lördag 31 december 2011

GOTT NYTT ÅR!


Go´morgon!

Klockan är 08.27 och det är lördag.
Frost.
Termometern visar - 6 grader!

Utsikter för dagen:
Hua, nu är det riktigt kallt! Vi far som en virvelvind mellan årstiderna här på Österlen, obeslutsamhet råder i väderleken eller är det kanske oförmåga.....
Kung Bore, håll dig på avstånd!

Årets sista dag. Årets sista timmar i livet. Snart är 365 dagar att betrakta som historia. Tid läggs till handlingarna, i minnet väl bevarat, glädje-sorg-framgång-besvikelse......
Ingenting är längre som förut.
Allt kan bara bli bättre, måste bli bättre!

"Ring klocka, ring.
Ring in det nya och ring ut det gamla i årets första, skälvande minut.
Ring lögnens makt från världens gränser ut, och ring in sanningen till oss som famla.
Ring, klocka ring."

Nya förhoppningar och nya möjligheter väntar.
Var inte rädd.

Gott slut kära bloggLäsare!
Njut årets sista timmar med kärlek.
Tack för visat intresse av Go´morgon Österlen och speciellt tack till de av Er som stundtals syns i kommentarsfältet, det glädjer :)
GOTT NYTT ÅR 2012 och må hälsan och lyckan vara med Er!
På återhörande.

"Det omöjliga tar bara längre tid"

torsdag 29 december 2011

Även det lilla gör skillnad!


Go´morgon!

Klockan är 07.17 och det är torsdag.
Regn och vilda vindar.
Termometern visar + 4 grader.

Utsikter för dagen:
Regnet smattrar mot rutorna och vinden rasar, det är mörkt och jag ligger kvar i sängvärmen och lyssnar på stormandet, som numera är allt för välbekant. Naturens raseri pågår och jag känner tacksamhet för att havet ligger en bit bort, för att huset står emot krafterna och för att jag inte behöver bege mig utomhus denna morgon.
Naturen är ostadig och det känns både otryggt och ledsamt. Vad är det vi människor har gjort med vår Moder Jord?
Mycket vill ha mer!
Ticktackticktackticktack......
Läs Michael Endes filosofiska och kloka bok "Momo eller kampen om tiden" eller njut en härlig stund på Hipp i Malmö, där berättelsen om den lilla flickan Momo och "tidstjuvarna" gestaltas på scen.
"Tid är liv och livet bor i hjärtat"
I vår trädgård lyser ringblommorna just nu vackert oranga och i en rabatt är vårlökarna på väg upp ur jorden. Några violer blommar lila i en kruka, vildginsten är knallgul längs med landsvägen och ett och annat smultron lyser rött här hemma.......fel, fel, fel!
Miljökatastrofen närmar sig, sakta men säkert.
Även det lilla gör skillnad!

I dag är det både skollov och semester i huset, härligt!
Kaffet är pressat och tekannan står och drar. Det är en ljuvlig frukostdoft i köket och om en timme eller så kommer mina Kära upp, lite morgontrötta och hungriga, för att göra mig sällskap. Själv sippar jag mitt kaffe med mjölk under tiden, njuter av adventstjärnornas milda ljus och småpysslar lite i tysthet. Morgonmyyyyys :)

Tillbakablick på gårdagen:
En mellandag, lagomdag, en-sak-i-taget-dag, en bra dag.



tisdag 27 december 2011

Återhämntning.


Go´morgon!

Klockan är 07.05 och det är tisdag.
Halv storm.
Termometern visar + 9 grader.

Utsikter för dagen:
Dax för återhämtning!
Tre fantastiska juldagar har passerat, fröjdefullt och fridfullt med glädjen högt i tak. Tomten var allt man kan önska, julklapparna överväldiga, borden ständigt påfyllda med läcker mat och goda drycker, Familj, Släkt och Vänner har kommit och gått, julen har absolut nått upp till sina förväntningar med råge.
Midjemåttet har säkert ökat med några centimeter, trots härliga skogspromenader, och sömnen har fått sig en törn så nu gäller det att växla ner och komma tillbaka till "ordningen" igen och ladda om för det som komma ska om ett par dagar.
Mellandagar!
Min mobil signalerade på juldagsmorgon för att informera om att mellandagsrean hade startat.....inte klokt! Hur har de fått mitt mobilnummer? Här har svenska folket fyllt på äffärsidkarnas plånböcker rejält under hektiska dagar innan jul och nu signalerar de att vi kan köpa samma varor och ännu mer till betydligt rabatterat pris.
"-Köp, köp, jag hör inget annat än köp!" Stackars människor som ska ut och trängas vid överfyllda butiksdiskar för att göra sina "fynd". Ingen rast, ingen ro, bara konsumera mera!
Själv njuter jag lugnet här hemma och är nöjd med att befinna mig inomhus, eldar i kaminen, ser en lååångsam dvd och drömmer mig till Italien, under tiden som vindarna rasar utomhus, härligt.

I dag går vardagen igång och allt är som vanligt igen......lite skönt :)
God fortsättning!

Tillbakablick på gårdagen:
Tyst det är i huset...... :)

fredag 23 december 2011

GOD JUL!


Go´morgon!

Klockan är 06.18 och det är lille julafton.
Det är blötväder.
Termometern visar + 4 grader.

Utsikter för dagen:
Nu är julen här! Grön och fin!
Det är genom traditionerna som vi får en del av vår identitet. Vi har alla olika sätt att fira våra högtider, olika från familj till familj och person till person. Vi har fått erfarenheter redan som små, som är av betydelse för vårt hela liv. Världsdelar och länder har olika traditioner, religion styr flera av våra högtider, men firandet förenar och traditioner hålls vid liv. Gamla sätt lever vidare, de flesta därför att de är så bra, de gör gott och sprider glädje mellan oss människor.
Glädjens budskap, oavsett fokus och plats är det som guldkantar vardagen för oss alla.
Nu är tiden inne och snart ska vi samlas för att fröjdas i jultid, en efterlängtad dag av alla små och många stora :)
Förändringar är oundvikliga! De får oss en aning förvirrade och konfunderade, vi vill ha det som det brukar vara eftersom det är trevligast och tryggast så, allt annat stör "ordningen".
Efter hand som Barnen blir vuxna och bildar egna små Familjer så kommer nya traditioner in och ruckar på det som alltid har varit, det som är betydelsefullt i den egna Familjen och som nu behöver förändras. Inte lätt! Allt kan bli annorlunda och kanske att just det tillför något gott som blir till en ny tradition, ett nytt sätt att fira och glädjas på.
Förhoppning!
Vår Familj är inne i en period av nyskapande traditioner! Spännande....undrar hur många år det tar innan vi har funnit formen som passar oss alla.....om det är möjligt :)
I år firar vi julen i dagarna tre, ovanligt för oss och ett nytt koncept att prova. Det rubbar traditionerna en del, någon kommer att vara mycket saknad mot julaftons kväll, men vi kommer med all säkerhet att få hur trevligt som helst och i tankarna är vi med varandra.
Lilla Familjens 7-åring har väntat länge.....och vi glädjer oss med hans glittrande ögon och olidligt stora förhoppningar, underbart!
Tomten finns, han bor i våra hjärtan :)

GOD JUL till Er Alla!

Tillbakablick på gårdagen:
Vintersolstånd och från och med nu blir dagarna sakta men säkert ljusare, befrielsen är på väg, underbart!
Gjorde en resa i en del av mitt eget inre, med hjälp av en liten kamera.......grymt obehaglig smärta, på gränsen till outhärdlig, men också en spännande upplevelse och framför allt ett mycket välkomnat resultat.
Gårdagen bjöd på nya erfarenheter.

onsdag 21 december 2011

Vitt.


Go´morgon!

Klockan är 06.07 och det är onsdag.
Snö!
Termometern visar - 1 grad.

Utsikter för dagen:
Det hemska vita är här! Vaknade av känslan att något inte stämmer och mycket riktigt, något har blivit helt fel, det är vitt! Hoppas att detta ovälkomna snöväder blir en lika tillfällig gäst som här om dagen, då det försvann efter ett par timmar och jag inte ens märkte det, för där jag befann mig var det grönt och skönt. LilleBror dokumenterade och visade glatt (och något retfullt) vad som hade singlat ner från skyn över vår lilla by.
VSHS gör sitt yttersta!
Det är tre dagar kvar till julafton och jag är allt annat än förberedd, vilket känns ovanligt och ganska okey. Jag har sänkt mina mål rejält och bestämt mig för att julen kommer utan att jag far runt som en "skållad råtta" och kämpar för att få tiden att räcka till.
Granen är klädd och står där som en tidsenlig GI-gran, blek och tanig, lite svajande på ostadig fot, välklädd och ganska charmlös....men söt. Julklappssäcken är till bredden påfylld och skinkan ligger i kylen och väntar, riktigt bra.
Man ska vara snäll mot sig själv, det finns fler som kan hjälpa till och julförberedelserna kan absolut fördelas.....delegation :)
Julen står inte och faller med en slutkörd kvinna/man!
Just nu är jag nöjd med mig själv. Prestationsångesten inför julen har fått vingar och oron för att inte hinna med har flugit iväg. Jätteskönt!
Tacksamhet och glädje prioriteras!
Julen står för dörren, välkommen!

I dag är det skolavslutning, sjukvård och den årliga jullunchen med en kär Väninna som gäller.
I kväll börjar fastan....urk.

Tillbakablick på gårdagen:
Vaknade och trodde att jag såg i syne....det stod vita kor (eller vad det tjurar...) i trädgården ?! Vet fortfarande inte var de kom ifrån, har mina misstankar och "koblajer" är här gott om......säkert bra för gräset :)
Gårdagen tillbringades mest i bilen.
Solen gav kraft.



lördag 17 december 2011

Prata på.


Go´morgon!

Klockan är 06.45 och det är lördag.
Riktigt ruskväder.
Termometern visar + 2 grader.

Utsikter för dagen:
- Det är bra att prata med sig själv, sa min mamma med ett leende på läpparna, till mig när jag var liten. - Man får så kloka svar.
Kan man rådfråga sig själv?
Vissa ord behöver uttalas och det finns meningar som måste höras för att bli begripliga.
Det är lätt att smita undan sig själv, att släta över, skjuta upp, förtränga, låtsas som ingenting och så vidare. Allt stannar där inom oss som tankar, i tystnad och hemlighet. En annan gång, ett annat tillfälle, bättre förutsättningar och så vidare......kanske aldrig.
Att tala högt med sig själv, att föra en hörbar monolog i ensamhet är ett synnerligen bra knep. Att våga sätta ord på en känsla och kanske se sig själv i ögonen kan räcka långt.
Kan man bli sin egen bästa vän och lyssna på det som kommer ur den egna munnen i ensamhet, tänka efter på vad man sagt och rådgöra med sig själv, vara ödmjuk och visa sig egen respekt? Kan man göra det samma, som man med kärlek och självklarhet gör till sina innerligaste Vänner?
Man måste våga.
Att vara sann och ärlig mot sig själv är absolut ingen självklarhet. Det finns ingen man lurar så ofta och så mycket som sig själv........och det är inte bra. Varför gör vi så?
Vem ska man lita på, om inte sig själv?
Det krävs stort mod för att vara sin egen bästa Vän.
Var inte rädd!
Formulera tankarna och låt orden flöda ur munnen. Låt skogen lyssna, låt havet höra, prata på under bilfärden, låt dina väggar ta del.
Spetsa öronen, det som kommer som ord från det egna hjärtat har stor betydelse.
Livet är det som pågår nu.
I morgon är en annan dag.

Tillbakablick på gårdagen:
Efter en irriterande arbetsdag satte jag mig vid köksbordet med en kopp rykande het chokladglögg och skrev julhälsningar till Familj och Vänner, härligt!
Bevara handstilen och länge leve Posten!
Gårdagen var bra.

torsdag 15 december 2011

No stress!


Go´morgon!

Klockan är 06.08 och det är torsdag.
Hagel, regn och storm.
Termometern visar + 2 grader.

Utsikter för dagen:
Det sägs att fyrtio minuters rask promenad fyra gånger i veckan motverkar stress och depression light, att det är lika effektivt som antidepressiva mediciner. Fantastiskt! Det är väl det som människor har gjort i alla tider, vi har gått ångesten, rädslan, sorgen och andra nedstämda sinnestillstånd av oss, långt innan läkemedelsindustrin slog sina klor i mänskligheten.
Raska promenader bränner inte bara fett utan även stresshormoner och samtidigt frigörs kroppens signalsubstanser dopamin och serotonin, vilka påverkar vårt centrala nervsystem i positiv riktning. Hur bra som helst! Skulle vi dessutom känna oss en aning glada och börja le, kanske till och med skratta, så är det bättre än bäst för då blir hjärnan glad av våra uppåtgående mungipor :)
Härligt recept!
Jag förutsätter att promenaderna ska ske i stimulerande miljö och inte fram och tillbaka på asfalt eller på ett löpband. Det är otroligt tråkigt att vandra samma vägar om och om igen och speciellt själlöst i fall vägen bara leder fram och tillbaka i stället för att bjuda nya vägar. Löpband och må bra hör inte ihop. Bara det är en stress i sig och har man dessutom smugglat ner en stegräknare i fickan så är det kört, då jobbar hjärnan undermedvetet med att kontrollera stegen och fokusera på prestation. Snabba på, bara gå, gå, gå, gå......steg för steg räknas in, inget fusk! Fy så hemskt!
Fyrtio minuter raska steg i pratbar takt längs med havet, i en kuperad skog, i ett naturreservat, kanske en promenad mot ett uppsatt mål till en Vän eller tillsamman med en Vän, det är vad kroppen vill ha för att må bra. Ingen kontroll.
Glädjesteg!
Nu är vi mitt i midvintertid och mörkret minimerar dygnets ljusa timmar, regnet öser ner så gott som dagligen och vinden är vild. Raska promenader uteblir. Nu gäller det gäller att fånga ögonblicken, att skratta så mycket som möjligt och hoppa i promenadskorna när tillfälle ges, bättre trettio minuter i dagsljus än inga minuter alls.
No stress!
"Det finns inget dåligt väder, det finns bara dåliga kläder"........glöm det (helt tokigt!) och njut när naturen är lugn.

Tillbakablick på gårdagen:
Mitt dagliga mantra: Regn och blåst ÄR bättre än snöstorm!!
Lyckades fånga soluppgången under en härlig promenad längs stranden vid Knäbäckshusen.
Gårdagen för övrigt var att betrakta som en transportsträcka.

tisdag 13 december 2011

Hoppfullt.


Go´morgon!
Klockan är 06.26 och det är tisdag.
Det är rått och kallt.
Termometern visar + 2 grader.

Utsikter för dagen:
Solen har lämnat jorden och natten är mörk och tung.
Skuggorna ruvar och allt är tyst.
Snart ska mörkret fly och en ny morgonen kommer att gry.
Solen ska åter stiga ur en rosig sky.
Det är Luciadagen. Ljusets drottning ska rädda oss från mörkrets tyngd och med sina tända ljus ingjuta hopp till var och en.
Låt oss njuta denna dags skönhet, lyssna på (mer eller mindre) vacker Luciasång och glädjas åt alla små och stora Lucior som vill sprida sitt budskap.
Ät mjuka lussebullar, med eller utan saffran och sippa sakta på ett eller två glas med rykande het glögg.
Det kan bli en underbar dag :)
Mörkret vänder snart.

Tillbakablick på gårdagen:
Mysig långfrukost med en kär ung Vän och sedan en härlig promenad vid ett stormpiskande hav med mellanSonen och hundarna. Underbart!
Eftermiddagen bjöd på soppkok, nybakade pepparkakshjärtan och julgran.
Det var en riktigt lJUvLig dag.


lördag 10 december 2011

Köpångest.


Go´morgon!

Klockan är 07.39 och det är lördag.
Det stormar.
Termometern visar + 1 grad.

Utsikter för dagen:
Månklart hela långa natten och det tillsammans med vindarnas framfart blir till ett scenario för en riktigt ruskig film......en svartvit skräckfilm, fylld med ondska och djävulskap, det är bara musiken som fattas för att spänningen ska bli total :)
Jag funderar över varför det inte finns garderober och förvaringsboxar i de gigantiska varuhusen som växer upp som svampar ur jorden. Hur kan det komma sig att att så många kloka byggherrar inte förstår att vi pengastinna konsumenter inte klarar av att shoppa med en kroppstemperatur som närmar sig feberstadie och med händerna fulla av halsdukar, vantar, kassar, väskor och liknande. Hur kan det dessutom vara stimulerande med köpkraft när butik efter butik skrålar av dunkande musik i hög puls, på hög volym och när varorna ligger (hänger) huller om buller i trånga utrymme? Det går inte att se och urskilja, det går kanppt att komma fram.
Man går där som ett våtvarmt omslag så här års och känner hur kraften och köplusten sakta men säkert rinner av en. Köpångest! Är det en åldersfråga? Kanske att någon fantastisk forskare har kommit fram till att vi vill rota runt bland kläder och ting, att vi vill att det ska se ut som i vår egen hemmagarderob, att musiken ska dunka tills vi hysteriskt handlar något som vi inte behöver, att vi ska bli så varma och utmattade att vi köper precis vad som helst för att sedan kunna ta oss ut så snabbt som möjligt.
Toaletterna ligger längst ner i botten eller högst upp i toppen, allt för att så många butiker som möjligt ska kunna passeras. Hissen är förmodligen barrikaderad av alla barnvagnar och rulltrapporna ska rundas några varv innan man hinner dit och sedan är det kö......
Garderober och kostnadsfria förvaringsboxar borde vara en bygglag, i alla dessa varuhus.
Jag tänker även på alla små gullungar som ligger påbulltade i sina varma barnvagnar och tultande småbarn som går omkring bland okända jättemänniskor och studerar deras ben, helt utmattade och övervarma i sina fina vinterkläder. - Gråt inte lilla vän.........mamma är snart klar, - tyst med dig, - du är jättejobbig!, - du får inget godis!
Befria småbarnen från varuhus!
Gör något annorlunda! Gynna småbutikerna i din närmiljö i stället, var rädd om dig själv (och dina barn), njut!
Pst...och du får dina julklappar inslagna i fina papper och vackra band på köpet :)

Tillbakablick på gårdagen:
Vaknade till ett åskväder i Malmö, tillsammans med min kära storaSyster och vi låg kvar i sängvärmen och småpratade i tidig morgon om ditten och datten, hur mysigt som helst :)
Hämtade en väldigt späd och försiktig Fiona (hundprinsessa) hemma hos lilla Familjen och körde sedan genom hagel, snöblandat regn och halv storm ut till Österlen...och solen!
Det var en vädervilsen gårdag.

onsdag 7 december 2011

Var snäll.


Go´morgon!

Klockan är 06.08 och det är onsdag.
Det blåser kalla vindar.
Termometern visar + - 0 grader.

Utsikter för dagen:
Det är verkligen de små, små detaljerna som gör det. En kärvänlig blick, ett uppmuntrande ögonkast, ett lyssnade öra, en smekning i förbifarten, en mjuk hand mot kroppen, en liten överraskning när man minst anar det, ett inkännande ord.
Vi behöver känna oss betydelsefulla, av den enkla anledning att alla människor är betydelsefulla. Vi behöver känna vårt sammanhang, vår tillhörighet, ingen ska behöva vara ensam.
Ensamhet föder rädsla för vänskap.
Det är så lätt, allt för lätt att fara fram i vardagen och glömma bort det där lilla som är så otroligt betydelsefullt och ibland måste livet hejda sig för att man ska stanna upp och inse hur tokigt det egentligen är, hur vi alla springer förbi varandra i farten, i de egna tankarna om hur livets mosaik ska läggas. Vi hinner inte se varandra, vi ger oss inte tid att förstå varandra för vi hinner inte lyssna, varken på oss själva eller någon annan.
Julen är tid för betraktelse, att stanna upp och dra ner på takten, att fundera över sig själv och andra, över det som egentligen har någon betydelse.
Jultid är förberedelsetid och då menar jag inte att storstäda hörnor och vrår i hemmet eller för att jaga runt som en tok efter julklappar, utan det är en tid då något underbart kan hända. Vi väntar....på vad?
Barnen lär sig att vänta på Tomtes julklappar och räknar dagarna med hjälp av sin adventskalender och adventsljus. Kanske att man väntar på ett efterlängtat möte med någon långt borta? Vi är många som ser fram emot familjens gemenskap, men det finns också de som väntar på juldagar av fylla och bråk. Någon väntar på den stora ensamheten.
Vi behöver varandra!
Öppna ditt hjärta!
Jag fick mycket tidigt lära mig att man skulle vara extra snäll mot varandra i jultid och att småtomtarna tisslade och tasslade i huset under julmånaden, spännande! Detta är en lek som våra Barn sedan fick mig sig under sin uppväxt och visst var det "snälla Barn" i vår stuga :).
Än i dag står det en mycket liten trolltomte på lut, i en hörna utanför vårt hus, som en lekfull påminnelse om vänlighet till varandra.
Julen är på väg, ta vara på tillfället!
Var snäll, det finns de som är riktigt dumma!

Tillbakablick på gårdagen:
Vår skogsskickliga Vän var här och sågade ner stormfälle, jätteskönt, nu kan vi använda vår väg igen! Tusen tack!
Små hundar frös om tassarna och ville definitivt inte gå på promenad på ishala skogsvägar, det blev tvärstopp :)
För övrigt doftade huset ljuvligt av nybakade saffransbullar, som omedelbart försvann in i bullglada munnar.... bara att baka mera.
Gårdagen var fundersam.

tisdag 6 december 2011

Liv pågår!


Go´morgon!

Klockan är 06.03 och det är tisdag.
Frost!
Termometern visar +- 0 grader.

Utsikter för dagen:
Att det ska vara så otroligt svårt att leva för dagen, att gestalta sig i det som är nu, livet som pågår. Mycket handlar om det som komma ska, vad som händer om en timme, hur morgondagen ser ut, vad man ska göra resten av veckan, om en månad, till nästa semester, om några år och så vidare. Det är helt tokigt!
Planera, framförhållning, strategier....kalendern blir fulltecknad och till slut hinner man varken med att vara ledig eller arbeta då tiden inte räcker till.
Livets hjul snurrar allt för snabbt!
Mobiltelefonen, denna fantastiska manick som ger oss trygghet i utsatta situationer, men som samtidigt gör oss ständigt anträffbara. Vi varken vågar eller vill stänga av den och numera kan vi dessutom koppla upp oss till hela världen med hjälp av våra små livsviktiga mobiler. Vi kan spåra varandra och följa varandras steg med stöd av gps-funktionen.......våra hela liv finns registrerade i en liten manick, hos alla och en var.
Jag tänker på de våra minsta, som redan i förskoleålder utrustas med mobiltelefon och datoruppkoppling, har de tid att leka, vet de egentligen hur man gör?
Det är allt för lätt att ryckas med i farten och det är en ständig balans i att inte betraktas som bakåtsträvare, samtidigt som det är angeläget att tillvarata det betydelsefulla som både tystnad och ensamhet har i livet, att kunna umgås med sig själv och finna ro i det utan att känna tristess och rastlöshet eller att bli rädd för sig själv och sin egen inre monolog.
Tid är inte till salu.
Liv pågår.

Tillbakablick på gårdagen:
Huset doftar underbart av alla hyacinter och stearinljusens lågor ger ro i dagens mörker.
Allt stannade upp. Inget blir någonsin sig likt! Nu måste all kraft uppbringas och all tänkbar energi riktas mot vår innerligt kära och nära Vän som ska möta en svår kamp mot livet själv. Du är älskad!!
Det var en mycket ledsen gårdag.

lördag 3 december 2011

Mot mål!


Go´morgon!

Klockan är 07.33 och det är lördag.
Gråkallt.
Termometern visar + 3 grader.

Utsikter för dagen:
Det är väntans tider. I morgon är det dax att tända den andra adventsljuset och tiden rusar, som alltid, snabbare än någonsin. Vi väntar på julen, familjens högtid och barnens glädje. Vi längtar efter tomten med klappar i säcken, eller vad är det egentligen vi väntar på?
Ett barn ska födas för att senare offras.
Vägen är det betydelsefulla, förväntningar, hopp och förberedelser. Vi längtar och vi har bråttom för att hinna med.
Glöggmingel, adventstakar, lucia, julfester, spring i butiker, matinköp i mängder, barskåpet ska uppgraderas, julgran införskaffas, det är minutiös planering in i sista stund.
När julafton väl är här så tryter krafterna hos flera vuxna (speciellt Mammor) och förväntningarna spricker hos många små (...och några stora).
Målgång! Nu går det ännu snabbare! Maten ska ätas, Kalle Anka ska ses och sedan är det äntligen dax.
Finns här några snälla barn (och vuxna)?
Allt som vi har väntat på är plötsligt över. Tomten har gått, klapparna är uppackade och kvar ligger färgglada julpapper, glöggens sötma känns för mycket och maten spänner i magen.......
Några dagar senare börjar granen barra och julresterna känns förfärligt tråkiga att se på tallriken, men då är det dax att ladda om! Nu är det tid för nyår! Vännernas högtid!
Nya förberedelser. Vad ska vi äta? Hur blir vädret? Vad ska man ta på sig? Förbeställ taxi! Vilka bubblor ska vi välja och ska vi verkligen skjuta raketer? Den som är riktigt strukturerad har redan planeringen klar och för någon blir nyårsafton en utandning då vakandet mot midnatt känns som en omöjlighet.....men kul är det och nya möjligheter och nya beslut väntar.
På nyårsdag ligger vi och sover med små fina bubblor i både huvud och ben, trötta på årets första dag och förväntan och löften får vänta tills en annan dag.
Det går tretton dagar efter jul och så är det dax igen! Tretton afton, Släktens dag! Middagar arrangeras och vi ser med tillförsikt fram mot vårt nya år, välgång och framgång.
Sen är det klart.........för tolv månader framåt.
Underbart!

I dag ska vi besöka Sophiaskolan, Österlens Waldorfskolas sagolika julbazar i Rörum. Det är en tradition som minner om Barnen och deras fantastiska skoltid på denna skola.
I eftermiddag kommer barndomsVännerna för att stanna över natten, härligt!

Tillbakablick på gårdagen:
Det börjar kännas lite mysigt. Vi kurar i mörkret och låter eftermiddagarna komma som de kommer, ingen stress, inga måste, bara det absolut nödvändiga, riktigt skönt!
Gårdagen var bra.

torsdag 1 december 2011

Utsatthet.


Go´morgon!

Klockan är 06.10 och det är torsdag.
Känns som gråväder.
Termometern visar + 4 grader.

Utsikter för dagen:
Det finns en grupp av människor i vårt samhälle som vi sällan talar om och det är våra unga vuxna med funktionsnedsättningar. Jag vill påstå att de är diskriminerade, de har ett utanförskap som är politiskt ointressant och de lever på svåra ekonomiska marginaler.
Under deras uppväxt och barndom finns det stora resurser avseende vård, omsorg, samhällsstöd och ekonomi (vårdnadshavare finns med som garanter för detta), men den dagen de når sin myndighetsdag så påbörjas det som kallas "förbedelse inför vuxenlivet", vilket är det samma som "var bered på att klara dig bäst det går fortsättningsvis!".
När 20-årsdagen är passerad upphör alla skyddsbarriärer och i samhällets ögon är den åldern det samma som vuxen, med allt vad det medför av eget ansvar och förmåga. Detta gör mig så otroligt arg! Inget kan vara mer ansvarslöst!
Unga vuxna med funktionsnedsättningar är fullkomligt ointressanta för arbetsmarknaden då de oftast blir en belastning och icke produktiv resurs för sin arbetsgivare. Arbetsförmedlingen har inget att erbjuda och politikerna gör bara vad lagen kräver.....kanske. Detta medför att en stor grupp ungdomar (inte "barn" som andra unga vuxna och utsatta samhällsgrupper benämns), som fortfarande är i behov av omfattande stöd utifrån sin egen bristande förmåga, blir hänvisade till det som kallas daglig verksamhet, en form av "hitte-på-jobb" där de utför legoarbete för flitpeng med några kronor per timma och vill de inte eller inte kan, så är det hänvisade till daglig isolering.
Aktivitetsersättning utgår från försäkringskassan med lågt belopp fram till 30-års ålder, långt under vad en människa kan överleva på och är egentligen det samma som förtidspension. Resten av överlevnaden får bli bidrag i form av bostad- och matbidrag.
Detta är vad våra unga vuxna med funktionsnedsättningar råkar ut för när barn- och ungdomshabliteringarna släpper sina resurser. Därefter förlitar sig samhället på att deras redan uttröttade och för tidigt åldrade föräldrar ska fortsätta sina omsorger, precis som tidigare, men utan samhällsstöd.
Unga vuxna som förväntas vara vuxna, men som aldrig får möjlighet att bli det. En anmärkningsvärt svår ekvation.
I det så kallade vuxenlivet ska läkare, sjukgymnaster, tandvård, arbetsterapeuter, försäkringskassa, färdtjänst, fritid, ekonomi, socialt liv....administreras av den unga vuxna, som i bästa fall tillhör kretsen av LSS och kan få en så kallad LSS-plan, vilket är en laglig rätt avseende stöd i boende och vardag, men om inte då finns absolut ingenting.
Förr i tiden, inte så länge sedan, låste vi in dessa personer på institutioner och de visste ingenting om samhället utanför, skyddade och isolerade från omvärlden eller förmodligen tvärtom. Det var absolut inte bra! Fruktansvärt! Nu ska samma grupp människor vara samhällsdelaktiga på politikernas villkor, det vill säga de blir till samhällsmedborgare utan möjlighet till delaktighet. Maktmissbruk!
Det finns mycket mer att fundera över, till exempel att den samhällsfunktion som kallas ledsagare, kontaktperson, boendepesonal, gode män och så vidare ofta är personer utan adekvat utbildning och/eller erfarenhet för sitt uppdrag. Det blir till genomfartsarbete i väntan på något annat eller en sysslesättning för att dryga ut ekonomin. Många gode män har passerat pensionsåldern för länge sedan! Ett gott hjärta räcker......
Flera av våra unga vuxna med funktionsnedsättningar buntas samma i aktiviteter som ska passa alla olika funktionsnedsättningar på en och samma gång, utan hänsyn till olika behov, beteende och känslor. De har inte en chans att välja sitt umgänge, de är hänvisade till komunernas "förvaring" och eventuella idéer om att integrera i samhället, vilket så gott som alltid blir till en misslyckad satsning eftersom funktionsnedsättningar inte är en del av samhället för övrigt.
Fängelserna planerar att öppna ADHD-avdelninger......
Allt är en kamp om pengar, om statens och om politikernas intresse. Hur skulle det vara med en jämnare fördelning av pengar och resurser avseende utsatta unga vuxna i vårt samhälle?!
För Sverige i tiden.....

Tillbakablick på gårdagen:
Det var en dag som gav anlednig till funderingar.

måndag 28 november 2011

Blåsdag.


Go´morgon!

Klockan är 06.24 och det är måndag.
Lugnet efter stormen.
Termometern visar + 4 grader.

Utsikter för dagen:
Fy attan vilken natt! Jag vågar knappt tänka på vad dagsljuset ska avslöja!
Vinden slet och drog i huset, rutorna knakar, skorstenarna viner, spisluckorna slår och regnet piskar sig till och med in i huset. Det känns kusligt och obehaget griper tag.
Man är otroligt maktlös inför naturens raseri. Det är bara att hoppas på det bästa, att huset ska hålla, att takpannorna ska ligga på plats, att några riktigt stora och gamla träd ska orka hålla sig kvar och att småträden ska falla åt rätt håll i fall de knäcks, att strömmen ska hålla ......
Garderar mig med ficklampa och tappar upp vatten innan jag kryper till sängs, allt i fall strömmen skulle gå (räddar morgonkaffet!) under natten. Ligger sedan i mörker och hör hur det låter runt vår gård, i vår skog och bortom den. Tänker på djuren som befinner sig utomhus, funderar över om vår ensamma häst är orolig i sitt stall, hoppas att katterna kommer in i natt......
Det finns inget att göra, naturen har tagit makten.
Sömnen griper tag.

Tillbakablick på gårdagen
Familjen samlad för att skriva önskelista till Tomten, en kär tradition som är en mysig upptakt till julen.
Bordet dignar av julgotter, första adventljuset tänds och pennan glöder. Önskelistan fylls snabbt, eller kanske inte.....det kan vara svårt att önska, när man äntligen får tillfället och fusklappar är förbjudna (även mobiltelefonens minneslista) enligt familjens gemensamma regelverk! Önskningarna fylls på, en efter en, stora som små, möjliga och omöjliga och vi njuter det kaos som uppstår när alla vill tycka något om varandras önskningar. Vi är en livlig Familj :) Förväntningarna på Tomten är underbara, speciellt Familjens lillalilleBror som har riddartema på sin önskelista i år; brynja i metall, riddarhjälm, skattkista, guld....underbart!
Julfirandet har startat.

Gårdagen var en riktig blåsdag.


lördag 26 november 2011

Beroende.


Go´morgon!

Klockan är 07.08 och det är lördag.
Blåser till storm!
Termometern visar + 3 grader.

Utsikter för dagen:
Vi har varit fullkomligt avskurna från all internettrafik under drygt tre dagar, en oväntad prövning för mig och Familjen!
Den första dagen, dagen då allt stängdes ner och datorn hela tiden informerade att det inte fanns åtkomst till servern, var total frustration. Jag vet inte hur många gånger jag öppnade datorn för att logga in, men.......ingenting hände. Hade kontakter som väntade på svar, information att hämta, arbete som skulle utföras och inget blev gjort.
Hemskt! Jag fanns inte längre!
Mannen påbörjade ett intensivt arbete med att nå bredbandsbolaget, som kunde konstatera att felet låg hos dem och att de skulle åtgärda det. Bra!...tänkte jag, nu tar det bara några timmar och sedan är det klart, men "icke sa Nicke"!
Dag två var full av förhoppningar då datorn öppnades på morgonen, men ack nej!
Hur skulle min dag se ut, hur skulle jag fungera utan datorn? I en liten by på Österlen står det mesta stilla och jag kan inte sticka under stol med att datorn är en betydelsefull väg ut mot civilisationen, ut ur det lilla fagra och in i de stora hela, det som finns utanför idyllen.
Adrenalinet strömmade till i mig och irritationen blommade ut i ilska. Idioter! Vad håller de på med och vad är det vi betalar för?! Mannen väntade tålmodigt på deras sms, som skulle bekräfta att allt var i sin ordning, och själv var jag bara arg. Fram emot lunch ringde Mannen och meddelade att sms:et hade kommit.......det löd; " vi jobbar på felet"! Puff, där gick luften ur mig! NU utsågs Telenor till den största syndabock någonsin! En samling inkompetenta nördar som inte visste vad de sysslade med, om de överhuvudtaget gjorde något?! Grrrrr!
Dag tre och jag har bestämt mig för att s k i t a i internet, plocka ut det ur min tankevärld och i stället uppskatta all tid som "slösurfande" på datorn stjäl från mitt liv. Arbetet vid datorn fick helt enkelt vänta, inget att göra och nördarna var inte värda min energi.
Skönt, riktigt skönt och jag beslutar mig då även för att försöka begränsa min tid framför datorn fortsättningsvis. Tidstjuveri!
Jag antar att min likgiltighet hjälpte, att mitt ointresse for ut i rymden och bombaderade bredbandsbolagets all teknik och deras egentliga beroende av alla oss stackare som är bundna vid våra datorer, långt från nergrävda fungerande kablar, vår kontakt med världen och mänskligheten utanför skobygden, vår fritid och vårt informationsflöde, för samma stund som bredbandsbolaget försvann ur mina tankar och frustrationen släppte min kropp så ringde Mannen;
-Vi är uppkopplade!
Jaha....tänkte jag.

Tillbakablick på gårdagen:
En härligt ledig dag med Väninnan och en mysig "glöggprovarkväll" tillsammans med våra Män.
En måbra-dag.

tisdag 22 november 2011

Grått.


Go´morgon!

Klockan är 06.48 och det är tisdag.
Dis och dimma.
Termometern visar + 3 grader.

Utsikter för dagen:
Jag tror att jag börjar gilla grått! Alla dessa fantastiska nyanser av grå väderlek, som sakta men säkert transporterar oss mot jultid. Dessa gråmulna dagar då vinden är stilla och fukten nästan går att ta på, en aning trollskt, ett mitt-i-mellan-väder, en färglös tid som manar till lugn. Vardagen tar paus, dimman saktar farten och stillheten ger ro.
När jag putsar mina fönster (borde vara "karlgöra"!) för att kunna se ut, då känns det härligt att slippa se alla ränder efter fönsterskrapan, allt ser så spegelblankt och tjusigt ut mot en grå himmel. Jag är förresten extremt dålig på att putsa fönster, hur jag än gör och vilka tips jag än använder så blir det fel, vet inte varför. Kanske att armarna inte räcker till, att stegar är obehagliga, att kraften saknas eller så är det bara olusten. Nu har jag putsat 18 fönster och har det dubbla kvar Fast.....jag älskar fönster, rena stora ljusa fönster som släpper in ljuset i en låg Skånelänga.
Man kan inte vara bra på allt :)
Jag njuter det stilla grå, genom mina alla fönster och är tacksam för att det iskalla vita håller sig långt borta.
Grått är åldrandets färg. Pigment som sakta men säkert lämnar kroppen och yttrar sig i grå strån både här och där, men främst på skallen. Kvinnfolket springer till "Frissan" (inkluderat mig själv) för att färga in nya vackra kulörer i sitt hår eller så botaniserar de i butikernas hårfärger och tar saken i egna händer. Åldrandet ska döljas till varje pris! Männen däremot rustas med "de grå tinningarnas charm" och blir snyggare än någonsin.......! Hur ligger detta till? Grrrrr....
Betonggrå, grafitgrå, silvergrå, stålgrå, fantastiska inredningsfärger som matchar de flesta intensiva kulörer, en lugn och stilla basfärg.
Grått är behagligt!

Om en stund säger en av gårdens hästar farväl till jordelivet. Ett beslut som är svårt att fatta åt en fyrbent Vän, men nu är det dax. Lycka till Winnie i din himmel av hästar.
Tack Mannen och vår mellanBror för att ni är med honom.

Tillbakablick på gårdagen:
For fram och tillbaka på ett ödsligt Österlen......var är alla människor?
Gårdagen var någorlunda aktiv.


lördag 19 november 2011

Morgonstund.


Go´morgon!

Klockan är 07.09 och det är lördag:
Dimma och blåst.
Termometern visar + 5 grader.

Utsikter för dagen:
Det är en av alla ljuvliga lördagsmorgnar, ingen tid att passa, tyst i huset och en mysig känsla med vetskapen om att alla ligger och sover gott i sina sängar. Inte ensam, men ändå för mig själv.
Det är djuren och jag i morgonstund.
Två av hundarna möter mig direkt när jag kommer från sängen, glada och fulla av liv och de har bråttom att få komma ut på morgonens första inspektionsrunda.
Samtidigt som hundarna springer ut skyndar sig husets två katter in och sätter full fart mot matskålen i köket, hungriga och trötta. Det dröjer inte länge för än de kryper ihop på väl vald plats och somnar för flera timmar framåt.
Utomhus har den ene hästen redan signalerat att han har sett mig stiga upp. Han sparkar sin hov mot stalldörren, vilket betyder att han omedelbart vill komma ut och få sitt hösilage. Han får ge sig till tåls och vänta. Om en liten stund kommer den andre hästen att ge ifrån sig små vänliga gnäggande och då är det dax att dra på sig kappan och gå utomhus. Vänliga beteende belönas :)
Otto (vår grå jacko) vill ha sin morgonmacka, helst med jordnötsmör och får han inte det så börjar han ringa alla möjliga ringsignaler eller kalla på oss en efter en, vilket inte är till glädje för de som sover...
Tuppen är vaken, jag hör honom gala, men vet att varken han eller hönorna är pigga på att komma ut i novembermörkret. De sitter mest på sina sittpinnar, styrda av dagsljuset och har slutat värpa för året. De lever ett ganska intetsägande liv under den mörka årstiden.
Själv sörplar jag mitt kaffe och en drickyoghurt fylld med miljarders av goda bakterier, som ska vederkvicka min inre balans.....hoppas jag. Borde egentligen hoppa över mitt kaffe, men där går sannerligen gränsen!
Just nu ser jag två fina rådjur som passerar i hästhagen utanför vårt köksfönster, fullkomligt orädda och väldigt vackra. Nu gäller det att passa upp! Det är hög tid att näta in frukträden innan stammarna blir uppgnagade av hungriga rådjurständer. Otroligt fina djur, att se på.
Morgonstund.
Om en timme eller så får jag sällskap av ett gäng småtrötta familjemedlemmar.
Dagen har precis vaknat och jag njuter en vilsam start på veckoslutet.

I dag kommer efterlängtade Vänner på middag. Jag ser fram emot några timmar i köket, bland grytorna, men först ska jag till grönhandlaren och komplettera min inköpslista. Lite nya och några väl beprövade rätter ska kombineras och dagens matlagningen blir ett samarbete med Mannen, som är en baddare på efterrätter, trevligt!

Tillbakablick på gårdagen:
Allting flyter. Tider att passa, rutiner att genomföra och arbete att sköta. För övrigt en gråkall transportsträcka......mot vad?
Gårdagen gick snabbt.

tisdag 15 november 2011

Bara början.


Go´morgon!

Klockan är 06.22 och det är tisdag.
Frost!
Termometern visar -1 grad.

Utsikter för dagen:
Vintern står för dörren!
Det gnistrar och det glimmar, både på himlavalvet och marken, är fullkomligt stilla och väldigt tyst. Det är betagande vackert och obehagligt förrädiskt. Frosten och kylan är här.
Jag har väntat till sista stund (som vanligt) med en del förberedelser och nu tackar jag mig själv för beslutet att stalla in hästarna i går kväll och för att mina afrikanska liljor slutligen fick komma inomhus (förmodligen försent ändå).
Men nu blir det bråttom! Vinterdäcken måste på bilen, vildfågelmat måste inhandlas, några jättekrukor behöver komma under tak och upp från mark och betongen vid poolen måste täckas, vimplar/snöpinnar inhandlas, mer kutterspån till djurförrådet, frigolitisolering till höshusets stora fönster och de skulle dessutom behöva en doppvärmare till vattnet......och så vidare, in i sista minut. Alltid samma sak....hur kul är det?
Skärpning!
Det finns en klar tendens i Familjen av att skjuta "obehagligheter" framför sig, inte för alla men definitivt för mig. Jag väntar genom att låtsas som ingenting, plockar helt enkelt bort "det obehagliga" ur mitt medvetande och samlar ihop mig (turligt nog!) precis på målsnöret. Detta beteende medför en tendens till dålig förberedelse och det gäller tyvärr allt, stort som smått och år efter år. Vet precis vad som måste göras, men behöver min like för att dra igång. Är en typisk parhäst, som vill streta åt samma håll.
Planering mot trevligheter är en helt annan sak! Detta kan pågå i huvudet långt i förväg och med glädjande noggrannhet, men i slutspurten ska det finnas delaktighet och engagemang.
Det är bra att titta på sig själv ibland! Hur gör jag, vad vill jag och vad behöver jag för att uppnå det jag önskar och mår bra av?
Kanske en speciell önskelista till Tomten :)
Nu är det hur som helst hög tid, jag är beroende av andra och jag har lärt mig att tjat inte hjälper, så det är bara att rädda det som räddas kan och hoppas på det bästa.
Detta är bara början, på det hemska vita!
Prioritet ett: Vinterdäck.
Prioritet två: Ta hand mig själv innan jag kan ta hand om någon annan levande varelse.

Tillbakablick på gårdagen:
Fantastiskt höstväder och en strålande gyllene sol. Skogen är en skatt att ösa ur, föränderlig och ständigt överraskande.
Tiden har bromsat upp.
Gårdagen var en aning låååångtråkig.

lördag 12 november 2011

Ädel dryck.


Go´morgon!

Klockan är 07.43 och det är lördag.
Frost!
Termometern visar +-0 grader.

Utsikter för dagen:
Jag sippar mitt morgonkaffe med ett leende på läpparna! Forskarna har återigen gett oss nya riktlinjer för livets bästa.
Kaffe är en hälsodryck!
Är det inte underbart? Här sitter jag varje morgon och gör mig både friskare, gladare och smalare med mitt morgonkaffe, helt otroligt bra!
Det är kaffet jag längtar till varje morgon, man skulle kunna gå så långt som att påstå det är kaffet som är drivkraften, som får mig att lyfta på täcket och stiga upp. Doften av nypressat kaffe gör mig positivt inställd och vaken.
När jag var liten malde man kaffet direkt i butiken. Stora vackra kvarnar malde runt bönorna och det doftade himmelskt. Redan då sniffade jag i mig dofterna från kaffebönerna med behag och njöt av att se kvarnarna i verksamhet. Ljuvligt!
Jag minns en liten gränd i Istanbul och där långt inne i mörkret fanns ett mycket litet kafferosteri. Det var trångt med människor i lokalen, nästan inget ljus, folket köpte små påsar med färskmalt kaffe och doften var förföriskt god. Doftminne.
Forskarna i Amerika påstår att kaffe skyddar mot depression. Deras studie visar att fyra koppar kaffe om dagen ger 20% lägre risk att drabbas av depression.
Att kaffe gör en pigg är väl allmänt känt och beprövat och kanske att kaffestunderna motverkar nedstämdhet, det låter rimligt, men forskarna menar även att kaffedrickare har lägre självmordsbenägenhet och det känns inte relevant.....eller kanske. Det är inte bara kaffet som gör oss mer positivt inställda, det är sällskapet, belöningen för en stunds arbete, vilopausen i vardagen och allt annat som följer med kaffeslurken som förmodligen har en avgörande betydelse.
Prioritera kaffepauserna i arbetet!
Hur kul är det att dricka förmiddags- och eftermiddagskaffe ensam?
Kaffe reglerar blodsockernivån, höjer kroppstemperaturen, minskar risken för stroke och åldersdiabetes, innehåller antioxidanter och motverkar hemska sjukdomar som parkinsson och alzheimer. Helt underbart!
Sedan var det magen.....den kan må mindre bra av för mycket kaffe och sömnen blir klart påverkad eftersom det tar sex timmar för koffeinet att gå ur kroppen. Det sistnämnda stämmer på pricken! Inte en kopp kaffe efter kvällsmaten för min egen del, då ligger jag och tummar på täcket ett par timmar senare utan att sluta ögonen (känselspröt).

Summa summarom för att bli frisk, smal och glad;
Köp en bra kaffekvarn och mal dagsfärskt kaffe där hemma.
Använd en riktigt bra kaffebryggare, pressobryggare eller espressomaskin till denna välgörande dryck.
Skippa socker.
Omge dig med gott sällskap.
Drick lagom med kaffe.
Kaffe är en ädel dryck, ett livselixir!
Kopp, kopp :)

Tillbakablick på gårdagen:
"11-11-11" unikt och en aning roande.
Gårdagen var lååång.

tisdag 8 november 2011

Huvudkudde.


Go´morgon!

Klockan är 06.26 och det är tisdag.
Dimma.
Termometern visar + 7 grader.

Utsikter för dagen:
Min huvudkudde är något av det bästa som jag äger, men nu börjar den bli till åren kommen och det är dax att byta. Det känns svårt. Hur ska det gå att hitta en som är lika bra, en som man kan puffa till så där att den känns som att sova på moln, en som är precis lagom mjuk och som samtidigt ger stöd, en som är sval och ändå värmer.
Tänk på alla drömmar och tankar som finns i min egen kära huvudkudde.
Jag vårdar den väl. Vädrar den så gott som dagligen, tvättar kuddskydd och byter örngott (varför heter det så?), allt för att den och jag ska må riktigt bra tillsammans.
Min kudde är av märket Hästen, den var säkerligen väldigt dyr och den är en julklapp från min Mamma. Det var förresten en konstig jul, i det avseendet att både min Mamma och jag gav varandra en huvudkudde i julklapp, den huvudkudde som det nu är dax att lämna lagom till jul.
Det är lite svårt att skiljas från den....den kanske kan bli en kattkudde i ett färgglatt kuddfodral, återvinning är bra och vår kattprinsessa Malte skulle säkert älska den, så får det bli! Skön lösning.
Det finns de som vill ha flera huvudkuddar i sängen (snyggt) och jag förstår inte hur de hinner sova på alla. Kanske att de har en under huvudet, en bakom ryggen, en under benen, en under armen.....eller så byter de kudde efterhand som natten förlöper, spännande :)
Jag ska hur som helst börja botanisera i huvudkuddsutbudet den kommande veckan och det kommer förmodligen att ta tid innan den rätte dyker upp. Det är ett väldigt viktigt köp, en bra huvudkudde är avgörande för hur man mår i både nacke och rygg och framförallt ett oerhört viktigt bidrag till en god och närande sömn.
-Jag vill ha en kudde med "fina filmer"i, sa en av de älskade Sönerna som liten.
Vad vore en säng utan en kudde?
En liten, men ack så betydelsefull detalj i livet.

Tillbakablick på gårdagen:
Dimman ligger tät, det är mildväder och fukten smyger sig in överallt.
Dagen vill aldrig vakna, men allt är bättre än s n ö.
Jag letar efter färger i det grå, det underlättar.
Gårdagen var långsam.


fredag 4 november 2011

Dimma.


Go´morgon!

Klockan är 06.38 och det är fredag.
Dimma.
Termometern visar + 7 grader.

Utsikter för dagen:
Det ligger ett heltäckande grått lock över hela himlavalvet och det börjar kännas väldigt instängt och påminner allt för mycket om den november som varit de två senaste åren. Det vill säga, att allt är fullkomligt grått innan det ger vika och det hemska vita vräker ner.
Jag minns att s n ö n kom som en befrielse för två år sedan, det var innan jag var medveten om att den skulle stanna i flera månader, och ljuset äntligen återvände. Den dimmfuktiga luften försvann och det vita blev något av en befrielse från den grå instängdheten.
Dimma och fukt är trots allt bättre än s n ö och is (om man måste välja) och av den anledningen ger jag mig ut på sök efter det vackra, efter färgerna som trots allt finns i allt detta grå.
Vi tog oss ner till havet, med en påse nybakade kanelbullar i handen, för att blicka ut över vattnet, lyssna på fåglarna, havets brus och njuta en långsam promenad. Vi ville se ett blått hav. Det var betagande vackert, fullkomligt stilla och väldigt grått och blått i alla nyanser. Man kunde nästan ta på dimman då den rullade in från havet, spännande och en aning magiskt.
Jag saknade ljudet från båtarnas mistlurar, de hade passat väl in i bilden och upplevelsen.
Längs med piren simmade tusentals små fiskyngel, vilket bådar gott. BonusPågen berättar att det är den fiskrom som stannat vid stenarna som nu har kläckts och att småfisken ligger där och skvalpar i lä mot piren och växer till sig, innan vattnet blir riktigt kallt och de går ner mot värmen i havets botten. Det lät klokt och bra :)
Stenarna vid piren ligger där tryggt, i vattnet och upp mot land. De är slipade av vatten och vind, de skyddar och de är otroligt vackra.
Havet ger kraft och ro.

I kväll väntar en värmande musikalsik upplevelse, tillsammans med kära Vänner och 9000 andra personer på Malmö Arena. Roxette står på scenen, härlig nostalgi! Inte nog med detta, för svärDottern har dessutom bokat ett ljuvligt rum på fina hotell Renaissance åt oss. Mannen och jag ska "lyxa" till det i vardagen :)

Tillbakablick på gårdagen:
Heldag med husets Ungdomar i Lund. Vi hade inga tider att passa och shoppade loss i alla möjliga butiker i flera timmar, gjorde några kul fynd, fikade, käkade och bara njöt av att strosa runt och vara i staden med varandra. Härligt!
På kvällen väntade kilovis med nystyckat lamm från Skepparp på att komma i frysen. Underbara måltider väntar!
Gårdagen var riktigt mysig.

onsdag 2 november 2011

Löv.


Go´morgon!

Klockan är 06.12 och det är onsdag.
Dimma.
Termometern visar + 8 grader.

Utsikter för dagen:
Någon gång vid eftermiddagsfikat, med florsockerpudrade vaniljhjärtan och chokladbollar, så öppnades det gråmulna himlavalvet och solen sprack upp i sitt allra största leende. Det var nästan lite uppenbarelse över det hela, intensivt stark soljus och en flödande energi.
Kära sol, välkommen!
Dagen var vindstilla och med hjälp av solen blev det full fart, med riktning utomhus. Ett perfekt tillfälle att räfsa löv, ett nödvändigt men också efterlängtat trädgårdsarbete som även tränar musklerna inför det som komma ska......skotta s n ö!
Allt går i nyanserna gult och brunt nu, med en dragning åt dämpande rött, vackert och fult på en och samma gång.
Jag greppade lövräfsan, satte fart på "rullebören" och sedan blev det ett stilla och njutbart arbete runt boningshuset. Milde tid vad med löv, överallt och i mängder. Jag tänkte osökt på Beppo gatsopare i boken om Momo, men också på en äldre man, i gula regnkläder med en sopkvast i sin hand, på en regnig gata i Istanbul.
Det finns ingen början och inget slut.
Det kan tyckas fullkomligt idiotiskt att kratta löv runt en gård som ligger i kanten av en lövskog, men löv är förrädiskt hala och måste bort från gångar och hus, dessutom så blir de lätt till fina och varma vinterbon åt de gnagare som vi absolut inte vill ha inomhus. Allt är en avvägning eftersom växterna behöver sina lövtäcke inför vintern och gräsmattans nedre innevånare behöver kraften från multnade löv.
Precis då, när jag går där med min kratta och låter tankarna virvla runt, önskar jag mig en bekväm liten villaträdgård, med tre frodiga fruktträd och absolut inga andra träd och definitivt inga lönnar i närheten.
Löv luktar höst och jord. Jag ler åt minnet av hur våra Pojkar hoppade i lövhögar, gömde sig under färgrika löv och sprang och sparkade i prasslande torra löv.
Krattan är ett utmärkt redskap i att befinnas sig nära, men också på avstånd från lekande och skapande små barn.
Det kanske finns något bra med hösten i alla fall.

Tillbakablick på gårdagen:
Vi har gått in i november månad, årets tråkigaste och färglösaste månad, men jag njuter av att kylan och frosten håller sig på avstånd......än så länge.
Gårdagen var bra.





måndag 31 oktober 2011

Älska mat.


Go´morgon!

Klockan är 07.14 och det är måndag.
Det är helt stilla och en aning mulet.
Termometern visar + 8 grader.

Utsikter för dagen:
Älska mat! Mat som passion, som intresse, som överlevnad och mat som försörjning.
Det var en gråmulen söndag och jag körde till Slagthuset i Malmö (passande namn) för att vara med om "Älska mat mässan", som i år hade italienska smaker som tema.
Vilken upplevelse! Det var som att förflytta sig till de södra delarna av Europa och komma in i en gigantisk saluhall, med folkmyller, dofter, färger och minibutiker fyllda med delikatesser av alla de slag, sida vid sida och med positiva och engagerade säljare.
Jag kände mig stolt över Österlen som var rikligt representerat i hallarna. Där var Eva från restaurang Allé som presenterade en nygammal mattradition av att stoppa korvar, små ljuvliga salsiccia smaksatta med salvia eller äpple och kummin. Gunnarshögs gård sålde sina guldgula rapsoljor, Buhres Fisk presenterade en härlig varmrökt laxsida och utvalda sillinläggningar, Kiviks Musteri bjöd doftande äppleglögg och krispiga rödgula äpple, Österlenhonung introducerade en kryddig julhonung och Vilhelmsdals gårdsmejeri sålde sina fantastiska ostar. Härligt!
Vinet flödade och uppstickande vinproducenter erbjöd vinet hemkört till dörren, spännande och en aning dyrt, men allt är relativt.
Olivoljor, balsamic, sylter, parmesanostar, grönsaker, kakor, lakrits, kaffe, odlad ål, skinkor, bröd, pasta........allt det goda fanns på ett och samma ställe.
Elvio Milleri från gourmetkrogen Era Ora i Köpenhamn hade komponerat menyn i den välbesökta Älska Mat restaurangen och han höll en fantastisk föreläsning kring sin kärlek till mat och till brödet som ett hantverk. Ingen maskin kan någonsin åstadkomma ett hantverk! På Elvios bageri Il Fornaio i Köpenhamn bakas brödet för hand varje morgon av bagare från nio olika nationaliteter, "The touch of the baker", att baka med händer och hjärta är avgörande för ett gott bröd.
Eva Thuresson från Allé i Svinaberga pratade om att stoppa sin egen korv, om genuin husmanskost och om vikten av att basera matlagningen på lokala råvaror. Härliga Eva!
Hela dagen, och även de två tidigare dagarna, var fyllda med entusiastiska föreläsningar och inspirerande matlagning.
När jag lämnade Slakthuset var det ett lämmeltåg av Malmöbor som var på väg in i denna enorma saluhall för att njuta mat och dryck. Fantastiskt, vilken härlig matmässa!
Nu är mitt matförråd stärkt med vällagrade ostar från Skånemejeriet, svartkål från Bjäre, salviasalsiccia från Allé, äppelglögg från Kiviks Musteri och med bröd, olivolja och ris från Il Fornaio. Av detta ska husets Ungdomar och jag koka en härlig svartkålssoppa, steka några goda salviakorvar till, koka avorioriset och smaksätta det med den goda olivoljan och vällagrade osten och till slut ska vi baka färdigt ett gott kärleksfullt bröd. Äppelglöggen serverar vi kall, som en liten starter på vår måltid, mums!
Vi kommer att får en riktig höstlovsmiddag!

Tillbakablick på gårdagen:
En efterlängtat ledig dag, en riktigt bra dag.

lördag 29 oktober 2011

Förutsättningslöst.


Go´morgon!

Klockan är 07.39 och det är lördag.
Dimma.
Termometern visar + 4 grader.

Utsikter för dagen:
Just nu snurrar innebörden av ordet "förutsättningslöst" som en ilsken geting i mitt huvud och det irriterar mig.
En förutsättning är något som möjliggör och då borde något som är förutsättningslöst vara något som har en väldigt lös möjlighet. Löst innan man sätter något, alltså en form av planering som inte har givna möjligheter eller är det kanske något som man gjort förut som nu är löst innan man kan sätta det?
Vad är detta för ett dumt ord?
Ett förutsättningslöst möte är vanligt förekommande i yrkeslivet och nu börjar jag fundera över all den tid och allt det engagemang som detta tar.
En förutsättningslös träff är egentligen ganska oengagerade, det vill säga det är ofta en part som vill mer än den andra och ibland känns det som om allt detta prat endast är en artighet. Nätverksarbete ligger i tiden, det är modernt.
Förutsättningslösa möte innebär att man inte ska ha förutfattade meningar, man ska lyssna på varandra, samla information och stjäla idéer från varandra, utan att fatta beslut. Man kan eventuellt se ett framtida samarbete tillsammans eller inte. Det är helt enkelt ett möte mellan människor i tjänsten som inte behöver leda till något alls. Det är en chansning och ett väldigt löst tidslöseri.
Blablablabla........
Alla vill (måste) sälja något, kanske även sig själv.
Det tar för mycket positiv energi och är kanske åldersrelaterat.
Jag känner mig omodern.
Från och med nu deltar jag endast i förutsättningsfulla träffar!

Tillbakablick på gårdagen:
Det är ett skönt mildväder och himlen är nästan oskyldigt blå för årstiden.
Havet och skogen lockar till långa välgörande promenader.
Höstlovet har börjat och husets skolungdomar jublar åt sin ledighet :)
En ganska bra gårdag.



torsdag 27 oktober 2011

Bortprioritera.


Go´morgon!

Klockan är 06.18 och det är torsdag.
Dimma.
Termometern visar + 5 grader.

Utsikter för dagen:
Hur kan det vara att man väljer bort en del saker som man i allra högsta grad borde prioritera?
Inte klokt!
Det finns nödvändigheter som ständigt får stå tillbaka, som jämt trillar ner på dagordningen, fast att samvetet säger något helt annat. Små saker som är betydelsefulla, som har sitt sammanhang, men som alltid får vänta. Det kanske inte märks, det är så himla tråkigt, man hinner inte, det får bli en annan dag, en annan gång.
Förträngningsmekanismerna fungerar utmärkt väl, allt för väl. Låtsas som ingenting och ändå veta......skydda.
Ruggigt!
Men, så i sista sekund, i grevens tid, innan klockan är slagen och droppen får bägaren att rinna över, då blir det full fart. Stressen ökar, humöret blir mindre fördelaktigt, en hel del går fel och tiden räcker inte till, men nu ska det göras, det som väntat i en hel evighet.
Pang-bom, fixat!
Lättnadens suck.
Otroligt dumt.

Tillbakablick på gårdagen:
Hela dagen var ett flackande fram och tillbaka för att hinna med alla tider som behövde passas med olika människor på olika platser.
Kvällen i Ystad och uppdaterad angående bipolär ett och två, det som tidigare kallades manodepressivitet, en bra föreläsning.
Gårdagen var ok.



måndag 24 oktober 2011

Konsumtion.


Go´morgon!

Klockan är 06.28 och det är måndag.
Det är stilla.
Termometern visar + 5 grader.

Utsikter för dagen:
I veckoslutet fick man reda på att den svenska medelklassen har tagit makten över konsumtionen! Man behöver inte känna sig sämre för att man handlar i mindre fina lågprisbutiker som Lidel, Willys och Netto och man är inte mindre bra för att man letar extrapriser. Det skrivs att medelklassen handlar i dessa butiker för att klara lite lyxkonsumtion i de finare matbutikerna till helgerna.......finns det verkligens så lite att forska på i vårt samhälle? I vilken värld lever dessa samhällsexperter?
Det sägs inget om närproducerad mat eller ekologiskt tänk och kanske detta går under rubriken lyxkonsumtion och är en självklarhet för överklassen, men det är förmodligen en helt annan fråga.
Lidel gjorde en fyndig reklamsnutt för ett par år sedan som visade en väldigt tjusig kvinna och hennes make i deras flotta trädgård, där kvinnan berättade för sin make att hon handlade deras mat hos Baron von Lidel (eller var det kanske Greve von Lidel), jättekul och tänkvärd :)
Men för tusan! Hur kan detta beskrivas som ett relativt nytt fenomen? Befinner jag mig i en total overklighet eller är min verklighet så rotad att den är självklar?
Det är klart att en vanlig löntagare måste hålla igen på konsumtionen under veckorna.
Det finns en vardag och det finns fest! Tråkigt vore det annars.
Butikernas erbjudande, säsongens grönsaker och naturens eget skafferi är det som räddar matkontot och ger oss möjlighet till önskemat under veckosluten eller när det passar. Inget konstigt alls, i vårt hushåll är detta en självklarhet, det finns inga förväntningar på vardaglig lyxkonsumtion utan det handlar om vanligt sunt förnuft och ekonomisk planering.
Jag sällar mig gärna till "medelklassens offer och livsstil", lever min vardag i enkelhet och njuter lyxen när det bjuds tillfälle och möjlighet.....dum vore jag annars.

Tillbakablick på gårdagen:
Risotto på ett bra avorioris från Il Fornaio och härliga Kallesvampar från de egna skogen gav en festmåltid (kunde passa i de "fina salongerna") för nästan inga pengar alls, mumsigt gott!
Det ska vara gott att leva!
Gårdagen var bra.





lördag 22 oktober 2011

Protest!


Go´morgon!

Klockan är 07.18 och det är lördag.
Det är stilla och molnigt.
Termometern visar + 7 grader.

Utsikter för dagen:
Jag funderar över varför det är så svårt att vänta och varför allt måste gå så himla fort. Nu är vi i mitten av oktober, höstmånad då vi skördar de sista naturtillgångarna, djuren söker skyddade boplatser och sätter vinterpäls, träden blir kala, allt runt omkring oss förbereder sig för vintertid. Förbereder sig och väntar in.
I november är det Alla helgons dag och numera även halloween. Sedan kommer Mårten, en typiskt skånsk högtid för de som vill smörja sitt krås med gås. Jag tror dessutom att köpmännen har klämt in en fars-dag i november. Det är med andra ord fullt med trevligheter och tillfälle att uthärda mörkret som sakta men säkert omsluter oss så här års.
Därefter kommer Lucia, befriande vackert och sedan jultid med allt vad det innebär av tomtar och julänglar. Nyårsafton sätter stopp för året och vi firar med bombardermang och porlande bubblor. Ny tid, nya möjligheter!
Hur svårt ska det vara att ta en trevlighet i taget?
I går åkte jag till Tomelillas köpmecka för att äntligen få tag på en snöskyffel till bilen (slut överallt!) och där, inne på deras trädgård- och redskapsavdelning, var det nu översvämmat med jultomtar, adventsljus, färgglada julkulor och allt vad man kan tänka utifrån jultid. Hemskt!
Jag satte full fart ut ur affären, hoppade över mitt ärende i en ljudlös protest och bestämde mig snabbt för att köpa en liten pumpa, hos den vänlige grönhandlaren utanför, och hålla mig till den tid som vi befinner oss i, skördetid med underbara rotfrukter, äpple, lila ljung och ljuvliga höstfärger.
I dagstidningen inbjuder de redan till julbord, samtidigt som de föreslår en härlig gåsamiddag och på de lokala nyheterna pratas om veckoslutets kommande julmarknad.......jag blir så trött! Sommartiden är inte ens avslutad.
Det är tiden emellan högtiderna som ska få oss att längta, vi förbereder och sedan ska vi fira. Numera är allt hullerombuller och vi tycks vara livrädda för att ha tråkigt, att det ska gå långsamt och kanske för att vi ska känna oss ensamma.
Köpmännen är bovar och banditer! Det borde finnas ett styrinstrument, kanske till och med en köpmannalag, för när och hur de får saluföra årets högtider.
Det går för fort! Ingen hinner med! Ingen vill (eller kan) längre vänta!
Protest!

Tillbakablick på gårdagen:
På gården står den sötaste röda traktorn (borde finnas med i en sagobok) någonsin. Den har ett grönt fint släp fyllt med ved och vi staplar "bränne" i vedbon, styrketräning!
Mannen och två av Sönerna kom tillbaka från Italien, glada och belåtna...... gentlemännen :)
Äntligen sol, helt underbart.

onsdag 19 oktober 2011

Födelsedagsgris!


Go´morgon!

Klockan är 06.21 och det är onsdag.
Det är blött och rått.
Termometern visar + 6 grader.

Utsikter för dagen:
I dag är det ingen vanlig dag, inte för mig, för det är min födelsedag!
Jag är en födelsedagsgris........varför kallas det så?
Födelsedagar ska kännas annorlunda, speciella och lyckliga. Egentligen borde man vara ledig från vardagsplikter just denna dag varje år, bara för att göra precis vad man vill, utan påtryckningar och krav från andra.
Tänk att få välja sin dag, från morgon till kväll, och bara känna fokus på sin egen person, underbart! Jag är medveten om att det kan betraktas som en naiv tanke, men det är precis så som jag känner mig på mina födelsedagar, lite naiv, lycklig och väldigt förväntansfull.
Jag blir glad när någon uppmärksammar att det är min födelsedag, känner mig speciell och tycker att överraskningar är underbart spännande. Jag fullkomligt älskar paket!
Egentligen är det en mycket liten tös i mig som dyker upp när det är dax att fylla år. Härlig känsla!
Nu inser jag att det endast finns kvar en tredjedel av mitt liv (i bästa fall) och jag ska banne mig fylla den tiden med allt som jag inte har gett mig tid till tidigare, haft möjlighet till eller vågat prova. Det finns liksom inte så mycket mer att ge på och därför ska jag själv få större prioritet, jag ska egoistiskt njuta den kompetens som jag har förvärvat, vara mer lekfull (liten igen...), skratta mycket och framför allt umgås med människor som är betydelsefulla för mig.
Undrar hur det ska gå till :)
Jag tror jag börjar med att ta ledigt från vardagen på min födelsedag, fortsättningsvis.

Grattis till mig själv och tack min Mamma för att du födde mig till livet.
Grattis också till min Väninna som fyller år idag!

Tillbakablick på gårdagen:
Mannen och två av Sönerna är i Italien och jag är avundsjuk!
En BonusPåg är i London och jag är avundsjuk!
Längtar bort.
Gårdagen var en regn & rusk-dag.


söndag 16 oktober 2011

Omigen.


Go´morgon!

Klockan är 07.32 och det är söndag.
Frost.
Termometern visar + 3 grader.

Utsikter för dagen:
Kunskap kan vara provocerande!
När år av år läggs till erfarenhet kan nygamla kunskaper provocera. Tankar om att kunskap är makt hamnar lite på sned i mungipan och det som presenteras som nya metoder upplevs väldigt igenkända.
Samma metoder, men med lite annorlunda tillvägagångssätt.
Det är väldigt berikande och framförallt nödvändigt att bli uppdaterad på senaste forskningsrön och metoder, att aldrig stagnera, men samtidigt blir det till något av ett tidsslöseri, en känsla av att vara uttråkad och till och med lite blasé. Det som sägs blir till "gammal skåpmat", nödvändigheter och självklarheter, med andra ord, inga nyheter bara nya mer tidsanpassande ord.
(min erfarenhet, kort och konsist; gör mer av det som fungerar!)
Livet är märkligt, allt går runt och kommer tillbaka när någon får lust att damma av eller förbättra tidigare erfarenheter. Det är bara tiden som förändras, egentligen inte människan.
Mode- och designvärlden är ett bildligt exempel på tidens föränderlighet och bevarande. Jumpsuit heter numera den kroppshela pyjamas som min Pappa gav mig en gång när jag var tonåring, fruktansvärt fula, skrattretande och obekväma. Mini-midi-eller maxi består och kjolarna hasas upp och ner utifrån modevärldens ögon. Mönster går och kommer tillbaka. Det strama teakmöblerna och stringhyllorna har gjort nyrennessans och perstorpsplattan är guld värd. Rokokomöbler nyproduceras, slitna gamla möbler kallas shabby chic och man slipar och raspar för fullt för att plocka fram nygammal patina.
Det är spännande!
Livet i all sin enkelhet och komplexitet.
"What comes up must come down, spinning wheel got to go´round"
Så är det bara....

Tillbakablick på gårdagen:
16-årsdag och stort grattis!
Flera kubikmeter med ved på gården, härligt!
Den som tjatar om samma sak mer än tio gånger och förväntar sig ett resultat är inte klok! Kul och tankeväckande, utifrån att det var geniet Albert Einstein som uttalade sig :)
Gårdagen var frostig.



fredag 14 oktober 2011

Nyanser av rött.


Go´morgon!

Klockan är 06.20 och det är fredag.
Frost!
Termometern visar - 2 grader.

Utsikter för dagen:
En av mina Väninnor berättar att hon är "höstlycklig"! Det är fantastiskt uttryckt och samtidigt fullkomligt främmande. För mig är detta en kvinna som är sommaren personifierad, livlig och glad med intensiva sommarfärger, hur är det möjligt att hösten gör henne lycklig? Underbart förvånande! Jag ser henne dansa fram i en sprakande färgrik lövhög, sjungandes en liten truddilutt, en solig höstdag med ett gråblått hav i bakgrunden :) Lycklig är ett ord som passar min Vän och höstlycklig låter väldigt fint.
Undrar om lyckan har en egen årstid, kanske, jag känner i alla fall att sol och värme ger liv och glädje....för mig. Jag tillber solen! "Kära sol, vill du lysa, så vi alla slipper frysa....."
Sommarsol är frihet.
Själv är jag någorlunda nöjd med att hösten och naturen äntligen har börjat leverera färgen röd, det är vackert och det känns rätt, tryggt.
Men i natt var det då slut på den tryggheten, hösten får förmodligen tacka för sig, när nattfrosten bet sig ett rejält tag. Nu faller löven snabbare än någonsin och solen kommer att få uppenbara bekymmer med att värma dagen.
Vintertid i oktober, det är riktigt hemskt.

Tillbakablick på gårdagen:
Vilken tur att växterna kom under tak! Räddade.
Jag tycker om herr Lundells ord (märkligt att se honom i sitt stora vita skägg) och i går sa han, i ett samtal kring sin nyutgivna bok: "Jag hatar snön på vintern och på sommaren blir det bara ett hjärtsnörp av det"
Uffe, Uffe, Uffe!!!!! Precis så är det!
Gårdagen var bra.

torsdag 13 oktober 2011

Boa om sig.


Go´morgon!

Klockan är 06.20 och det är torsdag.
Den stora lumalampan är tänd.
Termometern visar + 4 grader.


Utsikter för dagen:
När jag ger mig ut nu på morgonen så märker jag att gräset "krispar" under skorna, jag blir tvungen att känna efter.....det är frost! Det är bäckmörkt ute, men månskenet lyser upp hela gården.
Den ena hästen står troget och väntar på sin frukost, vilket är anledningen till att jag är utomhus vid denna tidpunkt på dygnet, han är hungrig och jag inbillar mig att han har haft en kall natt och behöver värmande energi i form av hö.
Morgonmörkret ger signaler om att ytterbelysningen på husen behöver ses över inför årstiden. Nu gäller det sannerligen att hinna med allt som måste göras innan vinterkylan slår till och det stressar mig en aning....blir det verkligen gjort? Det får absolut inte bli som förra året då vintern överrumplade oss och inget blev färdigt, vilket visade ledsamma resultat när det hemska vita äntligen smälte bort. Det är allt för lätt att skjuta de praktiska förberedelserna framför sig, vara en aning bekväm och hävda att tiden inte räcker till, och så plötsligt står man där och är dåligt förberedd, fast att det är samma procedur varje år, ytterst märkligt!
En snöskyffel till bilen ska inhandlas denna dag och blommorna ska absolut in i kväll!
Jag har börjat elda i brasan varje morgon och det har verkligen hjälpt den värsta råa höstfukten att tränga ur huset, nu känns allt mycket bättre och jag hoppas att vi snart har några kubik med torr och värmande ved i vedboden, innan det vi har tar slut.
Man ska "boa om sig" rejält, det är tryggt och det förenklar vardagen.
Livet på landet!

Tillbakablick på gårdagen:
Hela huset fullt med hundar........otroligt söta, underbara och tidskrävande.
Världens bästa snickare är på slutfasen av sitt arbete, härligt! Det blir hur fint som helst.
Lyckades dela och planterade om min stora salvia (äntligen), hoppas den klarar vintern. Rabarbern fick byta plats i trädgården, för att inte stjäla kraft från kryddorna, den klarar sig säkert.
Gårdagen var rörig.