GOTT NYTT ÅR!

Go´morgon!

Klockan är 08.27 och det är lördag.

Frost.

Termometern visar - 6 grader!

Utsikter för dagen:

Hua, nu är det riktigt kallt! Vi far som en virvelvind mellan årstiderna här på Österlen, obeslutsamhet råder i väderleken eller är det kanske oförmåga.....

Kung Bore, håll dig på avstånd!

Årets sista dag. Årets sista timmar i livet. Snart är 365 dagar att betrakta som historia. Tid läggs till handlingarna, i minnet väl bevarat, glädje-sorg-framgång-besvikelse......

Ingenting är längre som förut.

Allt kan bara bli bättre, måste bli bättre!

"Ring klocka, ring.

Ring in det nya och ring ut det gamla i årets första, skälvande minut.

Ring lögnens makt från världens gränser ut, och ring in sanningen till oss som famla.

Ring, klocka ring."

Nya förhoppningar och nya möjligheter väntar.

Var inte rädd.

Gott slut kära bloggLäsare!

Njut årets sista timmar med kärlek.

Tack för visat intresse av Go´morgon Österlen och speciellt tack till de av Er som stundtals syns i kommentarsfältet, det glädjer :)

GOTT NYTT ÅR 2012 och må hälsan och lyckan vara med Er!

På återhörande.

"Det omöjliga tar bara längre tid"

Även det lilla gör skillnad!

Go´morgon!

Klockan är 07.17 och det är torsdag.

Regn och vilda vindar.

Termometern visar + 4 grader.

Utsikter för dagen:

Regnet smattrar mot rutorna och vinden rasar, det är mörkt och jag ligger kvar i sängvärmen och lyssnar på stormandet, som numera är allt för välbekant. Naturens raseri pågår och jag känner tacksamhet för att havet ligger en bit bort, för att huset står emot krafterna och för att jag inte behöver bege mig utomhus denna morgon.

Naturen är ostadig och det känns både otryggt och ledsamt. Vad är det vi människor har gjort med vår Moder Jord?

Mycket vill ha mer!

Ticktackticktackticktack......

Läs Michael Endes filosofiska och kloka bok "Momo eller kampen om tiden" eller njut en härlig stund på Hipp i Malmö, där berättelsen om den lilla flickan Momo och "tidstjuvarna" gestaltas på scen.

"Tid är liv och livet bor i hjärtat"

I vår trädgård lyser ringblommorna just nu vackert oranga och i en rabatt är vårlökarna på väg upp ur jorden. Några violer blommar lila i en kruka, vildginsten är knallgul längs med landsvägen och ett och annat smultron lyser rött här hemma.......fel, fel, fel!

Miljökatastrofen närmar sig, sakta men säkert.

Även det lilla gör skillnad!

I dag är det både skollov och semester i huset, härligt!

Kaffet är pressat och tekannan står och drar. Det är en ljuvlig frukostdoft i köket och om en timme eller så kommer mina Kära upp, lite morgontrötta och hungriga, för att göra mig sällskap. Själv sippar jag mitt kaffe med mjölk under tiden, njuter av adventstjärnornas milda ljus och småpysslar lite i tysthet. Morgonmyyyyys :)

Tillbakablick på gårdagen:

En mellandag, lagomdag, en-sak-i-taget-dag, en bra dag.

Återhämntning.

Go´morgon!

Klockan är 07.05 och det är tisdag.

Halv storm.

Termometern visar + 9 grader.

Utsikter för dagen:

Dax för återhämtning!

Tre fantastiska juldagar har passerat, fröjdefullt och fridfullt med glädjen högt i tak. Tomten var allt man kan önska, julklapparna överväldiga, borden ständigt påfyllda med läcker mat och goda drycker, Familj, Släkt och Vänner har kommit och gått, julen har absolut nått upp till sina förväntningar med råge.

Midjemåttet har säkert ökat med några centimeter, trots härliga skogspromenader, och sömnen har fått sig en törn så nu gäller det att växla ner och komma tillbaka till "ordningen" igen och ladda om för det som komma ska om ett par dagar.

Mellandagar!

Min mobil signalerade på juldagsmorgon för att informera om att mellandagsrean hade startat.....inte klokt! Hur har de fått mitt mobilnummer? Här har svenska folket fyllt på äffärsidkarnas plånböcker rejält under hektiska dagar innan jul och nu signalerar de att vi kan köpa samma varor och ännu mer till betydligt rabatterat pris.

"-Köp, köp, jag hör inget annat än köp!" Stackars människor som ska ut och trängas vid överfyllda butiksdiskar för att göra sina "fynd". Ingen rast, ingen ro, bara konsumera mera!

Själv njuter jag lugnet här hemma och är nöjd med att befinna mig inomhus, eldar i kaminen, ser en lååångsam dvd och drömmer mig till Italien, under tiden som vindarna rasar utomhus, härligt.

I dag går vardagen igång och allt är som vanligt igen......lite skönt :)

God fortsättning!

Tillbakablick på gårdagen:

Tyst det är i huset...... :)

GOD JUL!

Go´morgon!

Klockan är 06.18 och det är lille julafton.

Det är blötväder.

Termometern visar + 4 grader.

Utsikter för dagen:

Nu är julen här! Grön och fin!

Det är genom traditionerna som vi får en del av vår identitet. Vi har alla olika sätt att fira våra högtider, olika från familj till familj och person till person. Vi har fått erfarenheter redan som små, som är av betydelse för vårt hela liv. Världsdelar och länder har olika traditioner, religion styr flera av våra högtider, men firandet förenar och traditioner hålls vid liv. Gamla sätt lever vidare, de flesta därför att de är så bra, de gör gott och sprider glädje mellan oss människor.

Glädjens budskap, oavsett fokus och plats är det som guldkantar vardagen för oss alla.

Nu är tiden inne och snart ska vi samlas för att fröjdas i jultid, en efterlängtad dag av alla små och många stora :)

Förändringar är oundvikliga! De får oss en aning förvirrade och konfunderade, vi vill ha det som det brukar vara eftersom det är trevligast och tryggast så, allt annat stör "ordningen".

Efter hand som Barnen blir vuxna och bildar egna små Familjer så kommer nya traditioner in och ruckar på det som alltid har varit, det som är betydelsefullt i den egna Familjen och som nu behöver förändras. Inte lätt! Allt kan bli annorlunda och kanske att just det tillför något gott som blir till en ny tradition, ett nytt sätt att fira och glädjas på.

Förhoppning!

Vår Familj är inne i en period av nyskapande traditioner! Spännande....undrar hur många år det tar innan vi har funnit formen som passar oss alla.....om det är möjligt :)

I år firar vi julen i dagarna tre, ovanligt för oss och ett nytt koncept att prova. Det rubbar traditionerna en del, någon kommer att vara mycket saknad mot julaftons kväll, men vi kommer med all säkerhet att få hur trevligt som helst och i tankarna är vi med varandra.

Lilla Familjens 7-åring har väntat länge.....och vi glädjer oss med hans glittrande ögon och olidligt stora förhoppningar, underbart!

Tomten finns, han bor i våra hjärtan :)

GOD JUL till Er Alla!

Tillbakablick på gårdagen:

Vintersolstånd och från och med nu blir dagarna sakta men säkert ljusare, befrielsen är på väg, underbart!

Gjorde en resa i en del av mitt eget inre, med hjälp av en liten kamera.......grymt obehaglig smärta, på gränsen till outhärdlig, men också en spännande upplevelse och framför allt ett mycket välkomnat resultat.

Gårdagen bjöd på nya erfarenheter.

Vitt.

Go´morgon!

Klockan är 06.07 och det är onsdag.

Snö!

Termometern visar - 1 grad.

Utsikter för dagen:

Det hemska vita är här! Vaknade av känslan att något inte stämmer och mycket riktigt, något har blivit helt fel, det är vitt! Hoppas att detta ovälkomna snöväder blir en lika tillfällig gäst som här om dagen, då det försvann efter ett par timmar och jag inte ens märkte det, för där jag befann mig var det grönt och skönt. LilleBror dokumenterade och visade glatt (och något retfullt) vad som hade singlat ner från skyn över vår lilla by.

VSHS gör sitt yttersta!

Det är tre dagar kvar till julafton och jag är allt annat än förberedd, vilket känns ovanligt och ganska okey. Jag har sänkt mina mål rejält och bestämt mig för att julen kommer utan att jag far runt som en "skållad råtta" och kämpar för att få tiden att räcka till.

Granen är klädd och står där som en tidsenlig GI-gran, blek och tanig, lite svajande på ostadig fot, välklädd och ganska charmlös....men söt. Julklappssäcken är till bredden påfylld och skinkan ligger i kylen och väntar, riktigt bra.

Man ska vara snäll mot sig själv, det finns fler som kan hjälpa till och julförberedelserna kan absolut fördelas.....delegation :)

Julen står inte och faller med en slutkörd kvinna/man!

Just nu är jag nöjd med mig själv. Prestationsångesten inför julen har fått vingar och oron för att inte hinna med har flugit iväg. Jätteskönt!

Tacksamhet och glädje prioriteras!

Julen står för dörren, välkommen!

I dag är det skolavslutning, sjukvård och den årliga jullunchen med en kär Väninna som gäller.

I kväll börjar fastan....urk.

Tillbakablick på gårdagen:

Vaknade och trodde att jag såg i syne....det stod vita kor (eller vad det tjurar...) i trädgården ?! Vet fortfarande inte var de kom ifrån, har mina misstankar och "koblajer" är här gott om......säkert bra för gräset :)

Gårdagen tillbringades mest i bilen.

Solen gav kraft.

Prata på.

Go´morgon!

Klockan är 06.45 och det är lördag.

Riktigt ruskväder.

Termometern visar + 2 grader.

Utsikter för dagen:

- Det är bra att prata med sig själv, sa min mamma med ett leende på läpparna, till mig när jag var liten. - Man får så kloka svar.

Kan man rådfråga sig själv?

Vissa ord behöver uttalas och det finns meningar som måste höras för att bli begripliga.

Det är lätt att smita undan sig själv, att släta över, skjuta upp, förtränga, låtsas som ingenting och så vidare. Allt stannar där inom oss som tankar, i tystnad och hemlighet. En annan gång, ett annat tillfälle, bättre förutsättningar och så vidare......kanske aldrig.

Att tala högt med sig själv, att föra en hörbar monolog i ensamhet är ett synnerligen bra knep. Att våga sätta ord på en känsla och kanske se sig själv i ögonen kan räcka långt.

Kan man bli sin egen bästa vän och lyssna på det som kommer ur den egna munnen i ensamhet, tänka efter på vad man sagt och rådgöra med sig själv, vara ödmjuk och visa sig egen respekt? Kan man göra det samma, som man med kärlek och självklarhet gör till sina innerligaste Vänner?

Man måste våga.

Att vara sann och ärlig mot sig själv är absolut ingen självklarhet. Det finns ingen man lurar så ofta och så mycket som sig själv........och det är inte bra. Varför gör vi så?

Vem ska man lita på, om inte sig själv?

Det krävs stort mod för att vara sin egen bästa Vän.

Var inte rädd!

Formulera tankarna och låt orden flöda ur munnen. Låt skogen lyssna, låt havet höra, prata på under bilfärden, låt dina väggar ta del.

Spetsa öronen, det som kommer som ord från det egna hjärtat har stor betydelse.

Livet är det som pågår nu.

I morgon är en annan dag.

Tillbakablick på gårdagen:

Efter en irriterande arbetsdag satte jag mig vid köksbordet med en kopp rykande het chokladglögg och skrev julhälsningar till Familj och Vänner, härligt!

Bevara handstilen och länge leve Posten!

Gårdagen var bra.

No stress!

Go´morgon!

Klockan är 06.08 och det är torsdag.

Hagel, regn och storm.

Termometern visar + 2 grader.

Utsikter för dagen:

Det sägs att fyrtio minuters rask promenad fyra gånger i veckan motverkar stress och depression light, att det är lika effektivt som antidepressiva mediciner. Fantastiskt! Det är väl det som människor har gjort i alla tider, vi har gått ångesten, rädslan, sorgen och andra nedstämda sinnestillstånd av oss, långt innan läkemedelsindustrin slog sina klor i mänskligheten.

Raska promenader bränner inte bara fett utan även stresshormoner och samtidigt frigörs kroppens signalsubstanser dopamin och serotonin, vilka påverkar vårt centrala nervsystem i positiv riktning. Hur bra som helst! Skulle vi dessutom känna oss en aning glada och börja le, kanske till och med skratta, så är det bättre än bäst för då blir hjärnan glad av våra uppåtgående mungipor :)

Härligt recept!

Jag förutsätter att promenaderna ska ske i stimulerande miljö och inte fram och tillbaka på asfalt eller på ett löpband. Det är otroligt tråkigt att vandra samma vägar om och om igen och speciellt själlöst i fall vägen bara leder fram och tillbaka i stället för att bjuda nya vägar. Löpband och må bra hör inte ihop. Bara det är en stress i sig och har man dessutom smugglat ner en stegräknare i fickan så är det kört, då jobbar hjärnan undermedvetet med att kontrollera stegen och fokusera på prestation. Snabba på, bara gå, gå, gå, gå......steg för steg räknas in, inget fusk! Fy så hemskt!

Fyrtio minuter raska steg i pratbar takt längs med havet, i en kuperad skog, i ett naturreservat, kanske en promenad mot ett uppsatt mål till en Vän eller tillsamman med en Vän, det är vad kroppen vill ha för att må bra. Ingen kontroll.

Glädjesteg!

Nu är vi mitt i midvintertid och mörkret minimerar dygnets ljusa timmar, regnet öser ner så gott som dagligen och vinden är vild. Raska promenader uteblir. Nu gäller det gäller att fånga ögonblicken, att skratta så mycket som möjligt och hoppa i promenadskorna när tillfälle ges, bättre trettio minuter i dagsljus än inga minuter alls.

No stress!

"Det finns inget dåligt väder, det finns bara dåliga kläder"........glöm det (helt tokigt!) och njut när naturen är lugn.

Tillbakablick på gårdagen:

Mitt dagliga mantra: Regn och blåst ÄR bättre än snöstorm!!

Lyckades fånga soluppgången under en härlig promenad längs stranden vid Knäbäckshusen.

Gårdagen för övrigt var att betrakta som en transportsträcka.

Hoppfullt.

Go´morgon!

Klockan är 06.26 och det är tisdag.

Det är rått och kallt.

Termometern visar + 2 grader.

Utsikter för dagen:

Solen har lämnat jorden och natten är mörk och tung.

Skuggorna ruvar och allt är tyst.

Snart ska mörkret fly och en ny morgonen kommer att gry.

Solen ska åter stiga ur en rosig sky.

Det är Luciadagen. Ljusets drottning ska rädda oss från mörkrets tyngd och med sina tända ljus ingjuta hopp till var och en.

Låt oss njuta denna dags skönhet, lyssna på (mer eller mindre) vacker Luciasång och glädjas åt alla små och stora Lucior som vill sprida sitt budskap.

Ät mjuka lussebullar, med eller utan saffran och sippa sakta på ett eller två glas med rykande het glögg.

Det kan bli en underbar dag :)

Mörkret vänder snart.

Tillbakablick på gårdagen:

Mysig långfrukost med en kär ung Vän och sedan en härlig promenad vid ett stormpiskande hav med mellanSonen och hundarna. Underbart!

Eftermiddagen bjöd på soppkok, nybakade pepparkakshjärtan och julgran.

Det var en riktigt lJUvLig dag.

Köpångest.

Go´morgon!

Klockan är 07.39 och det är lördag.

Det stormar.

Termometern visar + 1 grad.

Utsikter för dagen:

Månklart hela långa natten och det tillsammans med vindarnas framfart blir till ett scenario för en riktigt ruskig film......en svartvit skräckfilm, fylld med ondska och djävulskap, det är bara musiken som fattas för att spänningen ska bli total :)

Jag funderar över varför det inte finns garderober och förvaringsboxar i de gigantiska varuhusen som växer upp som svampar ur jorden. Hur kan det komma sig att att så många kloka byggherrar inte förstår att vi pengastinna konsumenter inte klarar av att shoppa med en kroppstemperatur som närmar sig feberstadie och med händerna fulla av halsdukar, vantar, kassar, väskor och liknande. Hur kan det dessutom vara stimulerande med köpkraft när butik efter butik skrålar av dunkande musik i hög puls, på hög volym och när varorna ligger (hänger) huller om buller i trånga utrymme? Det går inte att se och urskilja, det går kanppt att komma fram.

Man går där som ett våtvarmt omslag så här års och känner hur kraften och köplusten sakta men säkert rinner av en. Köpångest! Är det en åldersfråga? Kanske att någon fantastisk forskare har kommit fram till att vi vill rota runt bland kläder och ting, att vi vill att det ska se ut som i vår egen hemmagarderob, att musiken ska dunka tills vi hysteriskt handlar något som vi inte behöver, att vi ska bli så varma och utmattade att vi köper precis vad som helst för att sedan kunna ta oss ut så snabbt som möjligt.

Toaletterna ligger längst ner i botten eller högst upp i toppen, allt för att så många butiker som möjligt ska kunna passeras. Hissen är förmodligen barrikaderad av alla barnvagnar och rulltrapporna ska rundas några varv innan man hinner dit och sedan är det kö......

Garderober och kostnadsfria förvaringsboxar borde vara en bygglag, i alla dessa varuhus.

Jag tänker även på alla små gullungar som ligger påbulltade i sina varma barnvagnar och tultande småbarn som går omkring bland okända jättemänniskor och studerar deras ben, helt utmattade och övervarma i sina fina vinterkläder. - Gråt inte lilla vän.........mamma är snart klar, - tyst med dig, - du är jättejobbig!, - du får inget godis!

Befria småbarnen från varuhus!

Gör något annorlunda! Gynna småbutikerna i din närmiljö i stället, var rädd om dig själv (och dina barn), njut!

Pst...och du får dina julklappar inslagna i fina papper och vackra band på köpet :)

Tillbakablick på gårdagen:

Vaknade till ett åskväder i Malmö, tillsammans med min kära storaSyster och vi låg kvar i sängvärmen och småpratade i tidig morgon om ditten och datten, hur mysigt som helst :)

Hämtade en väldigt späd och försiktig Fiona (hundprinsessa) hemma hos lilla Familjen och körde sedan genom hagel, snöblandat regn och halv storm ut till Österlen...och solen!

Det var en vädervilsen gårdag.

Var snäll.

Go´morgon!

Klockan är 06.08 och det är onsdag.

Det blåser kalla vindar.

Termometern visar + - 0 grader.

Utsikter för dagen:

Det är verkligen de små, små detaljerna som gör det. En kärvänlig blick, ett uppmuntrande ögonkast, ett lyssnade öra, en smekning i förbifarten, en mjuk hand mot kroppen, en liten överraskning när man minst anar det, ett inkännande ord.

Vi behöver känna oss betydelsefulla, av den enkla anledning att alla människor är betydelsefulla. Vi behöver känna vårt sammanhang, vår tillhörighet, ingen ska behöva vara ensam.

Ensamhet föder rädsla för vänskap.

Det är så lätt, allt för lätt att fara fram i vardagen och glömma bort det där lilla som är så otroligt betydelsefullt och ibland måste livet hejda sig för att man ska stanna upp och inse hur tokigt det egentligen är, hur vi alla springer förbi varandra i farten, i de egna tankarna om hur livets mosaik ska läggas. Vi hinner inte se varandra, vi ger oss inte tid att förstå varandra för vi hinner inte lyssna, varken på oss själva eller någon annan.

Julen är tid för betraktelse, att stanna upp och dra ner på takten, att fundera över sig själv och andra, över det som egentligen har någon betydelse.

Jultid är förberedelsetid och då menar jag inte att storstäda hörnor och vrår i hemmet eller för att jaga runt som en tok efter julklappar, utan det är en tid då något underbart kan hända. Vi väntar....på vad?

Barnen lär sig att vänta på Tomtes julklappar och räknar dagarna med hjälp av sin adventskalender och adventsljus. Kanske att man väntar på ett efterlängtat möte med någon långt borta? Vi är många som ser fram emot familjens gemenskap, men det finns också de som väntar på juldagar av fylla och bråk. Någon väntar på den stora ensamheten.

Vi behöver varandra!

Öppna ditt hjärta!

Jag fick mycket tidigt lära mig att man skulle vara extra snäll mot varandra i jultid och att småtomtarna tisslade och tasslade i huset under julmånaden, spännande! Detta är en lek som våra Barn sedan fick mig sig under sin uppväxt och visst var det "snälla Barn" i vår stuga :).

Än i dag står det en mycket liten trolltomte på lut, i en hörna utanför vårt hus, som en lekfull påminnelse om vänlighet till varandra.

Julen är på väg, ta vara på tillfället!

Var snäll, det finns de som är riktigt dumma!

Tillbakablick på gårdagen:

Vår skogsskickliga Vän var här och sågade ner stormfälle, jätteskönt, nu kan vi använda vår väg igen! Tusen tack!

Små hundar frös om tassarna och ville definitivt inte gå på promenad på ishala skogsvägar, det blev tvärstopp :)

För övrigt doftade huset ljuvligt av nybakade saffransbullar, som omedelbart försvann in i bullglada munnar.... bara att baka mera.

Gårdagen var fundersam.

Liv pågår!

Go´morgon!

Klockan är 06.03 och det är tisdag.

Frost!

Termometern visar +- 0 grader.

Utsikter för dagen:

Att det ska vara så otroligt svårt att leva för dagen, att gestalta sig i det som är nu, livet som pågår. Mycket handlar om det som komma ska, vad som händer om en timme, hur morgondagen ser ut, vad man ska göra resten av veckan, om en månad, till nästa semester, om några år och så vidare. Det är helt tokigt!

Planera, framförhållning, strategier....kalendern blir fulltecknad och till slut hinner man varken med att vara ledig eller arbeta då tiden inte räcker till.

Livets hjul snurrar allt för snabbt!

Mobiltelefonen, denna fantastiska manick som ger oss trygghet i utsatta situationer, men som samtidigt gör oss ständigt anträffbara. Vi varken vågar eller vill stänga av den och numera kan vi dessutom koppla upp oss till hela världen med hjälp av våra små livsviktiga mobiler. Vi kan spåra varandra och följa varandras steg med stöd av gps-funktionen.......våra hela liv finns registrerade i en liten manick, hos alla och en var.

Jag tänker på de våra minsta, som redan i förskoleålder utrustas med mobiltelefon och datoruppkoppling, har de tid att leka, vet de egentligen hur man gör?

Det är allt för lätt att ryckas med i farten och det är en ständig balans i att inte betraktas som bakåtsträvare, samtidigt som det är angeläget att tillvarata det betydelsefulla som både tystnad och ensamhet har i livet, att kunna umgås med sig själv och finna ro i det utan att känna tristess och rastlöshet eller att bli rädd för sig själv och sin egen inre monolog.

Tid är inte till salu.

Liv pågår.

Tillbakablick på gårdagen:

Huset doftar underbart av alla hyacinter och stearinljusens lågor ger ro i dagens mörker.

Allt stannade upp. Inget blir någonsin sig likt! Nu måste all kraft uppbringas och all tänkbar energi riktas mot vår innerligt kära och nära Vän som ska möta en svår kamp mot livet själv. Du är älskad!!

Det var en mycket ledsen gårdag.

Mot mål!

Go´morgon!

Klockan är 07.33 och det är lördag.

Gråkallt.

Termometern visar + 3 grader.

Utsikter för dagen:

Det är väntans tider. I morgon är det dax att tända den andra adventsljuset och tiden rusar, som alltid, snabbare än någonsin. Vi väntar på julen, familjens högtid och barnens glädje. Vi längtar efter tomten med klappar i säcken, eller vad är det egentligen vi väntar på?

Ett barn ska födas för att senare offras.

Vägen är det betydelsefulla, förväntningar, hopp och förberedelser. Vi längtar och vi har bråttom för att hinna med.

Glöggmingel, adventstakar, lucia, julfester, spring i butiker, matinköp i mängder, barskåpet ska uppgraderas, julgran införskaffas, det är minutiös planering in i sista stund.

När julafton väl är här så tryter krafterna hos flera vuxna (speciellt Mammor) och förväntningarna spricker hos många små (...och några stora).

Målgång! Nu går det ännu snabbare! Maten ska ätas, Kalle Anka ska ses och sedan är det äntligen dax.

Finns här några snälla barn (och vuxna)?

Allt som vi har väntat på är plötsligt över. Tomten har gått, klapparna är uppackade och kvar ligger färgglada julpapper, glöggens sötma känns för mycket och maten spänner i magen.......

Några dagar senare börjar granen barra och julresterna känns förfärligt tråkiga att se på tallriken, men då är det dax att ladda om! Nu är det tid för nyår! Vännernas högtid!

Nya förberedelser. Vad ska vi äta? Hur blir vädret? Vad ska man ta på sig? Förbeställ taxi! Vilka bubblor ska vi välja och ska vi verkligen skjuta raketer? Den som är riktigt strukturerad har redan planeringen klar och för någon blir nyårsafton en utandning då vakandet mot midnatt känns som en omöjlighet.....men kul är det och nya möjligheter och nya beslut väntar.

På nyårsdag ligger vi och sover med små fina bubblor i både huvud och ben, trötta på årets första dag och förväntan och löften får vänta tills en annan dag.

Det går tretton dagar efter jul och så är det dax igen! Tretton afton, Släktens dag! Middagar arrangeras och vi ser med tillförsikt fram mot vårt nya år, välgång och framgång.

Sen är det klart.........för tolv månader framåt.

Underbart!

I dag ska vi besöka Sophiaskolan, Österlens Waldorfskolas sagolika julbazar i Rörum. Det är en tradition som minner om Barnen och deras fantastiska skoltid på denna skola.

I eftermiddag kommer barndomsVännerna för att stanna över natten, härligt!

Tillbakablick på gårdagen:

Det börjar kännas lite mysigt. Vi kurar i mörkret och låter eftermiddagarna komma som de kommer, ingen stress, inga måste, bara det absolut nödvändiga, riktigt skönt!

Gårdagen var bra.

Utsatthet.

Go´morgon!

Klockan är 06.10 och det är torsdag.

Känns som gråväder.

Termometern visar + 4 grader.

Utsikter för dagen:

Det finns en grupp av människor i vårt samhälle som vi sällan talar om och det är våra unga vuxna med funktionsnedsättningar. Jag vill påstå att de är diskriminerade, de har ett utanförskap som är politiskt ointressant och de lever på svåra ekonomiska marginaler.

Under deras uppväxt och barndom finns det stora resurser avseende vård, omsorg, samhällsstöd och ekonomi (vårdnadshavare finns med som garanter för detta), men den dagen de når sin myndighetsdag så påbörjas det som kallas "förbedelse inför vuxenlivet", vilket är det samma som "var bered på att klara dig bäst det går fortsättningsvis!".

När 20-årsdagen är passerad upphör alla skyddsbarriärer och i samhällets ögon är den åldern det samma som vuxen, med allt vad det medför av eget ansvar och förmåga. Detta gör mig så otroligt arg! Inget kan vara mer ansvarslöst!

Unga vuxna med funktionsnedsättningar är fullkomligt ointressanta för arbetsmarknaden då de oftast blir en belastning och icke produktiv resurs för sin arbetsgivare. Arbetsförmedlingen har inget att erbjuda och politikerna gör bara vad lagen kräver.....kanske. Detta medför att en stor grupp ungdomar (inte "barn" som andra unga vuxna och utsatta samhällsgrupper benämns), som fortfarande är i behov av omfattande stöd utifrån sin egen bristande förmåga, blir hänvisade till det som kallas daglig verksamhet, en form av "hitte-på-jobb" där de utför legoarbete för flitpeng med några kronor per timma och vill de inte eller inte kan, så är det hänvisade till daglig isolering.

Aktivitetsersättning utgår från försäkringskassan med lågt belopp fram till 30-års ålder, långt under vad en människa kan överleva på och är egentligen det samma som förtidspension. Resten av överlevnaden får bli bidrag i form av bostad- och matbidrag.

Detta är vad våra unga vuxna med funktionsnedsättningar råkar ut för när barn- och ungdomshabliteringarna släpper sina resurser. Därefter förlitar sig samhället på att deras redan uttröttade och för tidigt åldrade föräldrar ska fortsätta sina omsorger, precis som tidigare, men utan samhällsstöd.

Unga vuxna som förväntas vara vuxna, men som aldrig får möjlighet att bli det. En anmärkningsvärt svår ekvation.

I det så kallade vuxenlivet ska läkare, sjukgymnaster, tandvård, arbetsterapeuter, försäkringskassa, färdtjänst, fritid, ekonomi, socialt liv....administreras av den unga vuxna, som i bästa fall tillhör kretsen av LSS och kan få en så kallad LSS-plan, vilket är en laglig rätt avseende stöd i boende och vardag, men om inte då finns absolut ingenting.

Förr i tiden, inte så länge sedan, låste vi in dessa personer på institutioner och de visste ingenting om samhället utanför, skyddade och isolerade från omvärlden eller förmodligen tvärtom. Det var absolut inte bra! Fruktansvärt! Nu ska samma grupp människor vara samhällsdelaktiga på politikernas villkor, det vill säga de blir till samhällsmedborgare utan möjlighet till delaktighet. Maktmissbruk!

Det finns mycket mer att fundera över, till exempel att den samhällsfunktion som kallas ledsagare, kontaktperson, boendepesonal, gode män och så vidare ofta är personer utan adekvat utbildning och/eller erfarenhet för sitt uppdrag. Det blir till genomfartsarbete i väntan på något annat eller en sysslesättning för att dryga ut ekonomin. Många gode män har passerat pensionsåldern för länge sedan! Ett gott hjärta räcker......

Flera av våra unga vuxna med funktionsnedsättningar buntas samma i aktiviteter som ska passa alla olika funktionsnedsättningar på en och samma gång, utan hänsyn till olika behov, beteende och känslor. De har inte en chans att välja sitt umgänge, de är hänvisade till komunernas "förvaring" och eventuella idéer om att integrera i samhället, vilket så gott som alltid blir till en misslyckad satsning eftersom funktionsnedsättningar inte är en del av samhället för övrigt.

Fängelserna planerar att öppna ADHD-avdelninger......

Allt är en kamp om pengar, om statens och om politikernas intresse. Hur skulle det vara med en jämnare fördelning av pengar och resurser avseende utsatta unga vuxna i vårt samhälle?!

För Sverige i tiden.....

Tillbakablick på gårdagen:

Det var en dag som gav anlednig till funderingar.