"håll god min"

Go´morgon!

Klockan är 06.39 och det är onsdag.
Dis och morgondimma.
Termometern visar + 7 grader.

Utsikter för dagen:
Vad är det för mening med att "hålla god min"? Man har något man vill dölja, som man inte vill visa eller förmedla. Det är något som man själv eller någon annan har presterat som inte ska avslöjas och man håller god min för att ingen ska se det som händer eller har hänt, tror att man är listig och låtsas som ingenting. Man gör det ensam eller i konspiration och beter sig som allt är som vanligt och helt okey. Om någon närmar sig "hemligheten" så spelar minhållaren fullkomligt förvånad, försöker trolla bort samtalsämnet och gör sitt bästa för att flytta fokus från det som är.
Jag får en obehaglig känsla av att detta är vad man skulle kunna kalla för typiskt kvinnligt, det är hur som helst och troligtvis en kvinna som ligger bakom att "hålla god min" med sin inbillade och självutnämnda kvinnliga list.
Nya bekantskaper är mer lättlurade än de som redan finns, fast att minhållaren själv inte uppfattar det eller vill tro sig förstå att andra kanske redan vet. Omgivningen behöver skrapa lite på ytan för att upptäcka vad som egentligen finns bakom den stängda minen.
Någon minhållare ser sig själv som livets skyddsängel, en Florence Nightingale med uppgift att vara perfekt och till skydd, vilket blir till ett sorgligt sjävbedrägeri. Det tar på krafterna att upprätthålla en god min.
Allt blir till drama och spel när man själv inte vågar eller vill se det som är och i stället konfrontera verkligheten. Det går åt en hel del energi för att tillrättalägga livet och bygga en fasad som skydd mot avslöjande. Vad blir bättre av det?
Ingen ser, ingen vet...fast att de flesta redan förstår.
Att "hålla god min" är ett självbedrägeri. Kroppen reagerar med alla sina medel och man förstår inte varför man drabbas av stress, viktupp- eller nedgång, kroniska smärtor, humörsvängningar, rastlöshet, trötthet...
Det är lätt att lura sig själv och om man "håller god min" för länge så märker man inte när man själv blir avslöjad.
Släpp taget :)
"Den som gräver en grop åt andra faller ofta själv däri" Hua!

Tillbakablick på gårdagen:
Underbara Vitemölle!
Ny samarbetspartner, trevligt!
Gårdagen var sensommarhärlig.

Frånkopplad.

Go´morgon!

Klockan är 06.13 och det är tisdag.
Småregnar.
Termometern visar + 12 grader.

Utsikter för dagen:
Driftstörningar! Avstängd från yttervärlden, inget datorarbete, fråntagen kontaktmöjligheter, av med det oumbärliga uppslagsverket, begränsad från informationsflöde, ingen näthandel, skonad från en massa skriveri och onödigt vetande, ingen facebook och inget bloggträsk.
Utan dator uppstår tid!
Trodde att Familjen skulle kollapsa, men riktigt så blev det inte...nåväl, någon av oss var förvånansvärt frustrerad över situationen och behövde uppkopplingen mer än någonsin, när den inte fanns. Det är konstigt det där med omedvetet beroende, att man längtar mest, behöver bäst och så vidare i termer av saknad, när det inte går, finns eller att man inte får.
Utan dator uppstår det som man skulle kunna betrakta som gemensam tid. Dagen bjuder plötsligt på  stunder av trivsamma samtal, längre måltider och fikapauser, sofforna befolkas, musiken ljuder och dörrar öppnas. Någon plockar fram en bok och sjunker in i fantasins värld, en annan tar fram färg och pennor, köket blir till en given samlingsplats, promenader blir välkomna och det blir till och med städat lite här och där.
Vad har vi gjort med tiden? Vad har vi gjort med varandra?
Tv:n har ringa betydelse för de flesta i vår Familj och dvd är något som hör regndagar eller veckoslut till. Playstation skulle sluka all tid, och är av den anledningen starkt begränsad, men mobilen och datoruppkopplingen är ändå de värsta tidstjuvarna.
Läste några rader om föräldrars mobilberoende, om hur denna lilla apparat tar fokus från allt och ingenting, och kan bara hålla med skribenten om det tokiga i vuxnas "kärlek" och beroende till sin mobil. Jag har träffat vuxna (speciellt kvinnor) som skyller på mycket, till exempel barnens behov av kontaktmöjlighet, för att ständigt och jämt ha sin mobil intill sig så att man inte missar ett sms eller ett samtal...kanske en kommentar eller uppdatering på facebook, ett mail eller liknande som kan vara av stort intresse (nyfikenhet). Helt tokigt! Mammor som beter sig som tonåringar, som sms:ar värre än någonsin med sina likasinnade väninnor, kollar youtubes alla klipp och som är slavar under mobilen alla spelmöjligheter och appar. Sedan undrar man över varför barn vill ha iPhone redan i förskoleålder. Lustigt!
Vi lär som vi lever!
Min irritation över de driftstörningar som drabbade oss gick över i samma stund som den efterlängtade uppkopplingen gick på igen. Vi blev frånkopplade varandra.
Dax att ta sig en rejäl funderare.

Tillbakablick på gårdagen:
Höst i trädgården.
En framgångsrik arbetsdag, skönt!
En motionsrunda precis innan regnet föll, härligt!
Gårdagen var mycket bra.

Härliga tider!

Go´morgon!

Klockan är 06.55 och det är onsdag.
Blå himmel.
Termometern visar + 8 grader.

Utsikter för dagen:
Nu kan man äntligen börja tala om strålande väder! Dagstemperaturen överträffar flera sommardagar och blir till extra glädje nu när hösten kryper närmre och närmre. På lördag är det höstdagjämning, enligt årskalendern.
Solen står lågt, men den är underbar och värmer gott där det är läsida. Lönn och vildvin har börjat skifta i rött och är betagande vackert i solljuset. Vi blir rikligt kompenserade för den sommar som aldrig var och varje regnfri septemberdag är en ljuvlig dag.
Sockermajsen växer kämpahög, är betydligt högre än mig själv och det ger lite av djungelkänsla när man går där i majsfältet för att plocka de spröda, söta och krispiga kolvarna. Skala, förvälla och sedan på grillen, milde tid så gott! Grönsakskylen är redan välfylld med dessa ljusgula läckerheter :)
Det mesta känns faktiskt bra, riktigt härligt och luften har dessutom fått ett nytt innehåll, är lite högre, en aning klarare och väldigt trivsam. Varje ljus dygnstimme ska tillvaratas, så långt det bara är möjligt. Detta är troligtvis sista chansen innan mörker och kyla.
På väg till Lund härom dagen passerade jag ett stort öppet fält i höjd med Veberöd och där, döm om min förvåning, spatserade det minst ett dussin högbenta och rödnäbbade storkar. Otroligt fina och en väldigt ovanlig syn i vårt landskap, spännande...kanske ett tecken :)
I skogen, i full fart för den dagliga motionen med min härliga lilla promenadkompis, möter vi den ena ormen (läs snoken) efter den andra på vägen vid våra fötter där vi går. Långa, svarta, välgödda, slingrande och riktigt räliga. En aning läskigt, men de ser väldigt fredfulla ut. Vad beror nu detta på? Jag som är i skogen så gott som dagligen ser nästa aldrig orm och nu händer det titt som tätt, varje dag. Kan det kanske bero på septembervärmen? Det gäller att se var man sätter fötterna, speciellt i svampskogens solgläntor.
Det verkar som om både natur, djur och människor mår väl i höstsolen.
Det är absolut något med vädret.
Njuuuut för snart är det sluuuut!

Tillbakablick på gårdagen:
Kort och intensiv arbetsdag i Lund.
LilleBror omger sig med tredjeklassare, grattis och lycka till!
Mäklarträff, spännande!
Gårdagen bjöd på goda framtidsutsikter :)

Måndagsgrubbel.

Go´morgon!

Klockan är 06.00 och det är måndag.
Mörkt.
Termometern visar + 13 grader.

Utsikter för dagen:
Det behöver inte vara antingen eller, det kan vara mitt emellan, lite mindre och mycket mer eller tvärtom. Det ena behöver inte ta ut det andra och någon gång kan till och med lagom fungera för att få något att bli bra. Fast det finns stunder då antingen eller måste råda, tillfälle då det är omöjligt att välja till eller från, fram eller tillbaka, upp eller ner och så vidare. Det kan också bli både och, men ibland måste något stå tillbaka och ibland behöver något ta mer plats för att få mer utrymme.
Att vilja något väldigt mycket behöver inte utesluta något annat. Man kan göra mer av det man drömmer om och mindre av det som redan är, eller tvärtom i perioder då det kanske blir nödvändigt, för att så småningom göra mer av det man önskar och vill. Man kan drömma sin dröm, förverkliga den, förkasta den eller bara njuta av tanken på den.
Mycket handlar om vår frihetslängtan. Vi människor mår bra av att se händelser, saker och ting, nederlag och vinster i ett brett och långsiktigt perspektiv, där det mesta är möjligt i livets märkliga berg-och-dalbana, snårskog, villervalla, karusell eller vad man nu väljer att kalla det. Livet är inte antingen eller, livet är bara här och nu och ska upplevas i denna stund, i sin helhet och storhet. Det som sker är den verklighet vi har att hantera på bästa sätt, utifrån bästa förmåga. Allt är föränderligt.
I dag är en ny dag, nu är det en ny vecka.
Om och omigen!
Good luck :)

Tillbakablick på gårdagen:
Många bollar i luften :)
Trevligheter planeras!
Gårdagen var vilsam.

Mörkertid.

Go´morgon!

Klockan är 07.00 och det är lördag.
Grått.
Termometern visar + 11 grader.

Utsikter för dagen:
Höstmörkret kommer snabbare än väntat, det förkortar dagen drastiskt och stänger det underbara vardagsrum som trädgården och hela naturen erbjuder. Livet blir plötsligt begränsat här ute på landet och vi blir hänvisade till husets väggar och våra egna inre rum under flera månader. Det gäller att skruva ner livslågan en aning, sansa sig, försöka härda ut och finna sig i mörkret.
Snart stänger Österlen ner för säsongen. Äppelmarknaden sätter punkt.
Det blir tyst och öde, det blir mörkt, väldigt mörkt...om man inte bor där turisterna trivs bäst för där finns det gatubelysning och promenadvänliga cykelvägar. Där kan man ta sig en eftermiddag- kvällstur i lampornas sken och där kan man möta någon man känner, som gör samma sak, för att växla några ord. Bor man i en liten by, en bit från havet, då är det väldigt mörkt för där har Simrishamns kommun inte råd med gatubelysning eller så bryr de sig inte.
Där vi bor är det inte tillräckligt attraktivt att investera i gatubelysning längs med byvägen, inte ens vid skolbussen, fast att vår lilla by har mer permanentboende och definitivt fler barn än vad en del av turistattraktionernas platser har.
Vi ska famla i mörker flera månader om året, våra alla bybarn ska vänta på skolbussen i bäckmörker, vi är förmodligen mindre värda...eller inte tillräckligt fina för kommunens små påvar.
Men, vi fick ett fult torg i vårt lilla samhälle, ett torg som ingen behöver med en rostig utsmyckning som inte smälter in i miljön. Ett torg som skulle kunna anläggas i mycket mindre skala. Vad med en omfördelning av pengarna så att skolan fick det den behövde eller att skolbarnen utanför byn fick säkrade skolvägar istället? Pengar som inte gick att omfördela eller omförhandla, trams och diskriminering!
Nu får vi en cirkulationsplats i byns fyrvägskors, där fyra hus fortsättningsvis kommer att få bilarna halvägs in i sina trädgårdar och där Skånetrafikens bussar förmodligen inte kommer runt i vinterväglag och så dras turerna kanske in av det skälet. Komiskt! Antar att de kommer att belysa den märkliga cirkulationsplatsen och vad kan detta ha kostat? Blir det kanske en rostig rondellhund också, för att matcha torget? Grrrr...
De som köper dyra hus i de små kustsamhällena har gott om pengar, så bra ställt att de inte ens behöver bo i sitt hus mer än när de själva har tid eller lust. Ändå behöver de fullständig kommunal service året om, även om de bara är här när det är dax att slå upp fönsterluckorna och vädra inför sommarliv, mingel och minimalt trädgårdspyssel.
Det är mycket som inte går att förstå och än mindre acceptera.
Vi rustar för mörkertid.
Orka!

Tillbakablick på gårdagen:
Hemsk blås- & regndag!
Strumpor och jacka på.
Värmen i huset på.
Brasan sprakar.
Gårdagen var rå.

Trädgårdskor

Go´morgon!

Klockan är 05.52 och det är onsdag.
Regnfuktigt.
Termometern visar + 9 grader.

Utsikter för dagen:
Det var en väldigt ovanlig morgon eftersom det stod fullt av kreatur i trädgården, kor-kvigor-ungtjurar och kalvar, huller om buller och fullkomligt fel! Det är strax efter gryningen och nu var goda råd dyra, innan förödelsen blev total.
Kor är märkliga djur, lite smådumma i sin långsamhet och definitivt flockdjur som handlar utifrån det som sker, vilket kan bli fullkomligt galet eftersom de gör som alla andra, helt utan plan och tanke, bara flykt eller ystra glädjeskutt. De kan springa kors och tvärs, råmar och lägger koblajor och tycks vara  helt utan flockledare. Konstigt, men så är det. Deras stora vackra ögon glor och deras långa ögonfransar ger dem ett mjukt utseende. Deras idisslande hörs tryggt och känns lugnt...jag gillar kor, men inte i min trädgård!
Kalvarna är otroligt söta och roliga, för att inte tala om nyfikna. De stannar upp mitt i all kaos och tittar sig omkring, tar några extra skutt och sedan full fart till mamma Mu och om möjligt en liten puff på hennes juver och en trygg mjölkslurk.
Det fanns flera år under min uppväxt då jag vallade hem kor från sommarbete till mjölkning, då jag hjälpte till i ladugården och då jag fyllde mjölkkannor till mejeribilen och till mjölkhämtning. Jag lärde mig mjölka och det är en konst att sitta på en trebent pall, med en mjölkspann mellan knäna och få kons förtroende. Jag lärde mig hur en mjölkmaskin fungerar, när dessa blev moderna, och jag har förlöst ett antal kalvar och fått uppleva skönheten i det som är när en ko möter sin nyfödda kalv för första gången, hur hon slickar den ren och hur den lille reser sig på rangliga ben och tar sina första steg mot mamma Mus livsviktiga juver. Detta är ett underbart mirakel! Jag har också varit med när det har gått riktigt illa och det är en sorg så stor som någon.
Dessa mina år i lantbruk har betytt väldigt mycket för mitt liv i dag och det är med stor tacksamhet som jag blickar tillbaka på allt som varit.
På den tiden var korna svartvita eller brunvita och så fanns det några cremefärgade skönheter av rasen jersey. Alla korna hade en svart tavla över sitt bås, med namn, vem som var deras mor och far och hur mycket mjölk som de producerade. De fick dessutom behålla sina horn. Korna var någon, inte bara en siffra och en produkt. Vi ryktade korna, höll rent i deras bås, vi pratade med djuren och klappade om de lekfulla kalvarna. När vi inte var i stallet så fick de njuta en stunds radio, högmässan på söndagar, allt för att sprida lugn och ro till djuren. Amen :)
Glada kor ger bra mjölk och mjölk är livet!
Spenvarm komjölk är inte gott! Råmjölk som förvandlas till "kalvadans" är en ljuvlig delikatess. Ko- kalv- och oxkött är välsmakande för alla som gillar kött och koblajor kan användas till väldigt mycket!
Tacka Bönderna för korna!
Nåväl, vi fick hur som helst koflocken ut ur trädgården, utan allt för stor förödelse, och efter ett bra tag lyckades vi med att få djurflocken på plats där de hörde hemma.
Livet på landet :)

Tillbakablick på gårdagen:
Koskit!
Sommar- höstmix.
Vetevärmare i nacken.
Gårdagen var annorlunda.

Vill ha !!!

Go´morgon!

Klockan är 06.07 och det är måndag.
Sol.
Termometern visar + 14 grader.

Utsikter för dagen:
Det var som alltid väldigt svårt att hitta en plats att ställa ifrån sig bilen på i den lilla byn så vi tjuvparkerade bakom busshållplatsen i kröken och hoppades på turen att slippa bli p-botade. Vi var ivriga och förväntansfulla, lite osäkra och mycket nyfikna. Jag gick ner för backen längs med vägen, kände mig lite småbusig, ungefär som om det var äppelpallning på gång. Gick mot tryggheten och skyddet i Vännernas fantastiska trädgård och kände en längtan! Såg att ytterbelysningen var tänd vid dörren, men ingen där. Såg mig omkring i den lilla trädgården på husets framsida och kände både tillhörighet och saknad. Visste att jag var välkommen, även om ingen var hemma. Tack!
Hur som helst så ställde jag mig nu i skydd av Vänträdgården för att kika lite försiktigt över planket mot gatan, in mot grannen mitt över. De har ett vackert hus, ett ovanligt hus, ett riktigt sagohus! En fantastisk uppvuxen trädgård, fylld med perenner och fruktträd och en natur som omfamnar huset och ger ett mjukt intryck av trygghet. Och tänk vilka underbara Grannar, mitt över gatan, man skulle få om man bodde där :)
Vi behöver inte ens gå in, vi kan inte störa de som bor och lever där nu, vi vet att detta huset är en dröm som skulle få livet att ta en helt annan vändning, som skulle betyda en stor förändring, mycket arbete och framför allt en underbar livsglädje.
Vill ha!!! Det vill säga att storeBror och hans Käraste vill ha allra mest! Huset är salufört och vi är så nyfikna och spända att det kliar i hela kroppen.
Mäklare borde absolut arbeta sju dagar i veckan! De borde i alla fall arbeta när de lägger ut ett nytt objekt till försäljning för att tillgodose sina presumtiva kunder, eller allra minst lägga upp objekten på oumbärliga Hemnet till allmän beskådan och information!
Nu blir huset i den lilla byn en gissningstävlan för Familjen, där den ena drömmen och förhoppningen överträffar den andra och sätter rejäl fart på fantasin. Vi vill veta mer, se mycket och absolut hinna först, före någon annan!
Tänk om...
I tanken bor lilla Familjen redan där :)
Må livets välvilja vara med oss!

Tillbakablick på gårdagen:
Olas köttbutik i Kivik är så rätt och riktig!
Ett underbart sensommarhav!
Värmen återvänder!
Gårdagen var söndagsmysig.

Lyckligt lottad.

Go´morgon!


Klockan är 05.57 och det är torsdag.
Sol.
Termometern visar + 9 grader.

Utsikter för dagen:
Jag känner mig "lyckligt lottad" i livets roulettehjul...så här långt. Lyckligt lottad som förmodligen har sitt ursprung i ett stycke mark att bygga och bo på eller kanske att det handlar om en lotterivinst, i fall vi tänker längre fram i tiden.
Det finns de som sägs födas med "guldsked i mun", de som har allt förspänt och givet redan från början, det vill säga att deras föräldrar är enormt rika och deras hela framtid är ekonomiskt tryggad i överflöd. Om de sedan blir lyckliga av alla pengar kan man fundera vidare över, när man har tid och lust. Sedan finns det de som föds mot alla odds, som får kämpa dagligen i ett helt liv och de är förmodligen mer ödmjuka och lyckliga inför livets olika vinster än den som redan har allt. Någon når aldrig sina mål då kraften tar slut, viljan försvinner och drömmarna sviker och så finns det många som föds till ett omöjligt liv från första andetag, där lycka bara är ett ord.
De flesta av oss har lite av allt, mår väl av det och drömmer drömmar som en efter en kan förverkligas.
Allt kan tas ifrån en. Livsöde kan förändra och oväntade situationer kan slå hål på det mesta. Kärlek kan ta slut, vänskap kan svika, sjukdom kan bryta ner och kullkasta livet.
För någon blir det precis tvärtom när kärleken slår till och förälskelsen ger ett nytt skimmer i tillvaron, lottvinsten kanske dyker upp och erbjuder ekonomisk trygghet, ett oväntat arv förändrar och livet slår en lycklig kullerbytta. Lycka! Bara att gratulera och lyckönska :)
Någon nöjer sig med allt som det är och har inget övrigt att önska, är likanöjda, en annan finner sig i sitt liv och låter andra styra och ställa. Många av oss drömmer förmodligen om lite mer pengar, som kan underlätta och möjliggöra.
Prylar, mode, design, dyra bilar, långa resor...upplevelser som plötsligt har blivit något av ett mode och till och med kan köpas på ett plastkort i butiken. Välj och vraka! Det är snabba och häftiga nedslag i vardagen som ska kicka igång känslan av lyx och flärd....men underbart är kort.
Trist att behöva säga det...lagom är förmodligen bäst och lite guldkant i tillvaron förnöjer :)
Återigen; pengar är bara pengar och de underlättar, men de föder också avund, girighet och småaktighet.
Att vara ett "bortskämt" barn tycks numera vara positivt, beundransvärt och lyxigt. Men vad med ordet "kämpa" som har blivit ett fullkomligt innehålls- och betydelselöst löst ord för många. "Upp till kamp", tycks inte finnas mer.
Drömmen om att bli lyckligt lottad går inte tillräckligt snabbt, man vill nu och omedelbart, helst i går. Att leva i lyx och överflöd är ett mått på att vara lycklig. Den enda man bedrar är sig själv! Lättlurad :)
Detta funderar jag på när jag vandrar runt vår lilla gård på Österlen och känner lycka då jag trampar en jordlott som är vår, som vi har kämpat för och byggt på.

Tillbakablick på gårdagen:
Börjar trivas med att arbeta i Lund :)
Höstkylan smög sig på.
Gårdagen förvånade.

Annorlunda.

Go´morgon!

Klockan är 05.51 och det är tisdag.
Sol.
Termometern visar + 11 grader.

Utsikter för dagen:
Vaknar tidigt och hör hur katterna bråkar där ute, blir en aning bekymrad och hoppas att det inte är älsklingskatten som blir illa tuktad. Bredvid mig ligger lille Paco och snusar sött och det dröjer inte länge innan jag får dagens första, försiktiga och lite trötta hundpuss. Märkligt med hundar, de känner på sig när man har vaknat, även om man gör sitt bästa för att ligga fullkomligt stilla med slutna ögon. Ligger kvar en stund i sängvärmen och låter tankarna vandra utan att fånga dem, en skön och stilla start på en ny dag.
Det är dax att stiga upp.
Hjortarna brölar i gemensam kör nere i skogen, tuppen hörs inne från hönshuset och för övrigt är det fullkomligt lugnt, inte en vindpust, ingen trafik, det är tystnad som råder. Björkens löv har börjat gulna och singlar sakta mot marken. Dagsljuset har inte hunnit vakna, allt är annorlunda denna morgon. Det känns verkligen att sommaren är över, denna sommar som aldrig fick fart.
Nu gäller det att smida planer och hitta glädjeämnen i vardagen, som kan väga upp något av den förlust som sommarens avsked innebär.
H Ö S T.
Vad blir bättre? Mindre med turister och mindre köer i butikerna, inga bekymmer med parkeringsplatser, stränderna blir avfolkade och hundarna får vara vid havet, flugbeståndet minskar och getingarna försvinner, luften är skön, färgerna vackra......vad mer?
Det är dessvärre inga som helst svårigheter att beskriva allt det som blir sämre av att sommaren har gett sig iväg och inget blir egentligen bättre av det :)
Så...dax att plocka fram stödbenen i vardagen! Från och med denna morgon ska varje dag helst innehålla minst tre upplevelser som innebär att livet kan ses från den soliga sidan, det som bär framåt och ger energi och lust in i nästa dag.
Den som söker ska finna! Inventera.
Liv pågår! Underbart!
Gilla läget :)

Tillbakablick på gårdagen:
Bra arbetsdag!
Limhamn nästa, lycka till!
Huvudbry ger huvudvärk :)
Gårdagen var lyckad.