Go´morgon!
Klockan är 06.16 och det är tisdag.
Snö och regn.
Termometern visar +- 0 grader.
Utsikter för dagen:
Dagarna susar förbi och allt är att betrakta som en transportsträcka. Mot vad? Mot Våren!
Nyss var det kväll, var blev natten av?
Allt går på sparlåga, men tiden passerar snabbt.
Det är en helt vanlig vardagskväll hemma hos oss. Någon ligger i en soffa och har maratonsamtal med flickan som är en förde detta flickvän och som nu "bara" är en kompis. Låååånga samtal. Ingen kan ringa hit för det tutar konstant upptaget.
LilleBror sitter framför datorn och exprimenterar med den ena hemsidan efter den andra, det pågår kvällsarbete.
LillaSyster har fullt upp med sina chattkompisar eller sitt novellskrivande och lämnar sällan sitt älskade rum.
Någon bygger lego och konstruerar otroliga modeller.
Själv sitter jag på ett brunt lurvigt fårskinn i vårt sovrum och bläddrar lite förstrött och något uttråkad i ett magasin, Paco valp ligger vid min sida och sover. Han är söt.
Jag hör hur Mannen tittar på tv i rummet under mig, han ligger säkert i en av de två väl använda skinnsofforna (liggtv) och kopplar av allt och ingenting.
Det är tyst och lugnt i vårt hus, det är vardag och alla tar hand om sig själv.
Det är faktiskt lite småtråkigt att leva vuxenliv.
Vi har inga småbarn i huset längre, ingen som hoppar och studsar, ingen som ställer omöjliga frågor och har tusen idéer, ingen som skrattar och gråter och kräver uppmärksamhet.
Man blir väldigt snabbt både bekväm och fantasilös.
Snart går alla in till sina rum.
- Go´natt och sov gott, vi ses i morgon!
I vår Familj är det Mannen som står för tv-tittandet.
I ett av rummen kommer det att vara tänt länge, det vill säga datorskärmen kommer att vara aktiv och stjäla nödvändig sömn. Inte alls bra.
Sedan går jag själv till ro och förmodligen valpen med mig. Vi ska leka och busa en stund innan det är dax att sova, varje kväll samma sak.
Mannen nattar djuren och huset efter att vi andra krupit till sängs, allt är väldigt tyst och tryggt. Skönt.
En av alla vanliga vardagskvällar, en aning tråkig och händelselös vila, förmodligen nödvändig eller kanske inte.
"Vi har bara varandra"
Kära Vår kom! Låt oss öppna upp vårt stora härliga vardagsrum med den gröna sköna mattan, men himlavalvet som tak och med alla de tusen olika möjligheterna.
Gumman Tö har jobbat på bra under natten!
Idag kommer lille Danko på besök under tiden som hans Husse är på arbetsmöte.
Hovslagaren är på ingång så jag ska snart ut och mocka rent i stallboxarna. Byns bästa rörmockare är förhoppningsvis också på väg till oss för att installera kökskranen och själv ska jag till Ystad och jobba så det blir lilleBror som får räcka till på alla håll och kanter här i huset :)
Tillbakablick på gårdagen:
Hur jag än bar mig åt så räckte tiden inte till, ytterst frustrerande! Hela gårdagen kan benämnas med ordet stress!
5 kommentarer:
Visst är det svårt med vuxen livet... vad tusan ska man göra!
Jag har lärt mig att slappa och bara mysa med mig själv eller de som jag har i min närhet. Men livet blir snabbt tråkigt, när jag bodde i Köpenhanm så gjorde jeg inte mycket mer än nu. Men där fanns alltid möjligheten och visst stack man ut och fick lite kultur träffa en kompis när det blev tråkigt hemma.
Min mission i livet är att göra roliga saker.
I dag har vi fixar dag... dvs allt som man har sopat under mattan ska fram och fixas! Det kommer att bli skönt när allt är klart (om det någonsin blir klart).
Kanske en mental vår/vinter städning!
Kram från StoreBror
Kära storeBror!
En "mental vår-vinterstädning", det låter hur bra som helst och det ska genast upp på min lista över bra saker att göra!
Det finns alltid saker som inte vill bli fixade, det är för mycket ångest och ännu värre blir det när man skjuter det framför sig!
En fixardag låter perfekt, en dag då man tar sig samman och verkligen gör det man egentligen inte vill.
Det måste naturligtvis belönas när det är klart :)
Du har nog rätt, man gör kanske inte mycket mer i staden, men vetskapen om möjligheten kanske räcker.
Å andra sidan bjuder våren och sommaren på möjligheter som man aldrig når i staden....
"Hur man än vänder rumpan så har man den där bak".
Stor kram till storeBror!
Att flytta till Sverige börjar att kännas som Franz Kafkas Processen!
Sitt i en telefon kö i ca 30 min för att bli hänvisad till en Euro konsulent som inte tar sin telefon första dagen. När jag efter många försök tillslut får fatt i Euro konsulenten så får jag veta att jag ska besöka Euro kontoret i malmö som kan svara på alla mina frågor (men va tusan gör då en Euro konsulent), plus att jag ska personligt besöka två andra adresser. Så i dag blir det att besöka 3 kontor.. som kanske ska hänvisa mig vidare i systemet.
Det är jobbigt att va Svensk invandrare i dagens Sverige!
Kram från StoreBror
...Tack för en fantastisk stämningsskildring...en dikt... ett kåseri... det är vackert och vemodigt...
Sånt är livet
Tiumus
Kära storBror!
Jag kan inte förstå hur man kan vara invandrare i sitt eget land?!
Det borde heta hemvändare och byråkratin borde definitivt förenklas.
Bit ihop och ta dig igenom alla nitiska tjänstemän!
Skönt att du är i Sverige igen :)
Kära Timus!
Ibland kan tryggheten kännas en aning tråkig och visst är det vemodigt.
Återvändsgränd.
Suck!
Skicka en kommentar