Gnällspik.

Go´morgon!

Klockan är 06.00 och det är tisdag.

Nysnö.

Termometern visar - 1 grad.

Utsikter för dagen:

Är det tillåtet att gnälla? Det kan man naturligtvis göra, men det kan bli väldigt obekvämt och irriterande för andra.

Min gamla Mamma informerade mig här om dagen att jag har mig själv att skylla, att jag har valt det jag har gjort och att det inte är lönt att gnälla mer.........strängt och bestämt.

Jag känner mig förminskad i förhållande till min Mammas stränga ord, märkligt att det aldrig går över.

Mamma har rätt! I skuggan av alla världens naturkatastrofer har till exempel lite snö ringa betydelse.

Det finns alltid de som har det värre.

Dagens gnäll: Det ligger nysnö på marken och jag blir så in i bomben irriterad över att marken åter är vit!

Vissa saker måste man helt enkelt vräka ur sig, dela med andra och kanske till och med ge bort. Allt för att härda ut känslan av otillfredställelse. Inte alls konstigt!

Det är omöjligt att leva med alla andras bekymmer och lidande. Man måste rädda sig själv innan man kan rädda någon annan och om det inte får sippra ut lite irritation då och då så skulle bitterhet och ångest komma som ett brev på posten........vilket det sällan gör nu för tiden, men elräkningen är väl ungefär det samma som en ångestfylld upplevelse.

Mammor kan sannerligen vara moraliserande och jag måste dessvärre sälla mig till raden av "dumma Mammor", som säger det man redan vet och inte vill höra, men bara ibland, någon enstaka gång, kanske nästan aldrig :)

Fy så hemskt.

"Älska mig mest när jag behöver det som bäst!"

Slut på gnället, för tillfället.

I dag är det en efterlängtad dag för Mannen! Fyra av oss åker till Kristianstad i eftermiddag för att hämta ut den nya, fina och vita miljöbilen. Äntligen! Vi ska fira händelsen med en god middag i staden och sedan åker någon "finbil" och jag kör den svarta "gamla godingen" hem till Österlen igen.

Tillbakablick på gårdagen:

Ekorrarna lekte tafatt i träden på gården, med skatorna tätt efter. Det var en jakt som var skön att skåda och där jag definitivt höll på de små söta ekorrarna, men resultatet blev förmodligen oavgjort.

Mot eftermiddagen visade termometern plötsligt + 10 grader och vinterjackan åkte av. Härliga tider!

I rabatten tittar små knubbiga vintergäck och skira snödroppar fram ur den blöta jorden. Ute i skogsdungen hörs tranornas gälla skrikande och i törnet hörs skogsduvans lugna hoande.

Det är så otroligt underbart och fast jag inte skulle gnälla mer (bara en gång till) så blir jag så himla förbaskad och besviken när allt åter är vitt.

Gårdagen var en ljuvlig vårdag