Budapest

Go´morgon!

Klockan är 06.04 och det är måndag.
Snö.
Termometern visar - 7 grader.

Jag har varit i Budapest över veckoslutet och det är rent märkligt hur snabbt man kan förflytta sig i tid och rum. Två timmars flygtur och så befinner man sig i ett helt annat sammanhang och en fullkomligt annorlunda kultur. Tänk så lite två timmar är av tiden och dygnet och så otroligt snabbt som tiden går. I vardagslag är det inte mer än en resa till Malmö fram och tillbaka i bil och så kan man ta sig till ett annat land och en annan stad på samma tid. Hm...inser att jag förmodligen börjar bli till åren kommen :)
Budapest är en vacker gammal stad som nu genomgår en ansiktslyftning med stöd av olika EU-projekt och man tycks vara väldigt noga med att bevara sitt kulturarv och sina vackra byggnader. Det byggs och restaureras och det läggs vackra stengator och gångpromenader i citykärnan. Väldigt fint!
Donau flyter fram, vackrare än vacker med alla sina broar som förbinder stadsdelarna Buda och Pest och de höga bergen som omringar dalen ner mot staden.
Den ungerska maten är god och rustik och det italienska köket har tagit sig en rejäl plats i kroglivet med högklassig mat. De ungerska vinerna var genomgående goda och trevliga, kanske lite sötare än både de italienska och franska. Kaféerna är härliga och kakfaten dignar av frestelser som bjuder på nya smaker i förhållande till utbudet här hemma. Mmmmm så mycket gott jag åt och drack :)
Det blev långa och härliga promenader längs med floden och i staden, det blev ett närande och värmande termalbad i Gellerts anrika byggnad och även ett besök i den gamla och vackra saluhallen bland välkryddade ungerska korvar, paprikor i alla de former och babuskor i glada färger. Upplevelser för sinne, kropp och själ!
I dag vaknar jag i min egen säng, med stela vadmuskler och ett rejält skoskav. Små bekymmer som minner om härliga stunder i fantastiska Budapest. Jag längtar redan tillbaka.

Tillbakablick
Ännu mer snö.
Familjemiddag.
Tvära kast.

Snällhet smittar!

Go´morgon!
Klockan är 06.53 och det är lördag.
Snö...
Termometern visar - 1 grad.

Jag vaknar av att plogbilen kör för fullt ute vid vägen och tänker på den personen som sitter där och sliter med snön när vi andra sover gott i våra sängar. Visserligen rejält betalt och förmodligen med en kille som verkligen älskar att ratta fram stora maskiner, men ändå, det är väldigt tacksamt för oss alla.
Jag tycker om människor som är snälla, inte de som försöker framstå som vänliga för egen del och vinning utan de som är rakt igenom snälla, även om det gäller att säga ifrån eller behöva berätta mindre bekväma sanningar. Dessa underbara människor som utan egna värderingar kan lyssna och försöka förstå, som ger sin tid och som har förmågan att både våga se och lyssna. De som framförallt har vilja att greppa tag och se det lilla i det stora hela.
Tid bor i hjärtat.
Dalai Lama, en vis mästare som gav människorna mycket av det som fattades. Han gav sitt öra, lyssnade, berättade tillbaka och gav oss filosofiska tankar att fundera vidare på här i livet. John Lennon,  gav kärlek och värdefulla budskap till en hel generation via kraftfulla texter och musiken.
Det finns människor som aldrig dör, de lever med oss i hjärtat.
I vardagen runt omkring oss finns det fantastiska personer som bär dessa förmågor. Kanske att det är medfött, jag vet inte, eller så handlar det om en generös och kärleksfull uppväxt där livet har visat vägen mot ett positivt och vänligt förhållningssätt mot sin nästa och omvärlden.
Redan i sandlådan får vi lära oss att dela med oss och att vara snälla istället för att slå leksaksbilen i huvudet på en lekkamrat. Vad lärde vi oss och vad är vinningen med att vara snäll? Kanske att man förlorade bilen som man ville ha  eller att mamma blev glad, men vad blev jag själv? Jag kanske fick en vän att leka med :)
Att vara snäll kan tolkas som att vara dum, "snäll så att man blir dum". Vem vinner på att vara snäll?
-Du ska inte vara så snäll, du blir bara utnyttjad!
-Om man är för snäll så kommer man ingen vart här i livet, man behöver slåss med näbbar och klor för att vinna!
Det kan vara farligt att vara snäll, men den som är rakt igenom snäll vet oftast när det är tid, när det är dax att se förbi det någon annan inte har möjlighet till, just nu eller då.
Snälla människor gör inte mycket väsen av sig, de bara finns där när det behövs som bäst. De kämpar på i det tysta, för sig själv och för var och en som behöver det, när de vet att de har något att tillföra, något som kan leda framåt och vara till tröst och styrka.
Snälla människor är grundade i sig själva, de står stadigt på jorden, de tror på livet och de har förmågan att dela med sig av sin egen trygghet. De har ett milt och mjukt sinne och de är vänliga.
Det mest underbara i livet är gratis.
Jag har fått glädjen att träffa och ibland lära känna personer som är rakt igenom snälla och det är en gåva utan dess like.
Snällhet smittar!
Tack.

Det hemska vita är här.
Inställda skolbussar.
Mat till vildfåglarna!

Dumma!

Go´morgon!

Klockan är 07.23 och det är lördag.
Det susar i träden och är grått.
Termometern visar + 2 grader.

Min kära Vän Timus säger att "Det finns de som är dumma!" och det är helt rätt. Jag är tacksam för den förenklingen av heltokiga beteende, den har hjälpt mig många gånger. Men, så finns det de som är mer än dumma! De som använder sig av titlar och professioner för att leverera skrivbordsprodukter, lagar och paragrafer. De människor som genomgår någon form av förvandling (förhoppningsvis) när de får på sig yrkesrocken och träder in i sitt "parallella liv", sitt yrkesutövande. Dessa små påvar, kvinnor eller män, som sitter trygga bakom sina skrivbord med hyllmeter av regler, paragrafer och en välmatad dator för att föra sin talan mot någon eller något, mycket sällan för.
Det är yrkesfolk som har till uppgift att använda sitt huvud/utbildning, följa lagar och regelverk för att om möjligt ge stöd och hjälp åt de som söker sig dit. Dessa (stackars) tjänstefolk som har tappat helhetsgreppet för att leta efter nålen i höstacken, den som kan sätta lagligt stopp och spara pengar.
Fina ord, utredningar och diskussioner blir till ingenting när tjänstefolket och politikerna väl har sagt sitt. Denna skendemokrati får mig att må illa.
Det är börsen som styr och fördelningen av pengarna är skevare än någonsin. Budgeten ska hållas och politikerna slår sig för brösten och tackar sina medarbetare om det blir pengar över...kanske till en nödvändig studieresa för kommunen i annat land med oumbärlig inspiration, god mat och drycker till självkostnadspris. Vem bekostar detta?!
Vi befinner oss i en liten pöl av makthavare som kliar varandras ryggar eller så behöver de flytväst för att inte sjunka. Det är tyvärr ingen som märker att den lilla dammen redan är miljöskadad och snart ska de vara förgiftade av sin egen farliga föda. De ser inte heller de sökande eller de medarbetare som inte längre orkar simma, de som sitter längs med ankdammen och måste söka sin föda på annat håll och förmodligen överlever...i bästa fall.
Jag är mycket förbaskad! Trött på allt motstånd som aldrig leder framåt, trött på överheten som inte har förmågan att se helheten. Hur kan det komma sig att det som egentligen är ganska enkelt utifrån flera perspektiv ska problematiseras med hjälp av utredningar som tar tid och som ger ord som ingen begriper och oftast resulterar i avslag.
Avslag ger en möjlighet att överklaga och i så fall sätter processen igång en eller två gånger till och tar ny tid och med all säkerhet kål på lust och kraft hos den som söker stöd. Fast, då får tjänstefolket mer att göra och det kommer att kosta mer pengar i löner och vad gör det för rätt ska vara rätt!
Alla beslut ska tas hos ansvarig utredare och sedan presenteras för politikerna i nämnder som tacksamt tar emot så många avslag som möjligt för då finns det pengar att spara, tror de eftersom långsiktighet är ett begrepp som inte tycks räcka längre än näsan.
Det finns både lätta och svåra vägar att ta mot ett och samma mål!
Dum, dummare, dummast!
Tack.

Tillbakablick
Bästa teamarbetet!
Bokat!
Hönsen värper igen, vårtecken!

Julslut

Go´morgon!

Klockan är 07.32 och det är måndag, Trettondedag Jul.
Stilla och regnfuktigt där ute.
Termometern visar + 1 grad.

Trettondags afton tillsammans med tre pigga Tjejer och "100-åringen" på bio Rio i Tomelilla och i bästa fåtöljerna, hur härligt som helst! Därefter följde en ljuvlig middag, signum Familjens egen kock, med räkor och lax i gräddig creme, mumsfillibabba inget kunde vara bättre!
Nu är det dax för Trettondedag Jul, dagen som definitivt avslutar julen för denna gången. Det känns mörkt att plocka ner julbelysningarna runt hus och gård. Var sak har sin tid och allt har ett slut så nu väntar ett kompakt mörker och det går inte att se längre än näsan räcker när man har gården bakom sig och sena eftermiddags timmen är slagen. Fullmånen är den bästa trösten och det vackraste ljuset i vintermörkret, när den har glädjen att visa sig i sin helhet.
Jag får uppmuntrande hälsningar från kära Vänner om att vi går mot ljusare tider och visst är det så men först ska mörkret passera och ingen kommer förbi. Jag förundras över de personer som vandrar längs med landsvägarna här i bygden i mörker, iklädda neonfärgade västar med reflexer och pannlampa på huvudet. De trotsar skogens mörker och ger sig ut för att motionera (eller vad de sysslar med) när de egentligen inte ser. Att de bara vill och orkar.
Trettondedag Jul berättar att ett underverk skedde när en stjärna tändes på himlavalvet och ledde de Tre Vise Männen till Jesus barnet där han låg nyfödd i ett stall i Betlehem. De kom vandrades med sina kameler och bjöd honom myrra, guld och rökelse i födelsegåva. En otroligt vacker och spänningsfylld saga.
I nutid handlar trettonhelgen mer om spring i butiker för att handla så mycket som möjligt till bästa pris på rea och/eller att byta julklappar som inte passade av en eller annan anledning. Betydligt mindre romantiskt, men jag antar att det även ligger någon form av spänning i det. För min egen del har jag fått nog av butiker för lång tid framöver.
Nu är glada julen slut och julgranen ska åka ut...vilket den gjorde till nyår utan ett barr på grenarna och förmodligen fullkomligt chockad (stressad) av sin inomhusvistelse och allt julpynt.
Vi är på gång i vårt nya år och än så länge är det inga större förändringar i Familjen, även om det finns både förhoppningar och drömmar. Kanske att detta året bjuder på förändringstid eller kanske att vi nöjer oss ett tag till, vi får se vad tiden utvisar efter hand som dagarna, veckorna och månaderna går.
Jag var ute på en härlig promenad längs med stränderna vid Vitemölla när jag mötte en kär Vän som konstaterade att "jag såg ut att ha överlevt både jul och nyår" och så kanske det är, allt går i ett rasande tempo för att snabbt ta slut och kroppen får sin beskärda del. Något att fundera över, varför stressar vi fram för något som är över på några timmar...tack.
Nu välkomnar jag vardagen, med allt vad den har att bjuda av rutiner och arbete i en gränslös kombination med ledig tid. Lika bra att allt kommer igång direkt för snart är det påsk och då är det dax igen...
Nya möjligheter väntar och ibland ser man inte skogen för alla träden och man ska inte ropa hej för än man är över bäcken men man måste våga för att vinna!
Ha´det bäst!

Tillbakablick
Min Ögonsten talar med hela kroppen.
Mullvadarna invaderar.
Naturen luras.