan att förlora något. Att stanna upp är ett sätt att belöna sig själv, kanske till och med att göra ingenting och bara insupa det som kanske inte är någonting som gör väsen av sig. För det finns alltid där, det man kan upptäcka och aldrig tidigare har sett, det lilla i allt det stora. Det gäller att vässa sina sinnen, ta sig tid och leta lite i omgivningen. Barn är experter på detta och att vara småbarnsförälder är det samma som att pausa och uppleva detaljerna i det stora hela tillsammans med sitt utforskande barn...om man prioriterar och värdesätter den möjligheten.
Smultronställe är bra platser som känns fina och välkomnande att vara på. Tystnaden kan vara svår och lätt på en och samma gång och värd att prova. Tänk havets stormande och dånande kraftfulla ljud en höstdag eller kanske en solglänta i skogen en fridfull sommarmorgon, så härligt! Men tänk också en tidig vårmorgon i en storstad, när man hör och ser hur staden vaknar, kanske sitter på ett utecafé och njuter av ljud och rörelse och av att själv vara ledig. Ååååh, det finns så mycket som är bra i det stora hela och det gäller verkligen att omfamna möjligheterna.
I mitt arbete sysslar jag dagligen med att förstärka det som är bra och göra mer av det som redan fungerar och det är en så självgående arbetsmetod att jag lätt glömmer bort att överföra det på mig själv, vilket är knasigt! Vi borde alla investera mer i oss själva, vår hälsa och vårt välmående, för att ha möjligheten att ge till andra. Själv försöker jag med att grubbla och tänka mindre i väl valda stunder och det kan man göra i de små sammanhangen, även om man befinner sig i det stora, det gäller bara (inte alltid så lätt) att vakna upp och "inspektera" sin omgivning eller söka efter nya platser. "Den som söker ska finna" :)
I dag ska jag vardagsnjuta med mina kära Väninna och vi ska ge oss ut på en riktig "Tanttur" och bara göra det som vi får lust med, hur mysigt som helst!
Tips:
Det finns en ljuvlig liten bok som heter Filemon Skrynkelrik, skriven av Michael Ende, läs den!
Tillbakablick
Urkrafter.
Solblänk.
Betonggolv!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar