I morgon är en annan dag.

Go´morgon!

Klockan är 06.22 och det är onsdag.

Mörkermulet.

Termometern visar + 2 grader.

Utsikter för dagen:

Man kan känna smärta överalt i kroppen, ibland syns det onda på utsidan och ibland döljer sig smärtan inne i kroppen.

Vad gör man när det börjar göra ont? Om man har en synlig skada kanske man behöver transporteras med ambulans eller så uppsöker man en akutläkare, men annars kanske man väntar ett par dagar innan man kontaktar en doktor eller på att smärtan ska gå över av sig själv. En del börjar laborera med diverse mediciner och en annan kanske vänder sig till hälsokostens stora utbud.

Någon väntar för länge.

Det finns en smygande smärta som inte syns, den sitter i vårt psyke och kan ge olika psykiska störningar, den kan innebära en depression och ett lidande som är ytterst individuellt för den som det drabbar.

"Deppig", sorgsen, ensam, nedstämd är att betrakta som väldigt normala tillstånd, som alla hör livet till i olika omfattning.

Depression är något helt annat, den medför en avsaknad av intresse för egen person och omgivning, en bristande handlingsförmåga och svårigheter med förmågan att tolka känslor.

Det blir till en sluten cirkel där tankar påverkar hjärnan och hjärnan påverkar tankarna.

Depression gör ont, mycket ont.

Vad beror det på? Är det barndomen som har haft mer att önska, är det trauma som griper tag, är det genetiken som visar sig eller är det kanske resultat av en virus?

Vad är botemedlet? Är det psykofarmaka, är det psykologer, KBT, sjukgymnastik, fysisk träning, familj och vänner, Gud, kanske naturupplevelser eller möjligtvis allt sammantaget?

Det gäller att orka och det är svårt när man är sjuk, det gäller att våga vilja be om hjälp när man inte tror att man behöver den.

Störst av allt är vår egen tro på hjälpa oss själva.

Vi behöver vara nyfikna på morgondagen, vi måste finna något gott i vårt liv, ett ljus som leder oss i mörkret. Vi behöver känna vårt sammanhang, vi behöver vara behövda.

I bland går det inte.

Tillbakablick på gårdagen:

Den som mår riktigt dåligt säger inte mycket.

Man kan ha allt och ändå räcker det inte till.

Det ofattbara händer.

R.I.P Vännen.

Våra tankar är med Er.

Hejda.

Go´morgon!

Klockan är 06.14 och det är tisdag.

Gråmörker.

Termometern visar - 1 grad.

Utsikter för dagen:

"Jag måste hej.., jag måste hej.., jag måste hejda mig...."

Några plusgrader till och jag blir svårstoppad! Nu är det snart dax att röja, klippa, sopa, räfsa och bringa ordning i den trötta trädgården där allt ligger under ytan, på väg mot solljus och nytt liv.

Det blåser från alla håll och kanter, men det är en välkomnande blåst, en vind som hjälper undan vattensamlingar och som förhoppningsvis kommer med varmare luft inom en ganska snar framtid.

Baksidan av vårt hus är en stor mossäng, svår och nästan omöjlig att klippa, fast underbart mjuk att gå på. Vår mellanBror har velat sätta en mossrivare i den under flera år, men jag tycker att den är ganska fin och den tåler framförallt livliga bollspel, vi får se vad som blir med den i år.

Rådjuren har käkat upp våra stora vildvin och den vintergröna lagerhäggen har fått frostskador och bruna blad. Det lilla fikonet står på naken kvist och vindruvorna vilar fortfarande. Det mesta är egentligen ganska fult där ute, brunt, grågrönt och livlöst.

Allt är en nystart, en möjlighet, ett nytt liv väntar!

Jag älskar min vackra trädgårdsvalmo som redan nu skjuter gröna ludna blad ur jorden, jag njuter min purpurfärgade julros som står där ensamt majestätiskt och jag gläder mig åt de intensivt gula små vintergäcken som tittar fram här och där (ännu fler hos sommargrannen...). Det underbara finns också i allt det som för ögat ännu synes livlöst.

Snart exploderar det! Snart blommar det :)

Sedan kommer bekämpningen av den fruktansvärda kirskålen, som hänsynslöst stryper och tar för sig av annan växtlighet. Ny bok är inhandlad med mängder av tips kring hur man på bästa sätt förgör denna hemska växt (som jag absolut inte vill äta!) på bästa sätt. Det är med andra ord fler än jag som ogillar den, så många att den leder listan i en bekämpningsbok över ogräs. Hörde att den kallas för skvallerkål, det visste jag inte, men det verkar vara ett gräsligt passande namn! Hm......även bland ogräset finns skönhet och värde, men inte hos kirskål!

Alla tankar på kirskål och vedervärdigt ogräs mellan stenplattor måste vänta......

Jag njuter nu, precis nu när jag sitter här med min kaffemugg denna tidiga morgon, av allt det som finns precis utanför min dörr. Tacksamhet!

Båda valparna skuttar in här med sina "Pappor" om en liten stund. De är så otroligt söta, ivriga (...alla fyra) och fulla av liv.

Hundgården behöver fixas!!!!

Hovslagaren kommer under förmiddagen och det tar sin tid. Jag brottas ständigt med dåligt samvete över att jag och Familjen inte hinner med våra hästar. Vi måste helt enkelt hitta ett nytt hem till de båda. Svår tanke.

Tillbakablick på gårdagen:

Äntligen dax för kvällspromenader, äntligen befriad från tidigt kvällsmörker. BonusPågen och jag tog en lång stärkande promenad i skogen, där det fortfarande ligger gott om skuggsnö och där träden står djupt i vatten på flera ställe. Vildsvinen har härjat fritt och redan bökat upp mängder med mark i sin jakt efter föda. Elände för markägaren.

Det var en bra gårdag.

Nya tag.

Go´morgon!

Klockan är 06.14 och det är måndag.

Regn och blåst.

Termometern visar + 1 grad.

Utsikter för dagen:

Sommartid och mörkermorgon i kombination med ruskväder och dunderförkylning.

I dag var det en ren pina att lyfta undan det varma goa täcket. Mörkret är värst och där efter kommer luftrören som fullkomligt har kollapsat.

Vill inte!

Jag har en intensiv överläggning med mig själv hurvida jag egentligen är sjuk eller ej och det blir (som vanligt) plikten som vinner över lättjan & förkylningen.

" - Upp och hoppa! - Ligg ej och dra dig! - När du blir gammal vill ingen ha dig!"

Hm.....en del föräldrabudskap är mindre bra :)

Jag läste att dagens ungdomar ser allt för lätt på sina sjukdomstillstånd och att de har en benägenhet att sjukskriva sig och plocka ut sjukdagar för att vila upp sig när de känner sig trötta.

Moralens väktare slår till; Ungdomar av idag! Slöa, slappa och egoistiska!

Jag tycker att de gör helt rätt! Det är precis när man känner sig slutkörd som man ska ta sig rätten att pausa, för att sedan orka ta nya tag. Det är då som arbetskollegor och framför allt chefer ska stötta och förstå, det är då som vi måste lita på varandras egna bedömningar istället för att känna misstanke och avund.

Detta är ett tänk långt från min generations så kallade "pliktkänsla", som många gånger bottnat i rädsla för andras åsikter och eventuellt "skitsnack" på arbetsplatsen.

Om vi som nu är övervuxna hade varit lite mer generösa mot oss själva och varandra så hade vi kanske inte gått omkring och osat hett under långa perioder eller gått rakt in i väggen när vi inte längre hittar dörren.

Avund är att betrakta som en dödssynd!

Förändringstid välkomnas!

I dag är min arbetsplats förlagd till Eslöv under eftermiddagen. Staden som en gång fick utmärkelsen som Sveriges tråkigaste stad och kanske fortfarande är.

Tillbakablick på gårdagen:

Mannen överraskade med att bjuda på en söndagsutfärd till Småland, härligt! Lite trafik, bra väder, skog, sjöar, röda stugor och en underbart god lunch. Avkopplande och mysigt! Det var längesedan vi gjorde en klassisk söndagsutfärd och det smakar definitivt mer! Tack min Man :)

Earth Hour finns i tanken. Vi tog till vara på klimattimmen och kopplade av i stearinljustes sken under tiden som himlavalvet var mer stjärnbestrött än någonsin. Stillsamt och underbart vackert.

Gårdagen var bra.

Lite kan göra mycket.

Go´morgon!

Klockan är 06.02 och det är lördag.

Morgonsol.

Termometern visar - 4 grader.

Utsikter för dagen:

Luftrören tycks ha minskat i omfång under natten, halsen är mer att betrakta som ett rivjärn, huvudet verkar ha vuxit till ballongstorlek och det bultar rejält. Vårförkylningen har slagit till.

Jag har en gång för alla lärt mig att "man ska svettas in våren", men av någon underlig anledning så blir det aldrig av, det blir precis tvärtom. När vårens första solstrålar värmer känns vinterplaggen både trånga och tunga. Det är då det händer, det är då när plagg efter plagg åker av och ansiktet vänds mot solen som den envetna vårförkylningen smyger sig på. Eller så träffar man någon som redan har "syndat" och dragit på sig sin förkylning och då är det klippt, ett par dagar senare är kroppen ockuperad.

Undrar nu vem jag kommer att smitta ner......

Lite kan göra mycket!

Det är återigen dax för "Earth Hour", en världsomfattande stilla manifestation med budskap till världens makthavare om att prioritera och ta itu med världens stora klimatbekymmer.

Österlen brukar vilja lysa, men i dag är det tid att släcka ner för en ljusare framtid!

I kväll blir det en lugn och trivsam timme i stearinljusets sken.

Det är storeBrors dag och vi är bjudna på födelsedagsbrunch om ett par timmar, härligt! Grattis världens bästa store-storeBror!!!

Tillbakablick på gårdagen:

Återigen en dag som hade en svindlande fart.

Sjönk ihop i Vännernas soffa efter en underbar måltid. Luften gick ur mig och förkylningen tog min ork och kraft. Tråkiga jag behövde komma till ro och kvällen blev allt för tidig, men mycket trevlig. Tusen tack och förlåt :)

Så är det bara...

Go´morgon!

Klockan är 06.00 och det är fredag.

Regn.

Termometern visar + 2 grader.

Utsikter för dagen:

Dagarna passerar.

Morgonen är tidig och full av rutiner och tider som absolut måste klaffa för var och en i huset. Dagarna är det samma som arbete, matlagning och vardagens alla nödvändigheter.

Kvällen bjuder till gemenskap eller fritidsaktivitet och sedan kommer natten och det är dax att sova.

I den bästa av världar så har det inträffat något under dagen som har berikat livet och som inbjuder till en natts extra god sömn. Ibland blir det inte så.

Runt, runt allt går runt eller kanske från hörn till hörn beroende på hur man väljer att se det.

Efter fem dagar (för de flesta) kommer belöningen i form av två dagars ledighet, veckoslutet. Då ska det festas, vara uppe sent och sova länge, storhandlas, tvättas, leka med barnen, tvätta bilen..... Av någon underlig anledning så tror vi oss om att vara lediga fredag till söndag, att vi kopplar av när vi egentligen gör mer än någonsin. Vi gör bara det som vi inte gör varje dag, vi spräcker vardagens rutiner och känner oss fria och lediga.

I bland räcker det inte med ett vanligt veckolslut utan vi måste byta miljö för att orka ett tag till och då förgyller vi tillvaron med en weekend på annan plats.

Den allra största belöningen heter semester. Alla behöver vila från sitt ordinarie liv, hela familjen är ledig och det ska firas! Det är då vi ruinerar oss på semesterresor, bränner oss i solen, hälsar på släkten långt borta, träffar alla våra Vänner, målar hus och fönster, klipper gräs, rensar ogräs, grillar kvällarna i enda, njuter kalla havsdopp, vänder på dygnet, läser hyllvis med böcker och bara känner oss härligt lediga.

Och så fortsätter det, om och om igen.

Vi är Alla ständigt på väg, mot någonting eller ingenting.

Så är det bara.......

I dag är det en halv dags arbete i Ystad. LillaSyster och jag ska ge oss ut och inhandla en del spännande födelsedagspresenter under eftermiddagen och till kvällen är Mannen och jag bjudna på en efterlängtad middag hos kära Vänner.

Tillbakablick på gårdagen:

Jag gjorde det! Jag gick lös på det sista snöberget på Gården, hackade söder det och pulveriserade det till iskristaller. Jag njöt när det sista snöhatet fick lämna kroppen, härligt!

Nu är det vår i mig :)

Det var en bra dag.

Vill, vill....

Go´morgon!

Klockan är 06.01 och det är onsdag.

Morgonsol.

Termometern visar + 2 grader.

Utsikter för dagen:

Det kliar i fingrarna!

Jag ser små spirande knoppar titta fram ur jorden på flera ställe. De är ännu lite svagt gröna efter sin sömn i jorden och är fortfarande en aning ömtåliga, men det är fulla av kraft och liv.

Det är förunderligt hur en liten lök, långt där nere i den mörka omslutande jorden, plötsligt spricker ut och söker sig mot syre och solljus. Fantastisk livskraft.

Jag vill så gärna sopa undan alla bruna, murkna och hemska löv, jag vill bli av med det gamla och dystra, men vet att jag måste vänta. De små blomsterknopparna växer sig igenom lövmattorna, som nu skyddar deras ömtåliga rotsystem mot nattfrostens förrädiska kyla.

Jag vill hjälpa naturen på traven, jag vill sätta en hacka i all skuggsnö och pulverisera isen, jag vill klippa träd och buskar, jag vill plantera blommor i tomma krukor, jag vill......

I mitt köksfönster står tre små penséplantor som med sina djupblå blommor ger hopp dygnet runt, som betyder väntan på det underbara som komma skall.

Åååhhhh vad jag längtar efter värmande sol, blommor och grönska!

I dag kommer storeBror, härligt! Han är just nu Familjens kämpe nummer ett :)

För övrigt är det ett och annat som kräver sin arbetsinsats under förmiddagen, men annars ska jag förska njuta det vackra vädret kombinerat med trädgårdsplock.

Tillbakablick på gårdagen:

Simrishamn t & r ett par gånger, både morgon och kväll i den nya vita och fina bilen.

Där emellan tömde jag ut hästboxarna för att vädra betongplattan i den starka blåsten och fick då samtidigt en rejäl dos med motion när jag drog rullebör efter rullebör till gödselstacken. Alla sätt är bra utom de dåliga och det gäller även motionen, man gör vad man kan :)

Grodorna vaknade till liv i karpdammen och husflugan blev fler än en......

StoreBror kom med ett efterlängtat besked, äntligen!

Det var en härlig gårdag!

Två lika.

Go´morgon!

Klockan är 06.03 och det är tisdag.

Mulet.

Termometern visar + 2 grader.

Utsikter för dagen:

Att lägga memoryspel kräver sinne för bild och ett väldigt gott minne. Till detta ska man lägga tävlingslusta, en stor portion humor och framför allt någon att spela med.

Barnens första memoryspel handlade om det som hörde dem själva till; vantar, mössa, stövlar, skor med andra ord pedagogiskt enkla bilder. De behövde lite hjälp och uppmuntran för att komma ihåg bildernas plats och de var lyckliga när de lyckades.

Sedan blev det bilder på det som fanns runt omkring; hus, bilar, träd och sakta men säkert blev Barnen skickliga i att minnas och komma ihåg. Därefter blev det bilder på djur, fåglar och så gick det vidare. Trafikmemory var ohyggligt svårt (tråkigt) och kanske en aning onödigt.....

Av någon märklig anledning så dyker detta ganska simpla och samtidigt lärorika spel upp i mina tankar allt som ofta nu för tiden.

Jag märker att jag lägger memory med mig själv i tanken, bilderna på brickorna har annat innehåll, jag försöker att inte fuska och har definitivt svårt med koncentrationen. Det är svårt att hitta par, det fattas nog brickor.....

Två lika är början till en seger!

Det gäller att minnas rätt, att vara strateg och att samla sina vinster på hög. Det gäller att ha kul samtidigt som man skärper sin koncentration och är observant på motpartens nästa drag. Vinna eller förlora. I bästa fall kan man spela om allt en gång till för att ge förloraren en chans till revansch.

Memory kräver minst två deltagare och endast en är vinnaren!

I dag ska jag ta tag i det som jag inte hade möjlighet till i går.

Tillbakablick på gårdagen:

En låååång och seg dag.

Tvära kast.

Go´morgon!

Klockan är 06.09 och det är måndag.

Skuggsnö och sol.

Termometern visar +- 0 grader.

Usikter för dagen:

Jag har bytt ut fantastiska frukostbufféer mot min enkla ostmacka och en kopp kaffe med mjölk. Den otroliga utsikten över Stockholms stad är i stället en stilla vy över skog och ängsmark. Bruset från den intensiva stadstrafiken är försvunnen och nu är det fåglarnas ljuva sång som hörs. Mötet med alla okända människor och kulturer är borta. Pulsen har försvunnit......

Jag är hemma igen.

Tillbaka till vardagen, till rutinerna, arbete och och alla nödvändigheter, tillbaka till stillheten.......

Våren är på väg! Det finns de väderexperter som säger att den kom till Skåne den 8 mars, men de har förmodligen uppenbara synfel med tanke på allt som kommit ner från himlen sedan dess eller så har de missat Österlen.

I Stockholm vräkte snön ner ena dagen för att dagen därpå bjuda på strålande vårsol. Storstadsborna gick man ur huse och vandrade längs med vackra Djurgården, besökte Skansen och njöt solen i Rosendals trädgårdar, där även jag och Väninnan var på besök.

Stockholm är en mycket vacker stad.

Vi går en kraftfull årstid till mötes och jag känner hur hela jag vill komma i rörelse, hur dåligt mitt inre passar med stillastående, hur mycket vilja det finns och hur mina känslor vill explodera i ett stort och högt vårtjut, både lyckligt och ångestbefriande. Tiden som passerat har varit en tvångströja som omedelbart måste av.

I dag är det vårdagjämning. Befria mig!

Tillbakablick på gårdagen:

Flygturen över Götaland och Svealand visar att Skåne trots allt är grönast, en skön upplevelse!

På gården står ytterligare en ny fin bil och väntar, en vit.....

För övrigt var det något av en kraschlandning tillbaka i vardagen.

Gårdagen var kontrasternas dag.

Is.

Go´morgon!

Klockan är 06.07 och det är fredag.

Nysnö...

Termometern visar - 3 grader.

Utsikter för dagen:

Det började med att björket nere i skogen sakta men säkert antog en grålila färgskala, mycket vackert. Där efter kom regnet, ett ganska stilla men tungt regn som omedelbart frös till is. Innan loppet av några minuter bildades små skira istappar precis överallt. Märkligt, ovanligt och mycket vackert.

Buskar, träd och grenar glaserades och marken blev blixthal.

Mörkret kom och då var hela gården, växtlighet och bilar insvepta i ett skimrande istäcke, hela vårt hem var som en stor isglass, allt glittrade och glimmrade.

Det var betagande vackert, men samtidigt obehagligt och framför allt farligt, livsfarligt!

Is, is, is!

Blixthalka!

En stund senare föll snön.

Vi som var med och upplevde det ovanliga, som skedde innan snön kom, vet nu vad som finns under det förrädiska vita.

Inte bra, ett rejält bakslag!

Nu är det är "tungan rätt i mun" och skynda långsamt som gäller!

I dag sätter jag mig i ett flygplan tillsammans med min Väninna för ett ledigt veckoslut, det ska bli härligt!

Återkommer på måndag.

Må bäst!

Tillbakablick på gårdagen:

Frustrerad! Arbeta, arbeta.....

Vill egentligen ingenting. Tar nya tag (som alltid) och bestämmer mig för att fixa det jag måste. Miljöombyte hägrar.

Gårdagen var obekväm.

Väntrum.

Go´morgon!

Klockan är 05.58 i denna stund och det är torsdag.

Det blåser.

Termometern visar - 1 grad.

Utsikter för dagen:

Sitter i ett kalt, tyst och fult väntrum, bläddrar i några väl lästa magasin från förra året. Julbord, nyårsmat, Victoria och Daniel........fullkomligt uttråkade. Jag kan inte begripa varför väntrumsblaskorna aldrig uppdateras, de ligger där sönderlästa och fula med väntrummets namn stämplat både här och där och blir nästan till en förolämpning mot mig som kund/patient. Ligger de nya och färska prenumerationerna månne på personalrummet?

Tack och lov för alla gratistidningar som ligger i sina metalboxar, strategiskt utplacerade där folk kommer samman, där folk måste vänta.

Jag öppnar mitt färska, oskrynklade nummer och läser om "gryningspyromanens" alla hittepå och jag förfasar mig över allt som drabbar Japan, tar del av kärnkraftsdiskussionen och minns när jag som ung Mamma protesterade mot Barsebäck.

Mitt i denna blandning av lokal- och världsnyheter och av nonsensskvaller så blir jag störd av helt tokig annonsering.

"Långt hår på 2 minuter med hjälp av äkta hår"

"Laser för alla, bli fri från glasögon och linser för 9.900 kr per öga"

"Öka hudens cellförnyelse med aha/pha"

"Lös dina lån med privatlån och spara 1000-lappar"

"Bli av med magfettet och strama upp ansiktet från 500 kr per behandling"

"Hitta din partner på speedflirt"

På en annan sida berättas det om hur magsäcksförminskade patienter lämnas åt sitt öde.....

Budskapen haglar: Du duger inte som du är! Du måste göra en förändring! Du behöver bli vackrare, rikare, lyckligare! Köp, köp, köp ett nytt liv och tro att du blir lyckligare!

Kärlek kan inte köpas för pengar.

Vad finns det egentligen att läsa? Jag letar efter positiva nyheter, något som är glädjebringande. Finns inte! Säljer inte!

I den stunden lägger jag min gratistidning i tidningshögen, sätter mig i den obekväma stolen och försöker gestalta mig i det som är. Ett väntrum, en öde ö i en ocean, en plats för stunden delad med andra som tycks vara lika uttråkade som jag. Vi bara väntar i ett väntrum.

Fruktansvärt tråkigt!

Livet är fullt med väntrum, mötesplatser där vi sitter med okända och väntar och väntar.......dessa alla rum borde få högprioritet i den verksamhet där de befinner sig!

Väntrum är ångest.

I dag är det 17:3, ett härligt minne från utbildningstiden och en namnsdag att minnas.

Danko valp är på väg hit, söt och full av upptåg.

I kväll packar jag min väska :)

Tillbakablick på gårdagen:

Taxirörelse! Fram och tillbaka och kors och tvärs.

Det var en fartfylld dag.

Gnällspik.

Go´morgon!

Klockan är 06.00 och det är tisdag.

Nysnö.

Termometern visar - 1 grad.

Utsikter för dagen:

Är det tillåtet att gnälla? Det kan man naturligtvis göra, men det kan bli väldigt obekvämt och irriterande för andra.

Min gamla Mamma informerade mig här om dagen att jag har mig själv att skylla, att jag har valt det jag har gjort och att det inte är lönt att gnälla mer.........strängt och bestämt.

Jag känner mig förminskad i förhållande till min Mammas stränga ord, märkligt att det aldrig går över.

Mamma har rätt! I skuggan av alla världens naturkatastrofer har till exempel lite snö ringa betydelse.

Det finns alltid de som har det värre.

Dagens gnäll: Det ligger nysnö på marken och jag blir så in i bomben irriterad över att marken åter är vit!

Vissa saker måste man helt enkelt vräka ur sig, dela med andra och kanske till och med ge bort. Allt för att härda ut känslan av otillfredställelse. Inte alls konstigt!

Det är omöjligt att leva med alla andras bekymmer och lidande. Man måste rädda sig själv innan man kan rädda någon annan och om det inte får sippra ut lite irritation då och då så skulle bitterhet och ångest komma som ett brev på posten........vilket det sällan gör nu för tiden, men elräkningen är väl ungefär det samma som en ångestfylld upplevelse.

Mammor kan sannerligen vara moraliserande och jag måste dessvärre sälla mig till raden av "dumma Mammor", som säger det man redan vet och inte vill höra, men bara ibland, någon enstaka gång, kanske nästan aldrig :)

Fy så hemskt.

"Älska mig mest när jag behöver det som bäst!"

Slut på gnället, för tillfället.

I dag är det en efterlängtad dag för Mannen! Fyra av oss åker till Kristianstad i eftermiddag för att hämta ut den nya, fina och vita miljöbilen. Äntligen! Vi ska fira händelsen med en god middag i staden och sedan åker någon "finbil" och jag kör den svarta "gamla godingen" hem till Österlen igen.

Tillbakablick på gårdagen:

Ekorrarna lekte tafatt i träden på gården, med skatorna tätt efter. Det var en jakt som var skön att skåda och där jag definitivt höll på de små söta ekorrarna, men resultatet blev förmodligen oavgjort.

Mot eftermiddagen visade termometern plötsligt + 10 grader och vinterjackan åkte av. Härliga tider!

I rabatten tittar små knubbiga vintergäck och skira snödroppar fram ur den blöta jorden. Ute i skogsdungen hörs tranornas gälla skrikande och i törnet hörs skogsduvans lugna hoande.

Det är så otroligt underbart och fast jag inte skulle gnälla mer (bara en gång till) så blir jag så himla förbaskad och besviken när allt åter är vitt.

Gårdagen var en ljuvlig vårdag

Jag ville, jag vore....

Go´morgon!

Klockan är 06.11 och det är måndag.

Skuggsnö och stilla.

Termometern visar - 1 grad.

Utsikter för dagen:

Ovisshet är ett tärande tillstånd. Inget är klart, man vet och förstår inte fullt ut, man befinner sig i en känsla av eventuellt kanske och en förhoppning som mixas med hopplös uppgivenhet. Ett mänskligt recept som kan leda precis var som helst.

Inget är så omöjligt som ovisshet. Det går inte att planera, det gnager på självkänslan och så skapas en frustrerande obalans. Utifrån denna kan alla möjliga och märkliga reaktioner visa sig, allt utifrån ålder, erfarenhet, kraft och mod (tålamod).

Det finns de som menar att "det är bättre att ingenting veta", men jag kan inte förstå mig på det tankesättet och vad som är bärande i det. För mig framstår det som ett fullkomligt självbedrägeri eller ännu värre att bli förd bakom ljuset, ett svek, att bli undanhållen en rättighet...........mycket obehagligt!

Det är egentligen bara en enda visshet som vi alla är och kan vara helt säkra på, men absolut inte får oss tidsbestämt, det är våra liv.

Att veta är tryggt, oavsett vetskapen. Det innebär att man har en riktning och i bästa fall en utsatt tid. Det går att förbereda sig, tankar prövas, möjligheter spekuleras, drömmar eller fasor lockas fram och det kanske gör ont, men det leder trots allt framåt.

Att veta kan vara att längta, att veta kan vara rädsla inför det som komma skall.

Man behöver veta, små som stora och oavsett, alla behöver veta vad som gäller för att kunna förstå.

Känsla av sammanhang.

Jag ville, jag vore........

Idag är det måndag och det är det samma som rutindag. Trist och nödvändig.

Paco valp ska vara ensam hemma i ett par timmar, för första gången någonsin. Hur ska detta upplevas för vår fina lilla valpvän, han kommer definitivt inte att förstå! Någon gång måste vara den första...... suck, suck, suck, trippelsuck!

Tillbakablick på gårdagen:

Jag gick ur ett sammanhang och det känns mindre bra. Ännu en gång väljer jag bort något jag kan och är bra på för att stå tillbaka. För vem?

Kanske bättre att inget veta......

Det var bara en dag.

Helheten.

Go´morgon!

Kockan är 06.26 och det är lördag.

Skuggsnö och markfrost.

Termometern visar

+- 0

Utsikter för dagen:

LillaSyster och jag har träffat en fantastisk människa. Det är en man som är 53 år gammal, han kommer från Kroatien och han är kirurgläkare.

Han kallas för Dragan, men jag tror att hans namn är längre och mer komplicerat än så.

Doktor Dragan har en magisk känsla för människor och situationer.

Den svåraste stund blir till ett intimt och personligt möte med denna långa och vänliga man, som så generöst bjuder på sig själv i mötet med sin patient. Respektfullt och kärleksfullt, med stor känsla för det han gör, behandlar och vårdar han.

Han är en doktor som ger kraft, ingjuter mod och bringar hopp. Dragan ser och hanterar det "osynliga" på ett beundransvärt sätt. Han ser hela människan och han har tid.

Dragan bjuder på olika små berättelser från sitt eget liv, precis lagom mycket och framförallt väldigt kärleksfullt. Nu vet vi att han har en mamma som är 75 år och som bor i Kroatien, vi vet också att han längtar efter henne och att han förmodligen ska hälsa på henne till påsk. Doktor Dragan vet hur viktigt det är att ha en mamma, en mamma som alltid finns för en, även när man själv är vuxen, och som älskar en. Mamma är allt, säger Dragan :)

Det lilla sjukhuset i Ystad ska vara otroligt tacksamma för sin mycket unika doktor, som har ett hjärta av guld och en inlevelse för alla och envar av sina patienter.

Vi är mer än tacksamma.

I dag säljer vi vår buss och det känns en aning vemodigt, med tanke på allt kul som vi har haft med den. För att inte tala om hur praktiskt det är med en buss, som rymmer allt och ingenting. Nu är det hur som helst adjö och tack för lång och trogen tjänst. Suck.

Danko valp är på väg till oss för att bli "passad" tills i morgon, bushärligt :)

Tillbakablick på gårdagen:

Tror att det var en bra dag, hann knappt med den, men den var förmodligen helt okey.

Vädret fick mig hur som helst att tänka på april månad , det regnade, snöade, haglade, stormade och så mitt i all väderkaos sken den underbara solen.

Grattis till lilleBror som från och med måndag har ett uppdrag att förvalta på bästa sätt.

Overkligt!

Go´morgon!

Klockan är 06.10 och det är torsdag.

Snö och blåst.

Termometern visar - 2 grader.

Utsikter för dagen:

Allt som var grönt är åter vitt! I går kväll vräkte det ner igen. Helt otroligt hemskt. Det finns inte mer att säga.

Undrar just om jag ser en aning tjuvaktig ut eller har jag kanske ett väldigt förvirrat beteende......

När jag kom till kassan för att betala några slevar och en stekspade så krävde kassörskan att få titta ner i min handväska. Jag uppfattade först inte vad hon sa, eller jag trodde nog inte mina öron, men hon upprepade sitt krav och la till ett förargligt: - är du vänlig!

På en millisekund började blodet koka i mig och jag fick mobilisera alla mina inre krafter för att le mot (fula, idiotiska, räliga) kassörskan och säga: - det kan du få! och så slängde jag min fina julklappsväska, väldigt nonchalant på bandet framför henne.

Hur kan detta bara vara möjligt? Varför tror den hemska kvinnan att jag är en tjuv? Tankarna snurrar i huvudet.......behöver jag egentligen gå med på detta?

Där mitt bland alla påskharar, fula trädgårdsgrodor och annat inredningstjafs ser jag hur en helt okänd person gräver och rotar runt i min absolut privata väska. Jag känner mig både förbannad och ohyggligt kränkt.

Därefter kommer expiditens tillgjorda, strama leende mot mig och hennes - tack, ha en bra dag!

Ha en bra dag, pyttsan! Idiot! Overklighetskänslan kom över mig.

Det finns verkligen de som är dumma, heldumma.

Nu vet jag att den butiken har upphört att existera för mig.

I dag ska jag till Ystad och arbeta mellan för- och eftermiddag och därefter går färden till Spjutstorp för att fylla bussen med kutterspån och djurfoder. Skönt att dubbdäcken fortfarande ligger på för nu är det förmodligen rejält halt på vägarna, igen.

Tillbakablick på gårdagen:

Var och hämtade mitt blocketfynd (dagens bild) och kände mig väldigt nöjd. Mannen blir säkert glad :)

Hade några trevliga timmar tillsammans med storeBror, men det är trist att tiden alltid går så himla snabbt, för vi båda kan umgås i timmar och diskutera det mesta här i livet. Härligt!

Det var en bra gårdag, om man bortser från snöfallet.

Fritidsgäster

Go´morgon!

Klockan är 05.56 och det är onsdag.

Skuggsnö och mildväder.

Termometern visar - 2 grader.

Utsikter för dagen:

Numera tituleras sommargäster som "fritidsboende", undrar vad som är meningen med det? En lek med ord.

Sommargäster låter leende, trevligt och vänligt medans fritidsboende låter tråkigt, kategoriskt och påtvingat.

Fritidsgäster kunde vara en någorlunda kompromiss som känns en aning trevligare.

Oavsett vad alla dessa tillfälligt boende personer kallas så har de en sak gemensamt, de har ofta en bestämd åsikt om hur deras tillfälliga liv i deras periodvisa vistelseort ska te sig för de äger trots allt sitt hus, eller sin fastighet som det lite tjusigare heter.

"Ta seden dit du kommer"

Nu kunde jag läsa i lokalpressen att en fritidsboende person i ett av våra små kustsamhälle förfasade sig över soptömningen i Simrishamns kommun.

Personen var av åsikten att kommunen inte uppfyllde sin kommunala service eftersom de nu behövde gå iväg med sin soptunna till gemensam spotömingsplats i den lilla byn.

Man kanske behöver veta att den irriterade fritidsgästen vanligtvis bor i Bromma.

Det är svårt och trångt med framkomligheten mellan de små strädena och vägarna, sopbilarna är stora och kräver sin vändradie och av den anledningen vill renhållningen att soptunnorna samlas på gemensam plats. Detta besked upprör alltså Brommabon som dessutom känner sig undanhållen beslutet.

Milde skapare! Tänk vad världen kan vara trång.

Jag kan informera alla fritidsboende om att vi är mängder med permanetboende på Österlen som rullar våra tunga soptunnor på grusiga vägar, i ur och skur till första bästa vändbara väg för att få våra sopkärl tömda och vi gör det med en självklarhet, för att underlätta och för att få den servicen.

Det är verkligen mer med vissa än med andra!

Tokigt!

Jag har gjort ett "fynd" på Blocket som jag ska hämta idag, spännande!

För övrigt är det arbetsdag, förhoppningsvis en trevlig sådan.

Tillbakablick på gårdagen:

Blev helt klart stressad av mitt arbete i går, av tjänste-män/kvinnor och politikers inhumana beslut och okunskap. Återigen slår makten tillbaka mot den lilla människan. Vidrigt!

För övrigt var det en bra dag med flera positiva infallsvinklar. Hoppas!

Dumma!

Go´morgon!

Klockan är 06.10 och det är tisdag.

Skuggsnö och klart.

Termometern visar - 4 grader.

Utsikter för dagen:

Vi har gått och väntat på två stora fönster i flera månader, sedan i november månad förra året då de var utlovade till leverans. Mannen har ringt företaget ett par gånger, för några veckor skickade han i väg ett mail med en ny förfrågan och så när han ringde igår igen fick han plötsligt ett svar som har retat fullkomlig gallfeber på mig.

Försäljaren menade nu att våra fönster hade funnits på företaget i flera månader och att de hade ringt hem till oss , och nu kommer det värsta....de hade talat med en "kvinna"......och meddelat att beställningen hade inkommit.

Jag blir fullkomligt tokig på oärlighet och speciellt tokig när någon karl använder sig av sin förtryckarmentalitet och påstår att han hade talat med "en kvinna", till min Man!

Underförstått; Din fru har väl glömt att meddela dig!

Grrrrrrr.....!

När vi flyttade till Österlen så hade jag inte en chans att få tala med bygdens hantverkare, alla ville prata med "Han".

-Är Han hemma? -Hur vill Han ha det? -Jag får prata med Han först! och så vidare.

I början kändes det lite smålustigt, men efterhand som åren gick blev det endast irriterande. Speciellt irriterande känns det några år senare när olika hantverkare ler menande bakom min rygg och lustigt påpekar till Mannen att det kanske är bäst att kolla med "Henne" först.

-Hur vill Hon ha det? -Hon sa att det skulle vara si eller så, stämmer det?

En otroligt mansdominerad värld! Det finns verligen de som är dumma, kanske en hel yrkeskategori som tycker att de är lustiga!

Nåväl, nu har vi våra fönster och världens bästa Snickare tar hand om allt, han är absolut bäst, han är ung, skicklig, snabb, vänlig och han lyssnar på oss båda och envar! Honom släpper vi aldrig.

I dag ska en arbetsdag kombineras med passning av underbara Danko valp. Han växer så det knakar så nu gäller det att njuta alla hans lustiga och småbusiga upptåg. Danko är en klok och listig liten hund.

Jag har energi i överskott just nu, förmodligen en aning svårt med årstidsövergången, men bättre full fart än utan styrfart.

Beslut måste fattas kring vårt eventuella Familjeprojekt, undrar just om vi kan få upp ångan igen......

Tillbakablick på gårdagen:

Full rulle hela dagen, det är bara kylan som stoppar mig nu, härligt!

Det var en riktigt bra gårdag.

Äntligen.

Go´morgon!

Klockan är 06.09 och det är måndag.

Skuggsnö & lervälling.

Termometern visar - 8 grader.

Utsikter för dagen:

Det är en mycket kall morgon. Solen håller på att gå upp och träden bildar vackra svarta siluetter mot himlen. Det är fullkomligt stilla och det är väldigt fridfullt.

Jag funderar över våra fönster.......något har hänt. Det som tidigare gick att skylla på gråväder och dimma är egentligen ett fastetsat grått lager med smuts på rutorna. Fy så otroligt avslöjande i den intensiva vårvintersolen.

Kan man använda "Rut"? LillaSysters ena sköterska sa: "-fönsterputs är absolut inte kvinnogöra!" och det tycket jag lät otroligt klokt. Sköterskan använde sig ständigt av Rut-avdrag för att få sina fönster putsade av proffs.Vi har väl en så där 30 fönster att putsa och ytterligare några fönsterdörrar, så det hade varit gudomligt att låta någon annan, någon som verkligen kan putsa fönster, ta hand om det hela. Jag ska absolut undersöka möjligheten och tala med Mannen om detta. Låter som vardaglig lyx.

Nu gäller det att prioritera, som det så fint heter. Allt som fick en oväntat snabb avslutning i höstas ska återställas och/eller renoveras efter snöns framfart. Jag började med vårt lustiga hönshus. Ut med gammal torv, fjädrar, smuts och damm och in med ny väldoftande torv och kutterspån, rena matskålar och alla läskiga spindelnät bortsopade. BonusGrabben och jag kämpade på under tiden som hönsfamiljen skockade nyfiket och belåtet, pickandes i det som eventuellt kommer att bli en gräsmatta igen.

Sedan kunde jag inte låta bli att ta några tag med krattan, sopa några snöfria plattgångar och bara njuta av talgoxens absoluta vårsång. Fantastiskt livsbejakande och njutbart.

Äntligen.

I dag ska trägolven såpskuras, gardiner tvättas, allt ska dammas av och vårblommor ska inhandlas. Ut med den gamla vintern och in med känslan av vår i huset.

Funderar över att skaffa tygpersienner till de rum som nu badar i den låga, intensiva och avslöjande eftermiddagssolen........eller putsa fönster :)

Tillbakablick på gårdagen:

Ekorrar på marken, fasaner på vägen, husflugans surrande, skatan med björkris i näbben, jamande katter i byn, ljuvligt gula vintergäck i en trädgård i Onslunda, alla makalösa vårtecken på en och samma dag. Hjärtat jublar!

VSHS kan vara mycket nöjda :)

Det var en fantastisk gårdag.

Iskall vind.

Go´morgon!

Klockan är 06.25 och det lördag.

Snö och stormande.

Termometern visar + 2 grader.

Utsikter för dagen:

Lördag morgon. Det har stormat hela natten och nu väntar en lång arbetsdag. Jag funderar över dagens glädjekälla, den som ska bringa friska krafter och vara motorn framåt. Den finns där någonstans.

Det är faktiskt plusgrader utomhus, isen börjar släppa och bara det är otroligt underbart!

Vara nöjd.

Jag samtalade med en Vän. Han berättade att inget längre var sig likt, hans älskade sov sig igenom dygnet efter en svår cellgiftsbehandling under tiden som han själv bedrev en märklig kamp med försäkringskassa och försäkringsbolag, en kamp där han redan i tidigt stadie kände sig som förloraren.

Överheten har makten och hans hustru är svårt sjuk. Hjälpa eller stjälpa.....livet består till stor del (tack och lov) av mjuka värde som aldrig någonsin kan passa in i byråkraternas regelverk. Det är omöjligt att vara frisk när man är sjuk.

Jag inser hur bra vi har det i vår Familj, idag, nu. Allt, precis allt kan omkullkastas när som helst.

Kanske till och med snö och ruskväder kan te sig vackert när det är som svårast. Kanske att just snö och vinande vindar ger uttryck för hur någon känner och lever här och nu.

Livet är förunderligt.

Om denna dagen vet vi ingenting.

Tillbakablick på gårdagen:

Både lilleBror och storeBror i huset, härligt!

Det var en bra fredag.

Miljösnask.

Go´morgon!

Klockan är 06.11 och det är torsdag.

Snögrå dimma.

Termometern visar - 5 grader.

Utsikter för dagen:

Nu gäller det verkligen att se upp (inte ner)!

Det här med miljö är en enormt stor fråga och hur man än gör så riskerar man att göra fel och nu talar jag om mig själv, men tror att jag är i gott sällskap.

I vår Familj har vi en gång för alla beslutat oss för att "gräva där vi står" och det innebär att vi gör vårt bästa för att värna om den miljö som vi lever och verkar i och att vi har ett medvetet miljötänk i stort. Vi tar ansvar för vårt sopberg, vi gör vår källsortering, vi väljer våra kemiska produkter med omsorg och våra matinköp för gärna vara lokala, i alla fall så närproducerade som möjligt. Jag upplever att vi "drar vårt strå till stacken".

Det där med flygresor är inte så bra.....fast ibland en fullkomlig överlevnad, om än en något egoistisk sådan, men å andra sidan så står det snart en efterlängtad miljöbil i vår carport, vilket är jättebra!

Miljötänk är ofta förenat med merbesvär eller dåligt samvete och nu har jag fått en uppgift som gjorde mig synnerligen förvånad; Godisutsläpp!

I Sverige har vi ett enormt godissug och inte bara av godis utan vi gillar också chips och läsk. Denna "snaskkonsumtion" har en tydlig påverkan på miljön och Institutet för livsmedel och bioteknik har nu kommit fram till att svenskarnas sammanlagda konsumtion av chips, läsk och skumgodis (?!) leder till nästan en halv miljon ton växthusgaser! Hjälp!

Vi är alla miljöbovar.

Skumgodis kan väl inte vara så svårt att undvara (fast skumbananer är väldigt goda) och läsken går absolut att minimera till veckosluten och så var det då chipsen.....

Du är vad du äter!

Dax att tänka om, igen.

Tillbakablick på gårdagen:

En tung dag för lillaSyster på sjukhuset, nu gäller det att kämpa vidare.

Jag överraskade mig själv med att stå och botanisera bland årets fröpåsar i affären och kom hem med två olika sorters ringblommor, ätbara, läkande och väldigt vackra.

Vårt familjprojekt satte ny fart och vi står återigen inför tusentals frågor och ett nödvändigt beslut. Lite kul, en aning förvirrande och frågan är om lusten och ivern fortfarande finns kvar. "Man ska smida när järnet är varmt"

Gårdagen var en kämpardag.

Jord.

Go´morgon!

Klockan är 06.19 och det är tisdag.

Snö och vind.

Termometern visar - 3 grader.

Utsikter för dagen:

Dagen hade varit fullkomligt omöjlig och jag var tvungen att göra en omdisponering av min tid, en putteliten förändring, men något som jag aldrig brukar göra. Jag körde och handlade på kvällen, några mils bilfärd till livsmedelsbutikerna i Tomelilla. Fullkomligt annorlunda för mig och märkligt nog lite mysigt att "rymma" mitt i kvällsmatstid.

(Inte mycket som roar....)

Det som gjorde mig extra glad var synen som mötte mig direkt utanför entrén. Där i högavis, i knall orange och grönaste grönt, hade det placerats mängder med plastsäckar och inte vilka säckar som helst, utan vårens allra första omgång med planteringsjord och torvmull!

Vårtecken! Planteringsdax!

I min kalender står det att jag ska ut och klippa mina hallonbuskar i mars........ett stort skämt för vem vill stympa frusna och snöskadade hallongrenar, i alla fall inte jag, det kan aldrig vara rätt. Jag tror att växtzonerna har förflyttats i vårt avlånga land så jag väntar nog ett tag till.

Hallonbuskarna fick mig hur som helst att tänka på stora röda eller gula bär och på en liten Pojke, lilla Familjens största bärälskare, med stora glittrande ögon och munnen full med bär. Underbart! PussUnge!

En hög med gröna plastsäckar kan verkligen sätta fart på förhoppningar och jag ska absolut köpa mig några säckar på fredag. Bäst att vara förberedd. Snart vill pelargonerna ha ny jord och de små sticklingarna vill ha mer jord. Härliga tider!

I dag är det en dag som alla andra, arbete väntar och för övrigt är allt bara en transportsträcka. Ruggigt, men antar att livet bara måste få vara så, just här och nu.

Tillbakablick på gårdagen:

Mitt arbete satte krokben på mig och all planering var som bortblåst, det är bara att "gilla läget"!

Gårdagen blev trots allt en effektiv dag.