Farväl & Välkommen!

Go´morgon!

Klockan är 07.45 och det är fredag.

Snö.

Termometern visar - 3 grader.

Utsikter för dagen:

Årets sista dag manar till eftertanke. Ännu ett år har passerat på väg mot vad?

Summera, göra bokslut, lämna det gamla bakom sig, låt det gamla vara glömt.....

Välkomna det nya!

Tiden mellan jul och nyår går för fort. Allt handlar om förberedelser till det ena eller det andra och i år skulle vi dessutom hinna arbeta däremellan. Mellandagsrea och trängsel är inte att tänka på och jag förstår inte hur människor orkar eller hinner.

Nåväl, nu är det hur som helst dax att ta farväl av år 2010 och det är med tacksamhet som jag säger adjö till ett turbulent år.

Ingenting är längre som förut och väl är det, men det ökade våldet i världen och i vårt land har gett farliga och oroande tider att leva och växa upp i. Rädslan har smugit sig in. Det känns hårt och kallt, otryggt.

Längs med vår lilla byväg har tiderna förändrat sig och även här har aggressivitet och osämja tagit plats, ledsamt.

2010 har varit ett förändringarnas år för Familjen, ett bra men också svårt år som på flera sätt har gett oss en annorlunda tillvaro, förändringstid.

Själv känner jag mig gammal, har åldrats en aning för snabbt under året vilket dessvärre är ett nödvändigt accepterande, inte kul.

Tiden flyger iväg.

Nu står vårt nya år och knackar på dörren och jag hoppas innerligt att det är ett vänligt år, ett tryggt år och framförallt ett kärleksfullt år.

I dag ska jag laga mat och förbereda inför eftermiddagens glöggpromenad i snöhelvetet tillsammans med kära Vänner. Mot kvällen fylls vänskapen på ytterligare och tillsammans ska vi njuta ett härligt knytkalas, ta farväl av vårt gamla år och hälsa år 2011 välkommet med bubblande dricka och brakande raketer.

Tillbakablick på gårdagen:

Köer i affärer, hemskt!

Snöröjen var här så nu ser det sannerligen inte klokt ut på gården, men när vi har skottat oss igenom snövallarna så kan det bli någorlunda bra, i alla fall bättre än tidigare.

VSHS har fått en sann medlem i lilleBror som nu förärat oss en nyårsgåva, stort överraskande tack för loggan :)

Var i Ystad och njöt en mjuk, blyg och glad liten hundvalp. Lille Danko är helt förtjusande på alla sätt och hans Matte och Husse överlyckliga! Lycka till!

Det var en någorlunda bra gårdag.

Go´morgon Österlen & jag

önskar Er alla ett gott slut och ett riktigt GOTT NYTT ÅR!

Ta vara på varandra.

Skål!

Lagom.

Go´morgon!

Klockan är 07.58 och det är torsdag.

Snö.

Termometern visar - 14 grader.

Utsikter för dagen:

För mycket eller för lite, allt är en balansakt.

Varför blir det mesta av livets goda så lätt bekymmersamt?

Mat, gott och njutbart! Farligt! Dåligt samvete och veckotidningarna talar om för oss hur vi ska ändra våra liv och bli av med vår trivselvikt. Vi äter inte längre för att bli mätta utan vi äter för att bli smala ?! Vem kan äta lagom och vad är lagom?

Mat lugnar, mat tröstar, mat förgyller tillvaron, mat bjuder till gemenskap, mat ger energi, mat kostar, mat,mat,mat,mat....och nu tjat, tjat, tjat! Banta på ett eller annat sätt, tänk på figuren!

Kaffe är underbart! Tänk morgonens första kopp eller eftermiddagens fikastund, ljuvligt! Inte bra för magen! Ger sömnrubbningar! Några muggar latte ger bilringar runt midjan. Måttlighet!

Godis, mums så gott och fy så onyttigt! Endast tråkig mörk choklad är tillåtet, allt annat är fy.

Vin & mat ett måste, ett eller två glas gott vin är helt ok någon gång då och då, men sedan får det vara bra! Varning för boxviner!

Motion, härliga stärkande promenader vid skog och hav som inte räcker till! Jogga också, gå in i svettiga lokaler och lyft skrot eller gympa dig totalslut till skränig musik, minst fem dagar i veckan! Hur kul är det?

Jag minns en kursledare som joggade, löpte och sprang så fort han fick en stund över under dagen och våra föreläsningar varvades ständigt med snabba promenader. Undrar vad den mannen sprang ifrån?

Kläder tillhör livets goda och en vacker klänning eller ljuvlig kofta är en lyx som snabbt ruinerar plånboken när köplustan tar över. Dessutom så tycks alla provrum vara för små och de mesta kläder verkar vara skräddade åt smurfar.......kroppsfixering kan lätt bli en följd av detta. Inga nya kläder förän rumpan eller magen får plats. Självsmisk!

Rökning dödar! Man bränner upp pengar, stinker och fördärvar sin kropp, sin egen och andras miljö och ändå röker man? Jag är lyckligt befriad sedan 30 år och vet att en enda "cigg" skulle kunna ödelägga allt. Otroligt!

Resor är fantastiskt! Det är underbart att byta miljö, men man måste tänka miljö och varje flygtur är lika med dåligt samvete. Resor är dessutom beroendeframkallande! Bättre fly än illa fäkta och en dos med sol eller pulserande storstadsliv är rätta medicinen. Vansinnigt dyrt!

Lagom är bäst, lagom med måtta, lagom är otroligt tråkigt!

Dax för nyårslöfte :)

I dag ska jag arbeta ett par timmar och sedan ska jag slänga ut julen och planera för nyårsafton. Det är väldigt kallt ute och jag hoppas innerligt att snösvängen kommer och plöjer bort våra isade snöberg på gårdsplanen under dagen. Jag får snart klaustrofobi av alla smala och djupa gångar mellan husen och jag drömmer obehagliga mardrömmar om snöskyfflar.

Hemskt! Hata snö!

Tillbakablick på gårdagen:

Hade en mysig dag med storeBror, mellanBror och de bådas kära flickVänner.

Kvällen bjöd på stämning, gemenskap och god mat i Skurup, tusen tack!

Dagens allra bästa händelse var när lille Danko dök upp i våra liv. Han är en mycket liten och underbart söt hundvalp från Staffanstorp och i dag flyttar han hem till vår mellanBror och vår svärDotter i Ystad.

Familjen växer :)

Gårdagen var en bra dag.

Väntan före.

Go´morgon!

Klockan är 07.39 och det är tisdag.

Snö.

Termometern visar -6 grader.

Utsikter för dagen:

Denna dagen ett liv.

Ligger i tidig morgonstund och funderar över förväntningar, i väntan före.

-Du ska inte ha så höga förväntningar, du blir bara besviken, sa min Mamma.

Att vänta före är att vänta på väntan inför det som komma ska. Förväntan består av tankar, förhoppningar och kanske också drömmar om hur något ska bli, men förväntan är även det mest självklara som liksom fungerar av sig själv i vardagen.

Förväntan är också något som har blivit till självklarheter i förhållande till någon annan, det som sker av ren rutin och som möjliggör dagen. Vi förväntar oss det mest självklara som att det finns mat i huset, att tvätten är ren, att arbetskamraterna tar sitt ansvar och så vidare. Självklara förväntningar i vardagen som bygger på tillit.

Det är underbart att måla upp en bild av hur något kan vara eller bli och sedan sätta tankarna i verket och vänta på möjligheter. Ibland går det bra och allt blir rätt, men någon gång blir inget som man hade tänkt sig. När vet man det?

Att vänta är relativt. En väntan kan handla om några sekunder, minuter, dagar eller månader men också om år. När vet man att väntan är slut och förväntningarna är över.

"Skam den som ger sig!"

"Man ska inte vara envis så man blir dum"

Att vänta före är inte lätt. Krossade förväntningar sårar. Infirade förväntningar är lyckliga!

Varje dag är fylld med förväntningar, puttesmå nästan omärkliga förväntningar och kanske stora förväntningar som riktigt kittlar i magen.

Inget är så underbart som ett barns glittrande förväntansfulla ögon och inget är så ledsamt som krokodiltårar om förväntningarna går i kras. När man är i tonåren blir man överlycklig eller sur och förbaskad i samma situation och som vuxen förväntas man vara behärskad och ta ansvar för situationen oavsett utgång.

Förväntningar medför någon form av reaktion.

En del människor vandrar ständigt under en lycklig stjärna och någon annan känner sig otursförföljd, vilket kan kännas grymt orättvist. Förväntningar är synnerligen dubbla.

Förväntningarna bor hur som helst i oss själva och de kan skapa beroende som gör oss väldigt sårbara. Det gäller att vara rustad från början och det gäller att inte ta sig själv på för stort allvar.

Stopp!

Slut på krångelfunderingar för idag!

Denna dagen har jag inga som helst förväntningar. Jag har kommit fram till att oberoende är det som gäller för min egen del.......fel utgång, tyvärr!

Jag låter dagen fånga mig och gör det bästa jag kan för att trivas i den.

Tillbakablick på gårdagen:

Det var en tung dag som gjorde mig trött både i kropp och själ! Det går åt mycket tid för att bekämpa snöhelvetet och både krafterna och viljan börjar svikta.

Tanken på VSHS och mina Vänner där är en kraftkälla :)

Till nästa vinter ska det inte finnas några hästar på Gården.

Den efterlängtade sommarsemestern i Toscana blir inte av. Stor suck, men som min storaSyster tröstande sa: -Det är säkert någon mening med det. Kanske rätt, men vem vet för nu återstår bara en grusad förväntan.

Gårdagen var tung.

in eller ut?

Go´morgon!

Klockan är 07.48 och det är måndag.

Snö.

Termometern visar - 8 grader.

Utsikter för dagen:

Insnöad eller utsnöad, det är frågan.

Ingenting är sig likt och julhelgen bjöd på allt annat än fridfullhet.

Kung Bore är vredgad! Till och med väderleken är symptomatisk för hur vårt samhälle håller på att utveckla sig. Aggressivt, våldsamt.....

Miljöeffekter? Finns Gud?

Jag vet varken ut eller in, insnöad-utsnöad......

Något är hur som helst fel och både mänskligheten och djurvärlden blir prövad.

Väderleken tar både på krafter och humör. Vattenledningar fryser, tak rasar samman, tonvis med snö ska skottas för hand och ännu mer är beroende av en vägskrapa. Bara att få ut soptunnan till vägen för tömning är ett företag som tar tid och kraft. Brevlådorna måste skottas fram så gott som dagligen, posten kommer då och då och dagstidningen är ett minne blott.

Tamdjuren får inte den dagliga skötsel som de behöver och viltdjuren finner ingen mat. Det gäller sannerligen att vara tålmodig och full med energi och kärlek för att klara dessa väderprövningar. Irritation och ilska ligger och lurar.....

Kärlek och omtanke är motkrafter, vi behöver hjälpa varandra.

Österlen har varit totalt igensnöat!

Efter fullkomligt livsfarliga strapatser tog sig storeBror med lilla Familjen tillsammans med vår mellanBror till Gården på lille julafton. Envishet är ett familjedrag och några av oss är mer envisa än andra :)

"Slutet gott, allting gott".

Så här i efterhand är vi naturligtvis lyckliga över vår gemensamma jul, men det var en prövning utan dess like innan den blev möjlig!

Flera av våra Vänner här på Österlen hade det minst lika väderbesvärligt. Jag är speciellt lycklig över att vår kära Vän lyckades plöja sig igenom snökaoset för att nå sina Barn och sin Man på julaftons kväll.

Tomten kom till oss och Familjen fick en fantastisk kväll.

Ett gosseBarn blev fött på julafton och Vänkretsen utökades, underbart :) Lycka till!

I dag är vardagen tillbaka och jag vet inte riktigt var jag ska börja för att få ordning på allt och ingenting, börjar förmodligen på Lantmännen för djurens skull.

Det lurar ett virus i huset! Mannen gav sig iväg trött till Malmö, lilleBror kom upp och kröp till sängs igen fullkomligt igenkorkad i luftvägarna och själv har jag en bröstkorg som verkar att ha krympt under natten. Inte bra! Snöstrapatserna skördar sina offer!

God fortsättning på julen!

God Jul!

Go´morgon!

Klockan är 06.02 och det är torsdag.

Snön faller.

Termometern visar - 5 grader.

Utsikter för dagen:

Det är en helt vanlig torsdag, men inte vilken torsdag som helst. Det är dan före dan, det är lille julafton och snön yr över hela Österlen och ställer till det för alla och envar.

Jag hör hur vindarna rasar bakom skogen och orkar knappt tänka på hur det ser ut på vägarna, men det är väl som det brukar; klass ett varning över hela Österlen och det mindre vägnätet i kollaps. Suck!

Snön är verkligen förrädisk och nybildade VSHS kommer att utarbeta en antisnöplan till kommande vinter och jultid, men vi behöver fler aktiva medlemmar! Anmäl dig!

Plogen var här på gården för en stund sedan, körde in och ut på vår lilla väg i en väldig fart och hade mycket bråttom. Tack och lov för plogbilen, vad hade vi gjort utan den?!

Jag sitter och irritera mig över mig själv som inte har varit tillräckligt julplanerande. I dag ska den sista julmaten inhandlas och en tur till Lantmännen är nödvändig eftersom både kutterspån och viltfågelmat har tagit slut. Slarvamaja....som alltid.

Julen har ännu inte hittat mig och nu är det hög tid! Jag ser alla tecken, men var är känslan? Vad kan det bro på? Jag är kanske snuvad på årets jul.... än finns det tid. Hoppas.

I går fick jag en oväntad julklapp, en bok i jätteformat med en betydande vikt. Det var en julgåva från en hjärtekär ung Man i Malmö, det är en kokbok och en resa för matälskare genom Medelhavet. Boken är fylld med ljuvliga recept och bilder och blir förmodligen en matbibel till den (förhoppningsvis) kommande sommarsemestern i Toscana. Tusen tack!

Julklappar är fantastiskt kul och i dag ska det prasslas och tasslas innan klapparna kan hamna i säcken. Etiketter ska skrivas och ett eller annat rim kan kanske komma på plats. Jag är barnsligt förtjust i julklappsrim, men det är inte alla som delar min förtjusning, speciellt inte Tomten som ska försöka tyda de små bokstäverna på etiketterna.

Årets julskinka ska in i ugnen under eftermiddagen för att långsamt grilljeras till en gudomlig upplevelse. I vår Familj tycker vi om när skinkan har en lagom fettrand och den ska absolut inte vara torr. Doften av skinkan i ugnen är fantastisk och någon väntar otåligt på den första varma skinkskivan med stark senap på en skiva vörtbröd, mums!

Lilla familjen är på väg hit (om vägarna tillåter) och det ska lagas mängder med god mat under dagen, riktigt trevligt. Nu är det jul här i vårt hus, julen är kommen........

Denna julen blir en aning annorlunda för oss eftersom både lilleBror och mellanBror är bortlovade som Tomtar till två av byns barnfamiljer på julafton. Svårt att säga nej när man blir tillfrågad och de vill gärna hjälpa till eftersom båda vet hur viktig Tomten är i livet.

Vi tror på Tomten och hoppas att vår egen Tomte ska stå utanför dörren med sin stallykta när mörkret lägger sig över gården. Otroligt mysigt och speciellt trevligt i år när vi har en förväntansfull liten Tomtenisse i huset, tipptapp, tipptapp.... :)

Nu vill jag önska Er alla en riktigt trevlig helg, njut av varandra och av julens alla fröjder.

Tack för vackra julkort och julhälsningar via mail.

GOD JUL!

Vaken.

Go´morgon!

Klockan är 04.17 och det är tisdag.

Snö.

Termometern visar - 7 grader.

Utsikter för dagen:

Snötyst och månsken. Sovrummet badar i månljus och mina ögon är klarvakna redan vid 02-tiden. Jag gör mitt bästa för att tänka goda tankar och slappna av, men hjärnkontoret har vaknat för dagen. Vill väldigt gärna sova, men klarar inte att somna om.

Ligger och lyssnar på Mannens andetag, på hunden som gnyr lite lätt i sömnen och beslutar mig för att stiga upp och börja dagen i lugn och ro.

Katterna tittar lite sömnigt på mig när vi möts och hundarna funderar en stund innan de bestämmer sig för att gå ut, för att sedan gå in och lägga sig bums igen.

Jag tassar runt i köket, tänder ljus och kokar kaffe, känner mig frestad att tända "fulgranen" men inser i samma stund att det förmodligen är en aning tidigt på dygnet.

Alla sover, endast jag är vaken.

Tystnad.

Tre dagar kvar till julafton, det känns bra. I dag är det sista skoldagen för 2010 och nu bryts rutinerna för några veckor, lika skönt när det inträffar som när det är över.

Julen ska firas i dagarna fyra, med upptakt dan före dan. Härligt!

Julfrid & julliv i en salig blandning.

I dag ska jag fixa och trixa en del (behöver förmodligen ta en power nap...) och i eftermiddag blir det mysfika med husets ungdomar för att fira jullovet.

I kväll träffas arbetsteamet, tillika kära Vännerna för en stunds traditionell gemenskap i jultid, väldigt trevligt!

Tillbakablick på gårdagen:

Blev en del gjort under dagen och mot kvällen lagade jag en vansinnigt god gyllene gul Janzons frestelse, den bästa någonsin :)

Det var - 11 grader ute, månen dök upp redan under eftermiddagen, kylan bet rejält i kinderna och fingrarna blev stelfrusna med en gång, hemskt.

Jag dricker litervis med kaffe och varm mjölk för att hålla värmen inombords.

Det var en isande kall gårdag.

Granen står så grön....

Go´morgon!

Klockan är 6.21 och det är måndag.

Snö.

Termometern visar - 9 grader.

Utsikter för dagen:

"Granen står så grön och grann i stugan..."

Vår julgran är ett stort skämt! Den har grenar i mängder på ena sidan och nästan inga på den andra, den har mängder med grenar nertill och något få upptill. Den är så obalanserad i sin tillväxt att den inte klarar att stå rakt upp....

Det blev många räddningsaktioner under tiden som vi skulle pynta årets julträd. För varje kula började granen svaja och den föll några gånger. Den behövde sitt pynt på en och samma sida för att hålla balansen. Ungdomarna blev sura, en vägrade vara med, någon rabblade att det var den enda granen som gick att hitta i snömängderna, Mannen värmde glögg och mumlade något om en punkargran, lilleBror försökte balansera trädet liggandes under grenar och barr, själv valde jag bland de julgransprydnader som jag var minst rädd om med tanke på den överhängande fallrisken. Vi diskuterade faktiskt i termer av att förankra den med snöre och någon föreslog osynlig fiskelina, men så tryckte vi upp en byrå i trädet och då ökade stabiliteten något. LillaSyster betraktade Familjespektaklet i lugn och ro och kom med uppmuntrande små tillrop om att granen var fin ändå. Paco valp trodde inte det han såg och ville väldigt gärna hjälpa till med kulor och glitter, jättekul busig lek!

Käre tid, det var en kaotisk stund i det som är att betrakta som julfrid!

Årets gran är en märklig gran, en riktigt ful gran som gör sig bäst i mörker med belysningen tänd, då är den lite fin. I dagsljus är den ett stort skämt, men vi kommer att älska den ändå, kanske....vi kommer hur som helst att minnas den.

Mannen har semester i dag och ska ge sig ut på egen julklappsrunda. En av husets ungdomar har redan avslutat sin skoltermin och kommer med all säkerhet att dra sig så gott som hela dagen, de andra har ytterligare två dagar kvar innan det är över. För min egen del är det samma gamla måndagsrutiner som gäller, men kanske att jag tar en tur till trädgårdsmästaren för att fylla huset med hyacinter (och göra mig själv glad) när huset är färdigstädat.

Jag har inte julstädat! Det är bara matförråden och ugnen som blir grovstädade. Jag julstädar när granen åker ut. När allt firande är över så finns det gott om tid till att iordningställa huset och putsa det fint till den efterlängtade våren, det vill säga om snöhelvetet har gett med sig.

Snön glimmar förrädiskt denna morgon med sina miljontals snökristaller, det är farligt vackert!

VSHS är aktiva och låter sig inte lockas in i Kung Bores fälla.

Tillbakablick på gårdagen:

Var med lillaSyster och köpte hennes julklappar. Återigen mängder med folk i farten, men det gick förvånansvärt lätt. Trevligt!

För övrigt blev det eventuellt något av en vilodag.

Hög tid!

Go´morgon!

Klockan är 07.25 och det är söndag.

Ännu mer snö.

Termometern visar - 7 grader.

Utsikter för dagen:

Äntligen! Så var det då vetenskapligt framforskat av beteende- och hjärnforskare, genom 100 studier på 130.000 barn och unga, att det finns "en robust koppling" mellan dataspelsvåld och aggressivitet, tankemönster, empatistörningar och förmågan att resonera i moraliska beteende.

Detta är något som flera av oss har påtalat i flera år, men ingen har någonsin tagit våra observationer på fullt allvar, det vill säga det är ingen som i handling har klarat av att stå emot barnens och ungdomarnas vilja. Mannen och jag har stundtals blivit betraktade som "bakåtsträvare".

Barn och unga lär sig genom att härma beteende.

Många vuxna är av uppfattningen att deras barn och ungdomar kan skilja på verklighet och fiction och det kan det flesta under olika åldersfaser och under olika omständigheter.

Hjärnan utvecklas olika i olika delar under olika perioder i livet. Det syns inte på utsidan men det märks i beteende, nu eller senare.

Det finns många barn som inte är rustade för att ta emot och sortera alla intryck och det finns barn som inte har ett tillräckligt medvetet nätverk. De vuxna hinner inte med eller orkar inte att stå emot sina barns alla önskemål eller krav. Nu beskriver jag helt vanliga barn och ungdomar i helt vanliga familjer.

Det finns barn och unga som har en försenad mognad, det finns de som har någon form av psykiatrisk problematik och det finns de som har en social utsatthet. För dessa våra barn kan datavåld vara ännu mer förödande.

Vi är många pedagoger och socialarbetare som ser hur små barn börjar använda sig av rörelsemönster och ljud som är direkt kopplade till dataskärmen. Det är sparkar, det är aggressivitet, det är märkliga ljud och det är väldigt spännande. Fel, fel, fel!

För många barn är datavåld en del av vardagen eftersom äldre syskon och föräldrar "kopplar av" med olika former av våldsspel i vardagsrummet...... Barn lär genom att härma beteende!

Jag vill påstå att datavåld är direkt förödande för barn och unga med neuropsykiatriska bekymmer. De kan omöjligt sortera i alla snabba intryck och det kan omöjligt styra sin redan bristande impulsförmåga. Men, det finns förespråkare som menar att samma barn och ungdomar mår bra av att koncentrera sig på skärmen och att de vilar i den samma. Jag vet att datorn är utmärkt till mycket, men barn har svårt att sortera och styrs av sin nyfikenhet. De vill se vad de "stora" ser på och gör.

Nu har dessa forskare gått så långt att de menar att våldsspel påverkar hjärnans utveckling och i en förlängning även samhällsutvecklingen.

Detta är mycket allvarliga ord!

Jag var i en spelbutik under gårdagen, där var knökafullt med folk och kommersen var livlig. Våldsspel överallt och i mängder, hemska affischer och obehagliga bilder (det finns också "snälla" spel och spännande strategispel!).

Vem kommer att lyssna på dessa betydelsefulla forskare och deras oroväckande resultat, vem orkar gå emot ungdomarnas krav och vilja? Kamp, maktkamp.

Varför ifrågasätter vi ungdomars rastlöshet eller passivitet och deras många våldstendenser?

Vi lever i ett samhälle där våld är en del av vardagen och i detta blir våldsspel något som går att relatera till verkligheten. Hemskt sorgligt.

Data- spelvåld suger!

I dag finns det barn som misshandlar varandra medvetet på förskolan.....

I vår julklapssäck ligger minst två spel som troligtvis har våldsinslag. Jag vet inte säkert, vi har köpt en önskan utan att ta reda på innehållet. Aldrig, aldrig mer!

Nu väntar jag med spänning på hur våra tillsynsmyndigheter ska bemöta forskningsresultatet och hur de kommer att agera. Det är hög tid.

I dag går färden till goda Vänner i Sillaröd och Havängsprodukter där vi ska köpa Österlens godaste senap, ett måste till julskinkan! Det vill säga, om vi kan ta oss fram på snövägarna.

För övrigt är det en vilodag.

Tillbakablick på gårdagen:

Julklappsinköp. Massor med folk, men riktigt trevligt. Jag är så himla sugen på att ge bort klappar att jag nu måste sätta stopp på mig själv :)

Julskinkan är inköpt, lättrökt och sockersaltad, mums!

Mannen och bonusPågen trotsade snön och gav sig ut i skogen för att hugga en gran i midjedjup snö. Nu står den här och ser allmänt rolig ut.....tack våra hjätar.

Det var en trevlig gårdag.

Vi Som Hatar Snö / VSHS

Go´morgon!

Klockan är 06.33 och det är fredag.

Snö.

Termometern visar - 4 grader.

Utsikter för dagen:

De ringde precis från Hammenhög och ställde in dagens skolbussar. Inte ens ungdomarna blir glada längre, allt är bara en enda stor suck.

Jeepen ska besiktigas denna morgon och förra gången vi hade besiktningstid blev vi insnöade, undrar just om det går att komma fram idag. Värdelöst.

Det snöar inte här för tillfället, men det väntas in mer snö. Vädereliten berättar att det är snövädret från i går som nu vänder tillbaka....otroligt knäppt! Detta är ett snöväder fullt av ondska!

I dag har Mannen semester, skönt för jag orkar definitivt inte skotta mer snö....

Nu har min kära Vän Timus föreslagit en pakt, ett bildande av "Vi Som Hatar Snö". Det är en utmärkt idé som alstrar energi och bjuder kreativitet mitt i allt snöelende. Tanken är nog att det ska finnas något att glädjas åt och se fram emot i allt det vita, kalla och hemska. Jag förmodar att "VSHS" har sin aktiva tid från vintersolståndet fram till vårdagjämningen, men reservation för tidigare eller senare snöfall. Varje temperaturstigning med 5 grader ska firas med bubbel (underbart), det är bara att ladda svalen och hoppas.

"Vi Som Hatar Snö" kommer absolut att sprida båda förväntan, uppfinningsrikedom, glädje och värme.

Allt fusk med uppvärmda termometrar medför antagligen avstängning på bestämd tid :)

Som bubbel föreslår jag en Åkesson Tirage från Kronovalls vinslott, ljuvligt god med små fina bubblor. Antar att den är beställningsvara utanför Österlen, men i Tomelilla finns den! För den som inte önskar alkohol finns flera goda bubbel i sortimentet från Kiviks Musteri.

Medlemmarna kommer att bevaka termometern och medlemskapet kräver naturligtvis minst en pålitlig termometer. Bra julklapp!

Min vän Ejsa vill bidra med att smälta snö för att demonstrera sitt snöhat och skynda på snösmältningen och det finns naturligtvis en uppsjö med idéer kring vad VSHS kan syssla med. Det är en lekfull tanke, en idé som kan bära hur långt som helst, beroende på hur kreativa medlemmarna är.

Strålande idé Timus!

Intresserade hör av sig till Go´morgon Österlen! Kom igen mina Vänner!

Vi är tre och vi vill bli fler :)

OBS! VSHS är en pakt som i denna stund inte är ansluten till eller beroende av Facebook!

Anmäl er!

Ni som bor i staden och inte lider av snön kan vara stödmedlemmar till oss i snöhelvetet :)

Jag föreslår att grundaren själv, min Vän Timus tar på sig ordförandeskapet.

Tillbakablick på gårdagen:

Skottade fram ytterdörren (från insidan) två gånger och fick skotta fram nya gångar mellan uthusen, tungt och hemskt. Snön yrde i blåsten och det var allt annat än behagligt att vara utomhus. Vi fick minst 20 cm snö.

Det var tacksamt att se Mannen komma innanför dörren som en snögubbe mot kvällen, veta att storeBror tagit sig över bron och att vår mellanBror kom hem från sliriga Österlenvägar. Utandning.

Gårdagen var snökaos.

Snöångest.

Go´morgon!

Klockan är 06.31 och det är torsdag.

Snö, blåst.

Termometern visar - 4 grader.

Utsikter för dagen:

Väntar på ett hiskligt snöoväder som nu är på väg västerifrån och ska drabba Österlen med full kraft om en timme eller så. Det blåser redan rejält och det är utfärdat varningar för snödrev så jag vet vad som är att vänta. Hopplöst läge, igen.

Jag ska arbeta i Ystad i dag och det känns en aning tveksamt, Mannen ska till Malmö och det känns vanskligt, ungdomarna ska med skolbussen och undrar hur och när de ska komma hem, en av dem ska ha vernissage i Simrishamn i kväll och hur ska det gå och en ska klippa sig mot kvällen men kan vi ta oss fram........

Snöhelvete (Timus)! Detta skapar så mycket osäkerhet och svårigheter att jag snart blir tokig.

Mannen berättar att det går en gräns ungefär vid Sjöbotrakten där den västra sidan är snöfri, den österut är fullkomlig vinter och ju närmre Österlen han kommer så ökar snökaosen.

Jag vill inte.

Nu har vi haft snö i snart fem månader under 2010 och det är mer än mycket, det är hemskt.

Allt är kallt, allt är svårframkomligt, allt är omständigt, allt är är tungt, allt är osäkert........

Jag tänker på skogens djur som inte får mat och jag matar våra viltfåglar allt vad jag kan. De är här i mängder och jag kan erbjuda två av mina tre fågelbord, det ena är begravt i mängder med snö och jag orkar absolut inte skotta fram det. Milde tid vad de äter frö och äpple.

Allt blir svårt och det är den värdelösa snöns fel.

Alla som älskar snö borde leva med den några månader ute i skogen innan de njuter sina fantastiska utförsåk i strålande sol med glühwien i glaset, grrrr....

Primitiva känslor letar sig fram. Hata snö!

Tänker på vår storeBror som dagligen pendlar över bron i starka vindar och snö, frusen och trött med sin värmande och uppiggande kaffemugg; Håll i ratten, somna inte!!!!!

Tänker på vår mellanBror som kör mil efter mil längs med Österlen under sena kvällar på snöfyllda och farliga vägar; Kör sakta, var försiktig!!!!

Tänker på Mannen som är trött efter sin arbetsdag och kör de sista snövägarna mot Österlen; Ta det lugnt och sakta ner farten!!!

Tänker på svärDottern som så gott som dagligen väntar på inställda, ersatta och försenade tåg på väg från Österlen till Malmö eller tvärtom, hon fryser och är maktlös, stackars henne.

Snökaos! Snöångest!

Tillbakablick på gårdagen:

Det blev inte mycket gjort, mer än det mest nödvändiga.

Allt står still.

Hörde att en Lucia rånade en gammal dam i hennes hem........

Ingenting är längre som förut.

Beroende

Go´morgon!

Klockan är 06.19 och det är tisdag.

Snö.

Termometern visar -7 grader.

Utsikter för dagen:

Invanda beteende kan sannerligen ge abstinens. Det vi brukar göra och det vi tror oss göra gott kan bli till ett förödande beteende. Vi blir våra egna små doktorer eller kanske sköterskor som laborerera med både det ena eller det andra för att göra våra kroppar gott. Tror vi.

Det behöver inte handla om alkohol eller andra typer av droger som vanligtvis ger abstinens, utan det kan vara precis vad som helst som finns att köpa receptfritt på apotek, i vanliga butiker eller i hälsokostbutiker.

Det är något som ger oss en vana och ett beteende som får oss att känna tillfredsställelse.

Vi mår bra och om vi inte gjorde som vi gör så skulle vi omedelbart känna oss halvkrassliga eller rent av sjuka. Man skapar sig ett personligt beroende som sakta men säkert tar plats i ens liv.

Det finns olika exempel;

Huvudvärk botas med mängder av treorör (vad gillar magen det?), nästäppa och sömn klaras med några nödvändiga doser nässpray (vad tycker slemhinnorna om det?), eventuella förkylningar förhindras med ett batteri av hälsoprodukter och den minsta hosta förebyggs med hostmediciner, hälsan kureras med nödvändig livsmedel och så går det vidare i en cirkel.

Smärtor lindras med en blandning av det egna husapoteket som doktorn en gång skrivit ut och det finns "husbehovskemister" som är experter på att blanda och ge utifrån sina självpåkomna medicinska kunskaper. Det är farligt!

Kroppen reagerar om inte hjärnkontoret får den behovsmedicin (eller vad det nu kan vara) som den skriker efter och så känner vi symptom på både det ena eller det andra. Bara vetskapen om ett treorör i handväskan kan lugna en begynnande huvudvärk........

Kroppen är en underlig manick och våra beteende är en del av den. Inte att förglömma.

Treofabrikanterna gnuggar sina händer och försäljarna av magmediciner tackar och tar emot. Hälsokostbutikerna blommar och alla våra nya apotek likaså. Runt, runt, allt går bara runt och det är den lilla människan som fixar det.

Tron kan försätta berg.

Nåväl, det var bara en av alla funderingar och själv är jag fullkomligt beroende av mitt vattenglas vid sängbordet (billigt). För om det inte finns där så kommer jag att hosta mig upp ur sängen för att hämta vatten i mörka natten. Helt idiotiskt! Kroppen vet om jag har skött mina vattenplikter eller ej och om inte får jag se till att göra det annars reagerar den med full kraft! Lurad :)

I dag ska jag kasta mig in i mitt härliga julklappsberg och börja reda ut vad jag har inhandlat till vem. Det är riktigt roligt!

Det blir en halvdags administrativt arbete under eftermiddagen och i kväll ska jag "fundera över" om kylen och skafferiet behöver städas innan julmaten ska på plats. Antar att det blir ett måste och det samma gäller förmodligen för ugnen. Hemskt tråkig nödvändighet!

Tillbakablick på gårdagen:

Hästar på rymmen! Stod på banken i Kivik när min frisör ringde och meddelade att våra hästar stod i en grannes trädgård vid stora vägen.......hjälp! Tur att vi även har vänliga grannar och de satte igång en hjälpaktion tillsammans med lilleBror under tiden som Mannen och jag körde tillbaka hem till byn. Hästarna sprang förvirrade runt i den djupa snön på gården och vi fick slutligen in dom i stallet. Idioter! Jag funderar verkligen över våra hästar, speciellt den ena som inte tycks tänka överhuvudtaget! Elände!

Tack alla snälla hjälpsamma och trevliga grannar i vår lilla by!

Mannen och jag hade en gemensam semesterdag vilket var flera månader sedan och hur mysigt som helst. Vi strosade runt i Kristianstad, köpte julklappar, åt lunch, handlade lite till, fikade och fick tid till att prata med varandra. Härligt och gärna mer av det :)

Gårdagen gav snudd på julkänsla.

På juljakt.

Go´morgon!

Klockan är 07.25 och det är söndag.

Snö.

Termometern visar på - 4 grader.

Utsikter för dagen.

Det har kommit ännu mer snö i natt. Hopplöst.

Jag tassar runt i huset och tänder adventsbelysningen för att skapa lite morgonstämning under tiden som vattenkokaren puttrar på. Morgonkaffe och ostmacka, fantastiskt!

I mina tankar påminner något om barndomen för tillfället. En bambupinne och ett finmaskigt nät runt en stålring, en fjärillshåv som man kan fånga det mesta med. Spännande.

Jag är ute för att göra fångst och det jag förmodligen försöker fånga är en känsla. Kan man se den? Hur ser den ut? Kan man ta på den?

Vad är jul?

Tomten, älskade Tomten

Maten, god mat och för mycket mat.

Granen, grön och vacker från Vännens skog.

Blommorna, underbart doftande hyacinter.

Julklapparna, vackra papper och krusade band.

Juljuljuljuljul........

Våra barn är vuxna och själv känner jag mig allt för vuxen, tokvuxen.

Var finns känslan? Hur fångar man den på bästa sätt?

Jag är på jakt med min håv i högerhanden och med en innerlig förhoppning om fångst, julfångsten med julkänslan som jag fortfarande saknar. Finns den?

Just nu går det mesta på rutin och varje dag har sitt julinnehåll, men det är något väsentligt som saknas och jag vet inte vad. Irriterande och jag börjar känna mig otålig.

Julen hittar inte mig :)

Den som söker ska finna.......

I dag ska jag komma ihåg att det är vilodag.

Tillbakablick på gårdagen:

Arbetade en halvdag inne i Lund. Milde tid vad folk det var ute i staden. Långa köer överallt och fullt med trötta ansikten och tomma blickar. Ingen stämning, bara stress.

Är människor egentligen glada? Jag kände mig definitivt inte glad i denna människoröra. Fast mitt i all trängsel på trottoarerna, i regnet stod det en man med en grilllåda på magen och en musikmaskin på ryggen. Han sålde tyska grillade korvar med ett leende på läpparna. Han var en fantastisk syn och han gjorde mig absolut glad! Befriande glad. Vilken underbar uppfinningsrikedom.

"Ju mer du skrattar, skrattar livet med dig"

Var hos kära lilla Familjen och åt en smaksigt god soppa innan jag körde hem till Österlen igen. Det regnade hela dagen och under kvällen fryste vägbanorna på, fullkomligt livsfarligt. Underkylt regn. Saltbilarna körde i skytteltrafik och det blev en långsam hemfärd för vår del. Säkerheten framför allt!

Gårdagen var en trängseldag som landade i ett underbart lugn vid en värmande soppskål.

Julklappar

Go´morgon!

Klockan är 06.25 och det är fredag.

Snö.

Termometern visar - 8 grader.

Utsikter för dagen:

Ville inte stiga upp idag. Kan inte minnas när jag kände så. Klockan ringde och jag sov. Märkligt för att vara mig som alltid brukar vakna minst tio minuter innan klockan. Huvudet känns en aning surrigt och bokstäverna på tangentbordet dansar mer än vanligt.......

Först trodde jag att jag var på väg att bli sjuk, men nu misstänker jag att jag helt enkelt har sovit gott och släppt en del bekymmer i nattens mörker. Det var så skönt att sova!

Nu är det skönt att vara vaken och jag har huvudet fullt med julklappstankar. Det är så otroligt trevligt att köpa julklappar och jag går länge och funderar över mina inköp innan jag slår till och handlar. Jag tycker absolut bäst om små affärer med lite annorlunda utbud, med vänliga försäljare som tar sig tid och som dessutom slår in ens julklapp. Jag blir galen när man hänvisas till en inslagningsdisk med fula och för små eller för stora kartonger, inget teijp och en dålig sax. Hemskt!

Köpcentra är bara till för "vardagsinköp" och besök i de specialbutiker som tråkigt nog har etablerat sig där......förmodligen för att överleva.

På tal om köpcentra så verkar det som om hela Malmö snart är ett enda stort köpcentra. Milde tid vad det byggs och utökas. Jag kan aldrig tänka mig att det finns tillräckligt med underlag för alla dessa jättebutiker. Tråkigt att se samma butikskedjor med samma utbud i alla dessa jättebyggnader utan fönster och de flesta butikerna med öronbedövande musik. Förfärligt opersonligt! Jag tappar fokus!

Funderar också över hur man kan bygga ett jätte köpcentra utan att erbjuda en bemannad garderob. För min egen del försvinner köplusten i takt med att ytterkläderna värmer till irritation. Vem vill gå en längre stund med ytterkläderna på inomhus? Eller kanske att man inte hinner ta av sig? Hur går det med alla små barn som sitter eller ligger påklädda i sina barnvagnar? Ja, ja, ja......

Vi har varit hos "with love Charlie" (underbart namn), en nytillkommen butik som ligger i Skånes Tranås här på Österlen. LilleBror och jag gick runt i den lilla butiken och vände och vred på det som lockade ögat, vi drömde om några vackra skåp, drack lite glögg och hade det avkopplande och mysigt. Julstämning! Charlotte som äger butiken är en behaglig kvinna som är precis så lagom personlig att man känner sig hemma där. Hennes varor är ett hopplock från spännande hantverkare, det är färgrikt målade möbler, begagnat porslin, gamla lampor och mycket annat kul. Själv köpte jag mig en ljuvlig yllesjal till vinterns ruggiga kvällar och lilleBror satte sig vid Charlottes dator och hjälpte henne med det som hon hade bekymmer med. Personligt, vänligt och vackert! Åk dit!

I dag blir det inga klappinköp, men kanske i morgon..... :)

Tillbakablick på gårdagen:

Tiden flyger iväg och består av både arbete och egen tid i en salig blandning. Lite svårt att sortera, men ändå behagligt.

Huset doftade av underbara julkryddor när Vännen och arbetsKamraten bakade lussesnurror tillsammans med husets ungdomar. Ljuvligt juligt!

Det var en bra gårdag.

Juldans

Go´morgon!

Klockan är 06.12 och det är onsdag.

Snö.

Termometern visar - 4 grader.

Utsikter för dagen:

Det lackar mot jul och jag kan inte få igång förberedelserna. Vet inte riktigt varför, men känslan vill inte infinna sig.

Det var fantastiskt i Dublin! Mellan gatorna hängde ljusdekorationer av aldrig skådat format och i affärerna stod enorma granar pyntade på olika sätt. På pubarna var det mysigt värre och i butikerna fanns det julgotter av alla de slag. Man kan säga att Dublinborna gick in för julen med besked. Fint att uppleva.

Här hemma på gården har Mannen smyckat husen med lampor och det är riktigt fint i vintermörkret. Jag har köpt hem hyacinter för att sprida doft i huset och några adventstakar är uppsatta. I frysen vilar lussebullarna och i skafferiet finns det både glögg och pepparkakor. Önskelistan till Tomten är skriven........men julkänslan vill inte riktigt infinna sig.

I går monterade jag samman ett litet "änglaspel", detta har små pepparkakor som flyger runt i värmen i stället för änglar. Det är hur fint som helst och får mig att tänka på min Vän i Malmö (som en gång gav mig det) och hur betydelsefullt det är att växla ner.

De små pepparkakorna dansar runt i sakta fart över ljuslågan och de minner mig om tider som liten då jag satt i min Farmors soffa och tittade på änglarna i hennes änglaspel. Jag kunde sitta där i evigheter. Änglarna liksom hypnotiserade mig med sin skönhet och sin dans i stillhet.

Detta blev till en bärande tanke i jultid.

De flesta av oss far fram som aldrig den och ska hinna med både det ena och det andra och dessutom tömma plånboken. Fel, fel, fel!

Julen handlar om värme, kärlek, skönhet, mat och gåvor, om man nu undantar julevangeliets budskap. Varför så bråttom? Varför så mycket?

Downshifting.

Från och med denna dag så är det julen som får komma till mig i stället för tvärtom och när känslan infinner sig ska jag bara njuta och ha trevligt dagarna fram till julafton. Det som blir gjort blir gjort och resten får vara för det bästa av allt är ändå när vår otroligt härliga Tomte kommer på besök :)

I dag är det en ledig dag och jag ska åka till Malmö och njuta staden tillsammans med en Väninna. Jag ska köpa en födelsedagspresent och kanske någon julklapp, får se vad jag hittar. Det ska bli trevligt att se Malmö i julskrud och det ska bli mysigt att njuta en god lunch på någon trevlig krog.

Tillbakablick på gårdagen:

Gårdagen var en dag då mycket blev gjort, mycket hände och dagen försvann i snabb takt. Det var skönt och gav en positiv känsla mitt i all tärande ovisshet.

Jag tänker på mitt glädjerös som ligger begravt under snön och som inte fick den platsen som det skulle ha och som definitivt inte fick de stenar som det behövde........man måste göra bra avslut, men man kanske kan ta en paus.....en del omständigheter rår man inte över.

Gårdagen var aktiv.

En tråkig dag

Go´morgon!

Klockan är 06.27 och det är måndag.

Snö.

Termometern visar +-0

Utsikter för dagen:

Jag hörde att den 11 april 1954 var utnämnd till världens tråkigaste dag helt statistiskt sätt. Undrar vilka kriterier som gällde för den utnämningen? Låg olycksstatistik, inga katastrofer, få krig, kriminalvården hade lite att göra och polisen likaså, butikerna stängda, journalisterna lediga, politikerna på semester.....man kan ju bara undra.

Man behöver ha tråkigt för att veta när man har kul.......grrrr,

Veckan som passerade var synnerligen tråkig. Väderdramatik räcker inte för att sätta spänning och fart på vardagen, tvärtom det tråkar ut!

Sinnesstämning och kanske ålder påverkar möjligheten att använda den tid som är att betrakta som tråkig. Om man är någorlunda tillfreds så kan tråkighet bli till kreativitet, men om inte är det fullkomlig stiltje och orkeslöshet som råder. Passivitet.

Det är en oändlig skillnad på tråkighet (kan man säga så?) och långsamhet. Båda tillstånden kan vara frustrerande och innebär gott om tid, men att ha tråkigt kan nog aldrig betraktas som tillfredsställande. En långsamhet kan däremot vara njutbar och underbart helande.

Om det blir irriterande långsamt, kanske i en kö, kanske i att vänta på sin tur så gäller det att gestalta sig i situationen; föra ett samtal med sig själv och ta reda på vad det är som händer, varför man är där man är, vilka man är beroende av, om man kan påverka långsamheten och hur man i så fall kan göra något konstruktivt som påskyndar tiden och underlättar situationen.

Denna dagen ett liv.

I dag ska rutinerna igång igen. Snökaoset är någorlunda förbi och det är bara att ta tag i en vardag fylld med snö. Skolbussarna kör, skola och arbete väntar. Full rulle!

Vår mellanBror smög sig in i huset vid midnatt efter sitt arbete och jag längtar efter en lååångfrukost tillsammans med honom.

Tillbakablick på gårdagen:

Härlig morgon tillsammans med lilla Familjen :)

Skottade ner tusentals kilo med snö från ett av våra tak och gjorde av med veckans alla irritationer och ledsamheter. Just nu klarar jag mer än vad jag orkar.

Det är förmodligen bra att överträffa sig själv lite då och då :)

Fick ställa in min arbetsinsats i Tjörnarp på grund av väderleken, vilket innebär merarbete en annan dag. Snösuck.

Andra advent fick ingen direkt uppmärksamhet.

Befriade

Go´morgon!

Klockan är 07.32 och det är lördag.

Snö.

Termometern visar - 7 grader.

Utsikter för dagen:

Aldrig har Kvantum känts så välkomnande som nu (tokigt!) och aldrig har vägen mot Tomelilla känts så glädjande att köra. Vi lyckades skotta ut vår bil med gemensamma krafter och rullade ut mot civilisationen, äntligen. Vilken glädje, vilken befrielse!

Det var härligt att se människor i rörelse och det var ljuvligt att få köra i sakta mak längs med välplogade vägar i det solvackra vintervädret.

Man saknar inte kon för än båset är tomt......

Det är underbart att bo på landet, men det är förfärligt att inte kunna ta sig därifrån. Jag njuter verkligen tystnaden och lugnet lika mycket som jag behöver både liv och rörelse då och då. Tanken om en etta med stort kök i staden kommer allt närmare. Omvänt vad det flesta väljer. Min sommarstuga skulle ligga i staden och kallas för vinterlya.....

När barnen var små hände det att vi blev insnöade och strömlösa titt som tätt vintertid. Det var riktigt besvärligt och vi satt i mörker med tända stearinljus framför vår köksspis och eldade allt vad vi kunde för att hålla värmen i huset och lagade vår mat på den samma. Mysigt för några timmar, men sedan var det allt annat än bra. Eftersom hela vårt vattensystem är beroende av ström så fick vi inget vatten, varken till oss själva eller djuren. Tack och lov för att den tiden är förbi och elledningarna numera klarar vinterväder. I perspektiv av detta så har våra snölovsdagar varit bekymmersfria.

Slut på gnället!

Snöhelvetet (Timus) är här för att stanna ett tag till. Härda ut!

I dag ska vår lilla Familj komma på besök och vi ska adventsmysa tillsammans. Glöggen ska värmas, saffransbullar ska bakas, julgotter ska fram och önskelistan till Tomten ska skrivas. Högtidsstund! Julen kan börja!

Mannen är på väg hem från Paris och kommer förhoppningsvis precis lagom till allt det goda som kvällen har att bjuda. Välkommen hem igen!

Tillbakablick på gårdagen:

Efter mycket möda och stort besvär så ordnade det mesta upp sig och energin återvände.

Lugn, framförallt lugn, sa min Pappa. Han hade så rätt.

När du kommer över där, så blir det jämt igen, sa min Mamma. Hon har så rätt.

Jag måste skärpa mig!

På kvällen satt lilleBror och jag vid köksbordet och filosoferade kring livets mysterium. Stora frågor och inga svar. Spännande och intressant.

Det var en vintervacker gårdag.

Snötyst

Go´morgon!

Klockan är 06.50 och det är fredag.

Snö.

Termometern visar - 7 grader.

Utsikter för dagen:

Jag vaknar av en fullkomlig tysthet, ligger och lyssnar efter ljud och vet att den där isolerande tystnaden betyder tung snö. Vindarna har avtagit och allt är fullkomligt lugnt.

Det har kommit mängder med snö i natt och det är betagande vackert, men vi kommer inte ut. Snön ligger i drivor mot våra ytterdörrar och fönster och just nu är vi fullkomligt insnöade. De gångar som vi plogat fram över gårdsplanen mellan husen är ett minne blott och vallarna är en meter höga. Det känns som om detta kommer att bli en rätt så tung och besvärlig dag.

Skolbussen är inställd för femte dagen i sträck och det gnager på ungdomarnas tålamod. Mina idéer på vad som kan vara mysigt när man är insnöad är definitivt slut. Stor suck.

I dag blir en dag då jag måste söka möjligheter så att både humör och kraft kvarstår.

Men, men, om, om alla dessa men och om som talar om vad man kunde göra om inte det var si eller så. Allt är den dumma snöns fel!

Om jag hade haft jäst skulle jag kunna baka goda lussebullar och om jag hade haft det eller detta så skulle det bli en del gjort, men det går inte.....nu handlar det om väderleksrapporter, radio, städa, skotta, elda och laga mat. Vem har lust med trevliga sällskapsspel och mysiga fikastunder när man är inne på den femte dagen isolerad från vardagens alla rutiner? Inte vi i alla fall!

Tid är bra!

Vi har verkligen fått tid för varandra och det är en bristvara som jag nu kan tacka snön för :)

Tillbakablick på gårdagen.

En stor maskinhall gav vika för den tunga snön och rasade samma hemma hos våra Vänner. Skrämmande hemskt! Jag tackar högre makter för att ingen kom till skada, varken människor eller djur. Tänker på er!

Mannen njöt julmarknad på Champs Elysees i Paris, fullkomligt befriad från allt snöelände vilket naturligtvis är befriande skönt för honom!

Vi kämpade på med snörök och hårda vindar och försökte förgylla dagen med stunder av värmande mat och mycket väderprat.

Det var en snökaotisk gårdag.

Gilla läget!

Go´morgon!

Klockan är 06.29 och det är torsdag.

Snö och starka vindar.

Termometern visar - 4 grader.

Utsikter för dagen:

Skolbussen inställd för fjärde dagen i sträck. Detta har inte hänt under de 25 år som vi har bott på Österlen, inte vad jag kan minnas i alla fall. Jag är hur som helst nöjd med att bussbolaget har ett högt säkerhetstänk och inte chansar på att ta sig fram längs med småvägarna.

Jag kan minnas vintrar då ett annat bussbolag körde skolbussen, med flera minibussar som definitivt inte var rustade för vintervägar. Både Mannen och jag har fått gräva fram fastkörda skolbussar genom åren och lillaSyster har varit med om att få sitta i utkylda skolbussar i väntan på bärgning eller på en annan buss. Det var inte alls bra och synnerligen ansvarslöst.

Säkerheten framför allt!

Det har brunnit i Ystad igen. I natt har någon galning satt ett flerfamiljshus i brand och 37 personer har fått lämna sina hem mitt i natten.

Vad är detta? Två bränder i går och mängder med bränder innan dess. En man gäckar polisen och kallas för gryningspyromanen, en galning som kostar polisväsendet så mycket att de inte har ekonomi att bevaka honom längre. Undrar just om han är dragplåster för en eller flera brandälskande mördare eller om hela hans liv har blivit en katt-och-råtta-lek med rättsväsendet. Han är hur som helst allvarligt störd och mycket farlig, både för sig själv och andra. Obehagligt.

Det måste vara oroligt att sova i Ystad med omnejd. Vem vet vilken galning som får lust att sätta ens bostad eller verksamhet i brand under tiden som man sover, om man nu kan sova. Hur är det för de stackars människor som precis nu sitter inhysta i nattkläder på stadens turistbyrå efter att få ha lämnat sina trygga hem mitt i natten? De kommer med all sannolikhet känna både ångest och rädsla under en lång tid framöver. Julfrid.....

Polisen har gripit en misstänkt man och jag hoppas innerligt att det är nattens pyroman så att Ystadborna (vår mellanBror och hans käraste) kan känna sig någorlunda trygga.

I dag får det bli som det blir och det finns ingen anledning att gnälla för vädrets makter rår vi inte på. Det blir eld i spisen, en värmande grönsakssoppa till lunch, ska börja städa lite extra i hörnor och vrår, kanske en rolig dvd med snölediga ungdomar under eftermiddagen och så naturligtvis allt slit som nödvändigtvis måste avklaras utomhus för djurens bästa.

Gilla läget!

Tillbakablick på gårdagen:

Mannen kom till Paris i stället för till London och det är bara att gratulera :) Bon voyage!

Milde tid så mycket snö som blev undanskottat, det känns i axlarna i dag. Gårdagens största upplevelse var en biltur ner till bussen i byn och för inköp av extra proviant. Vägarna var hyfsat bra och det är naturligtvis som värst i det området där vi bor.

Just nu och bara nu hade det varit en fördel att bo längs med en landsväg och just nu borde hela Familjens bilpark endast bestå av fyrhjulsdrivna höga jeepar.

Det var en snödramatisk gårdag.

Ännu mer snö....

Go´morgon!

Klockan är 07.23 och det är onsdag.

Snö.

Termometern visar - 6 grader.

Utsikter för dagen:

Jag fick inte upp ytterdörren för all snö som kommit under natten. Frustrerande!

Skolbussarna är inställda för tredje dagen i sträck.

Mannen har kastat sig in i husets fyrhjulsdrivna jeep för att krypköra till Svågertorp i Malmö, för vidare resa till Kastrup och flyg till London nu på morgonen. Det känns både oroligt och tokigt.

Är detta verkligen en god morgon?!

Österlen och snö är en sällsynt dålig kombination och vad är det med vägplogen, varför kör de inte upp vägarna? Jag blir tokig på detta och jag är definitivt inte tillfreds med att Mannen är ute och kör under både stress och press. Måtte detta gå bra.

Här hemma får vi ett uppenbart problem utan vår starka jeep och om inte ett vädermirakel inträffar kan vi vänta oss några dagars fullkomlig isolering. Hemska tanke!

Ingen skola, inget arbete, ingen jeep. Det är helt ok ett par dagar, men sedan blir vi alla obekväma och rastlösa av att inte komma iväg. Blä, blä, blä!

Lugn, framför allt lugn, sa min Pappa.

Det är hur som helst bra att skolbussarna inte chansar och kör, säkerheten framför allt!

Antar att jag kommer att punktbevaka väderleksprognosen i dag, men jag misstänker redan nu att ovädret har en lokal förankring över Österlen........

Stor irriterad suck!

Tillbakablick på gårdagen:

Fullt upp från morgon till kväll och en strålande sol som gav kraft mitt i allt snöelände. Trodde att jag var utmattad efter "ansträngande shoppingdagar" i Dublin, men tvärtom för energin flödade. Skönt att känna igen sig själv :)

Det var en riktigt bra gårdag.

Back again.

Go´morgon!

Klockan är 06.33 och det är tisdag.

Snö.

Termometern visar -10 grader.

Utsikter för dagen:

Det är mysigt i huset. Adventsstjärnor och adventsstakar sprider ett mjukt och varmt ljus i morgonstund och det känns välkomnade och fridfullt. Utomhus är husen dekorerade med lampor av alla de slag och det är vackert i mörkret. Stämningsfullt.

Hur kan det komma sig att det är ett ojämnt antal ljus i elektriska adventsstakar? De har fem eller sju ljus, till skillnad från våra stearinlljusstakar som har ett ljus för varje advent. Något fullkomligt onödigt att fundera över :)

Utomhus dånar vinden och snön ligger djup. Busschauffören har precis ringt och meddelat att skolbussen är inställd för andra dagen i rad. Säkerheten kommer först och husets ungdomar jublar åt ännu en ledig dag. Snölov.

Snön är vacker, men varför är den här redan nu? Bara tanken på flera snöfyllda månader får mig att känna olust och isolering. Det värsta är bilkörningen och all oro som är förknippad med farorna kring denna och jag önskar att jag hade massor med pengar så jag kunde köpa stora och tunga fyrhjulsdrivna bilar till Familjens alla bilförare.

Varje dag som har gått väl i snötrafiken är en bra dag.

I dag ska jag samla ihop mig och "landa" i vardagens verklighet igen. Den stora snömängden och stränga kylan på Österlen känns bekymmersam och mycket av det som egentligen skulle göras under dagen får förmodligen bli ogjort. Frustrerande! Jag behöver definitivt ta mig till tättbebyggt område för påfyllning av matförrådet, men först är det bara att greppa snöskyffeln och börja skotta. Suck.

Tillbakablick på gårdagen:

Jag har haft fyra härliga dagar i Dublin tillsammans med min Väninna och är allt annat än utvilad....... Vi tycker båda om att röra på oss och det har vi gjort med besked, från tidig morgon till sen kväll. Vi har haft roligt! Dublin är en fantastisk shoppingstad!

Det kändes bra att komma hem igen, även om hemresan blev en aning snökaotisk när vi närmade oss Österlen. Tack Mannen för att du tog dig fram och hämtade hem oss!

Jag längtar efter mina Söner och vill höra deras röster :)

Gårdagen var en omställningsdag.

Njut advent!

Go´morgon!

Klockan är 06.05 och det är torsdag.

Snö.

Termometern visar - 4 grader.

Utsikter för dagen:

Det känns som om sömnen var uppdelad i timmar och ett evinnerligt tittande på klockan under natten. Sov naturligtvis som bäst när det var dax att stiga upp. Hoppas att detta inte påverkar min koncentration för i dag gäller det för mig att hänga med i min egen minutiösa planering.

Det är mycket snö och det är otroligt halt. Väderleken kommer att hindra mig, sakta ner min framfart en aning och det är förmodligen bara bra.

Varför stressa? Det är egentligen helt idiotiskt!

Här sitter jag i tidig morgonstund med puls och adrenalinpåslag bara för att hinna med allt jag måste de kommande timmarna. Dagen har inte vaknat upp och min hjärna är i full aktivitet, tokigt!

Stress gör att man tappar i koncentration, glömmer och missar detaljer, så varför stressar jag? Det är fantastiskt bra att vara "stresstålig" och det tror jag att jag är när det väl gäller andra, men inte mig själv...........

En sak i taget, sa min Mamma.

Step by step var det någon som kallade en utmärkt teori om lärande.

Det betyder inte att allt måste gå sakta, det betyder att man behöver veta vad man gör innan man går vidare och det kan gå otroligt snabbt beroende på personlighet och situation.

Om man är kvicktänkt kan det gå väldigt fort och om man är eftertänksam går det en aning långsammare, men resultatet kan bli det samma. Mycket enkelt och bra.

I dag ska jag hur som helst hinna med att arbeta ett par timmar, göra en hel del inköp till människor och djur, växla pengar, städa huset, laga kvällsmat, mocka hästboxar, skriva kom-ihåg-listor, åka med lillaSyster till banken och sedan packa. Här är det allt på en och samma gång och i sista minuten. Seperationsångest.

I morgon flyger min Väninna och jag till Irland och till Dublin. Lyxigt hotell med pool beläget i centrum av sevärdheter och shoppingdistrikt är bokat! Helt otroligt härligt!

Nu ska vi njuta! Nu ska vi shoppa! Nu ska vi äta lååååånga frukostar!

Underbart!

Tillbakablick på gårdagen:

Det blev inget Malmö, inget styrelsemöte och inget julbord. Kung Vinter tog makten och jag lyckades följa mitt förstånd. Tråkigt och klokt.

Det blev istället en någorlunda effektiv dag då jag spenderade min tid med att putsa några fönster, "krypa" in på vinden och plocka fram adventstakar och vinterkläder för att upptäcka så mycket onödiga prylar som ligger där. Nya idéer tog fart! Vinden ska rensas ut efter nyår, bra!

Gårdagen var en snöfylld och kall dag.

Njut av varandra och advent, drick lagom med glögg och ät många pepparkakor!

Vi hörs snart igen.

Vinterland

Go´morgon!

Klockan är 06.20 och det är onsdag.

Snö.

Termometern visar -2 grader.

Utsikter för dagen:

Väntar på plogbilen. Allt är vitt och det ligger ungefär en decimeter snö över hela landskapet. Vackert men också förfärligt.

Nu är det beroende och en hel del oro som väntar. Är vägen plogad, kommer skolbussen, hinner vi köra och handla innan vägarna fyker igen, har vattenledningarna till stallet fruset, behöver vi skotta snö, fungerar värmelampan till hönsen, går tågen och behöver vi köra tidigare från jobb......

Österlen har ett vägnät mellan sina olika byar och knutpunkter som inte är disponerade för vinterväder. Det är smala, omarkerade och mörka 70-vägar och de går över åkrar och vindpinade höjder, vilket medför att de blåser igen snabbare än de hinner plogas. Det gäller att ta sig fram till bästa största väg för att komma vidare ut i civilisationen

För vår del kommer det omedelbart att uppstå ett bekymmer då vår egen väg ligger en bit från byvägen som leder oss ut till landsvägen som sedan leder oss ut till den landsväg som kan ta oss till samhället som kan erbjuda buss ( fem gånger per dag) till andra förbindelser som därefter kan ta oss vidare till våra arbete. Vi är med andra ord helt beroende av ett väl fungerande vägunderhåll. Det gäller att hålla sig god vän med mannen som kör vägskrapan, han har makt!

I skrivandets stund vet jag alltså inte om skolbussen kan ta sig fram till vår gård, om jag själv kan ta mig fram till en anslutningsbuss och om Mannen kan köra till sitt arbete. Jag får ta på mig varmt och plumsa ut på en inspektionsrunda. Hemskt!

När snön är här är det lika med oro i kroppen, Jag går med en ständig oroskänsla för Mannen och Sönerna som far fram på hala och snötäckta vägar kors och tvärs genom både Skåne och Köpenhamn. De har alltid bråttom och de kör för fort! Inte alls bra! Det blir många sms och telefonsamtal :)

I dag ska jag till Malmö och jag ska vara där till sena kvällen, om inte väderleken ändrar min planering. Tanken om att sitta i ett vägdike ensam på en mörk landsväg vid midnatt är inte speciellt roande. Men om allt går som jag vill så ska jag äta mig igenom ett ljuvligt julbord tillsammans med trevliga styrelsekamrater under kvällen.

Tillbakablick på gårdagen:

Jag var i Ystad för att bli varse att den dagen man inte längre räknas som barn ur ett samhällsperspektiv och är beroende av habilitering och hjälpmedel så är man utkastad i kylan. Det bullrar i mitt inre av ilska och jag behöver ett par dagar för att sortera information och sansa mig innan jag återigen går till kamp för ett rättvist samhälle.

Detta kom olämpligt och stör mitt eget glädjeprojekt, jag vill inte vara arg!

Det ihärdiga regnandet som översvämmade vägar, vår by och vår gård gjorde gårdagen till en riktig "plaskedag" och man ska veta att regnvattnet ligger där som en isbana under snötäcket!

Ett gossebarn efterlyses

Go´morgon!

Klockan är 06.23 och det är tisdag.

Ösregn och halv storm.

Termometern visar + 5 grader.

Utsikter för dagen:

Det är helt makalöst så mycket vatten som kommer ner och det tycks inte sluta.

Syndafloden.....

En helt vanlig dag i Simrishamn och ett besök i en helt vanlig livsmedelsbutik fick min vardag att stanna upp.

Affären hade en anslagstavla vid in- och utgången och det var en bild av ett barn på denna som fångade min blick.

En anslagstavla i en butik brukar innehålla diverse upprop, erbjudande, försäljning och efterlysningar. Det sistnämnda brukar handla om bortsprungna katter eller plötsligt försvunna hundar. Bilden på denna anslagstavlan visade en liten pojke under året med mörkt hår och stora mörka ögon. Det var hans Mamma som efterlyste honom.

En Mamma har blivit av med sin lille son och vädjar till allmänheten om hjälp med att finna honom. Hon berättar hur orolig hon är, hur mycket hon saknar honom och hur mycket hon älskar honom.

Fullkomligt overkligt! Ett litet gossebarn är bestulet! Hur är detta möjligt i Sverige i tiden? Vad är det som händer med människor? Hur långt kan man gå i sin egoism?

Kärlek tar slut och barn blir till offer för sina föräldrars hämndbegär.

Föräldrar kidnappar sina egna barn. Varför? Är det av rädsla för ensamhet, är det för att skydda sitt barn, är det kanske av rent hat mot sin nästa eller handlar det om makt?

Av en slump får jag senare veta att 1.430 barn har kidnappats i Sverige under år 2010 fram till oktober månad.

Jag önskar att jag inte visste detta.

Bilden av den lille pojken på en anslagstavla i Simrishamn finns med mig. På Österlen finns en Mamma som inte kan hitta sitt lilla Barn. Det är fullkomligt overkligt.

Jag är en erfarenhet rikare och den gör ont.

I dag var det tänkt att jag skulle gå en lång hundpromenad under morgonen med Väninnan, men det verkar vara omöjligt för tillfället.

För övrigt är min arbetsplats förlagd till Ystad under eftermiddagen. Om jag får tid över ska jag köpa mig ett par rejäla regnstövlar och kanske en gummibåt.... :)

Tillbakablick på gårdagen:

Vilken dag! Vilket väder! Vägarna är livsfarliga och markerna dyngsura. Regnet forsar ner och översvämmar vattendragen. Inte alls bra.

Dagen bjöd på en del goda möten och får läggas till handlingarna som en positiv arbetsdag.

Maja Cronvall

Go´morgon!

Klockan är 05.47 och det är måndag.

Småregnar.

Termometern visar + 2 grader.

Utsikter för dagen:

Det var en råkall och dyster novemberdag som aldrig ville vakna och luften var så fuktig att det gick att ta på. Jag befann mig i Hammenhög, byn som en gång var lika med gigantiska silo, blomsterfält och fröpåsar. Numera en by i förvandling.

Utanför bygatans tillkomna "Kulturrum" flammande ljuslyktor på trottoaren och i fönstret vinkade någon välkomnande. Vi gick in.

En ung, leende och karismatisk kvinna vid namn Maja Cronvall bjöd på vernissage. Väggarna var inbjudande och spännande, fyllda med hennes mangabilder, målningar och texter. Färger, ansikte, kroppar, en liten figur vid namn Allan, texter, funderingar......

En strålande konstnär och ett rum fyllt med en ung kvinnas uttryck och känslor. Underbart!

En grå och dyster novemberdag blev till en färgsprakande upplevelse i livets realiteter och tvära kast sett genom Maja Cronvalls ögon.

Figuren Allan kändes trygg och älskad där han dök upp lite var som.

En härlig utställning. Se den! Nästa tillfälle är den 5/12.

Lycka till med ditt skapande Maja och grattis till Hammenhög för ett levande och inbjudande Kulturrum.

I eftermiddag blir det några timmars arbete i Simrishamn och för övrigt gäller det att hinna med så mycket av måndagens nödvändiga rutiner som möjligt.

Den kommande veckan är fylld till brädden och en liten panikunge lurar i kroppen.....men på fredag släpper jag kontrollen :)

Tillbakablick på gårdagen:

En riktigt slapp och skön dag som fick kännas långsam och fullkomligt befriad från plikter.

Det känns att advent ligger nära i tiden.

Gårdagen var en sann vilodag.

Undrar.

Go´morgon!

Klockan är 07.29 och det är lördag.

Lite snö och massor med blask.

Termometern visar + 1 grad.

Utsikter för dagen:

Långt borta i mörkret hör jag hur skogsmaskinerna jobbar, det samma varje dag under ett par veckors tid. Är de aldrig lediga?

Undrar hur det är att sitta där djupt inne i skogen i en jättemaskin från tidig morgon till sen eftermiddag. Undrar varför de alltid börjar så himla tidigt. Det måste vara ett ganska ensamt yrke och det kräver förmodligen sin "karlakarl" för det tycks vara ett tungt arbete, eller kanske inte för allt sköts förmodligen helt maskinellt.

Tänk den stora sågen som stympar träden och den där snabba klon som grenar av stammarna snabbare än man kan förstå. Vilka otroliga krafter! Vilket enormt ljud! Känns en aning farligt.

Man måste väl hur som helst tycka om ensamhet och oberoende för det yrket. Undrar om det finns kvinnliga skogsmaskinister.

Egentligen så finns det yrke till alla och envars personligheter, avvikelser, förmågor och/eller förutsättningar. Spännande, tryggt och absolut något att fundera över.

Vilja, våga, välja rätt.

Vem är jag, vem är du?

Varför gör jag det jag gör?

Skogsmaskinen är otroligt stor och det kanske är riktigt varmt och ombonat där inne i maskinhytten. Antar att den dessutom är ljudisolerad och kanske till och med utrustad med en bra musikanläggning. Musik under arbetet.

Undrar vad de får vara med om där ute i mörkret. Det är säkert en del djur som får sätta livet till för maskinens framfart. Är en skogsmaskinist viltvårdare, hjälper han djuren om det behövs? Djuren flyr för jättemonstret som äter upp deras hem.......

I nästa vecka ska jag ta mig en rejäl promenad i skogen för att se vad det är som har skett och om skogen går att känna igen. Troligtvis inte. Jag vet att det luktar gott av sågspån och där ligger förmodligen flera meter höga staplar med ved av alla de slag till olika produktion längs med grusvägarna. Vackert och sorgligt.

Ny skog kommer att planteras och år ska gå innan det blir ett nytt hem och en ny försörjning.

Träd är pengar, en långsiktig och utmärkt investering för skogsägaren och en glädje för allemansrätten

Var blir ekorrarna av när skogen försvinner? Suck.

I dag är det samma som hel arbetsdag och jag ska befinna mig i Trelleborg.

Mot kvällen kommer det kära Vänner på besök, vi ska bjuda på middag och eftersom vi befinner oss i tiden mellan Mårten och Advent ska smakerna förhoppningsvis spegla årstiden.

Tillbakablick på gårdagen:

Snön föll och marken var vit. Hemskt.

Jag körde hit och dit och avslutade kvällen med en del experimenterande vid spisen, vilket var både väldoftande och trevligt.

Gårdagen var kall och blöt.

MatTanter & städTanter.

Go´morgon!

Klockan är 06.15 och det är torsdag.

Det stormar och regnar.

Termometern visar + 3 grader.

Utsikter för dagen:

Jag hörde en en kvinna berätta om sitt arbete som "matTant"på en skola. Hon tyckte att hon hade ett betydelsefullt arbete men undrade över hur barnen såg på henne, om de ens såg henne. Hon berättade att barnen kunde lägga upp maten bredvid sin tallrik när de skulle servera sig sin mat för att "skoja" med henne eller vad det nu var de ville med sitt beteende.

Ibland fick matTanten bli bestämd mot barnen och deras beteende, men det nonchalerades av barnen. Kvinnan var bekymrad över deras sätt att vara mot henne och tyckte själv att hennes arbete i skolköket var både viktigt och bra.

En annan kvinna berättade att hon var städTant på en skola och om hur barnen kunde gå förbi hennes städvagn för att medvetet slänga skräp bredvid vagnen eller smutsa ner på annat sätt framför henne. Toaletterna var ett ställe där det förekom medveten nersmutsning. Kvinnan kände sig osynlig för barnen.

Deras berättelser och deras röster berörde mig. Hur är detta möjligt? Hur kan det bli så att barn ser ner på vuxna människor som har till uppgift att se om deras bästa om dagarna?

Förtryck, respektlöshet, bortskämda ungar, klasskillnader.....

Jag kan bara föreställa mig hur det känns att dagligen bli utsatt för flera barns "skämt" under en arbetsdag.

Sätt kvast och rengöringsmedel i händerna på ungarna och låt de ta hand om disken och städningen av toaletterna under en vecka för att lära sig den respekt som de helt uppenbart saknar. Fast det skulle aldrig gå för det hade förmodligen tolkats som bestraffning och så får man inte göra med barn.

Barn och ungdomar får kränka vuxna.....de bara skojar.

Skolan kunde lägga in miljöansvar på skolschemat och låta barnen vara delaktiga i skolans inre och yttre renhållning, men det hade tagit undervisningstid från det som redan finns så det skulle aldrig gå och det hade dessutom blivit ett "onödigt" ämne som ungarna hade skolkat ifrån och föräldrarna protesterat mot. Dessutom så hade förmodligen arbetsmiljöverket satt stopp för det hela eftersom det kunde utgöra en fara på arbetsplatsen.

Kanske att det är dax för städTanter och matTanter att gå i strejk några dagar för att i handling visa vad som händer när deras arbete på skolan uteblir. Det hade varken barnen eller deras föräldrar gillat.

Jag blir irriterad över det som sakta men säkert håller på att ske.

Vi förlorar kontakten med våra barn genom att ge dem rättigheter som de ännu inte är åldersmogna att klara. De behöver leka några år till innan de ska hantera ansvar.

Barn leker vuxna och har alltid gjort, men för att det ska bli en livets lärdom behöver de härma goda beteende i lugna och trygga miljöer. Deras goda förebilder, deras föräldrar är numera ute i karriären, sitter framför olika skärmar och/eller har för lite med tid. Arbetslösheten är stor och någon kanske har gett upp och varken orkar eller har lust med barns fostran.

Jag vet inte riktigt varför det har blivit som det är, men jag tror att det handlar om tid; för lite tid till barnen, till lek och gemenskap och för lite mod till tydlighet och gränssättning.

Vem ska lära rätt och fel, respekt, vänta, allvar, artighet, tacksamhet, turtagning, solidaritet, medkänsla och så vidare.

Stor suck och så var jag där igen.....

Förslag: Uppmuntra skolornas mat- och städTanter med en julhälsning i år!

(Finns det mat- och städFarbröder?)

I dag ska jag vara både mat- och städTant :)

I kväll blir det några timmars arbete i Ystad.

Tillbakablick på gårdagen:

En varken-eller-dag som i stort sätt bara passerade.

Gräset på andra sidan

Go´morgon!

Klockan är 06.25 och det är tisdag.

Det är klart och kallt.

Termometern visar + 1 grad.

Utsikter för dagen:

Det har varit en förfärlig natt, men märkligt nog känns det som om det kommer att bli en riktigt bra dag.

Energin finns! Luften börjar klarna.

Jag lyssnade på P4 lokalradion i bilen och ämnet var glädje. Skåningar ringde in och berättade söta (sliskiga) berättelser om vad glädje betydde för just dem. Det var för mycket självklarheter för mina öron så jag lyssnade bara några minuter, men en sak fastnade jag för:

"Gräset är alltid grönare på andra sidan" och det beror förmodligen på att du har varit dålig med att vattna din egen.

Enkelt uttryckt på redig skånska, jätteroligt och mycket bra, precis så är det. Sätt igång och vattna!

Fast, man behöver hitta både vattenkranen och vattenslangen innan det är möjligt och det kan vara svårt. Kanske att det räcker med vattenkannan.......

Det är dessutom en väldig tur att man är någorlunda nyfiken på andra sidan annars hade man väl trampat sönder sin egen gräsmatta....

"Som man sår får man skörda"

Det är underbart med ordspråk.

Jag känner mig på riktigt gott humör! I dag ska jag äta lunch med mellanBror och det längtar jag väldigt mycket efter. Han är energin personifierad :)

I eftermiddag blir det någon timmes jobb i Ystad och sedan full fart hem till förpliktelserna på gården.

Tillbakablick på gårdagen:

Solen var underbar.

Hovslagaren fick punktering och ställde in i sista minut, stackars henne.

Jag gjorde ett besök hos doktorn och äter nu en högdos antibiotika, vilket jag egentligen är motståndare till.

LillaSyster blev bestulen på sin plånbok och VISA blev spärrat. Ledsamt.

Det var egentligen en besvärlig dag som trots allt blev hyfsat bra.