måndag 30 december 2013

Mot nya mål.



Go´morgon!

Klockan är 06.55 och det är måndag.
Det är gråväder.
Termometern visar + 4 grader.

Så är det dax för det andra målsnöret att ta plats. Det är ett snöre av brett sidenband i silver och guld, många meter av band, och en stor rosett på mitten. Det är fest och det skimrar och glittrar. Stjärnorna på himlavalvet ska snart få konkurens eller kanske sällskap och stämningen trappas upp allt efter som timmarna tickar fram.
Alla är vi på väg mot mål, utan någon egentlig vinnare för i morgon natt ska det ske en födelse, vi ska ta emot ett helt nytt år. Vårt 2013 går mot sitt slut och ska läggas till handlingarna om några timmar. Vi tackar för oss, blickar tillbaka och minns. Kanske att vi gläds med våra minne och känner lycka, kanske att vi har upplevt sorg och känner saknad och ensamhet. Många längtar efter det nya året och någon sörjer den tid som flytt. För det är tid det handlar om, vår tideräkning som en gång om året ger oss möjlighet till nya beslut och förhoppningar. En gång om året gör vi alla, nästan alla, vårt bästa för att starta om och bättra på det som behöver göras bättre, för oss själva och för andra. Vi går mot nya mål med ny energi och nya förhoppningar. Vi får en ny chans.
Nyårsafton ska firas! Vänner samlas för att tacka och välkomna, för att äta nyårsmeny med guldkant och för att njuta pärlande och bubblande drycker. Gammalt och nött ska ut och bytas mot nytt och oprövat. Vi klär oss fina och vi dukar vackert, vi köper raketer för dyra pengar som vi sedan skjuter upp  vid tolvslaget och i bästa fall ser när de spricker ut i färgkaskader och smäller så det dånar och skrämmer slag på djuren i naturen. Men det gör kanske ingenting för det sker bara en gång om året och i natt är det mesta tillåtet, eller inte. Vi kan lägga dåligt samvete åt sidan, unna oss och fira. Kärleken flödar (förhoppningsvis) i takt med bubblorna i glaset och det blir en härlig kväll och natt.
Det är också tid för att avlägga löfte, till sig själv och gentemot andra. Förbättringar ska ske, hållas eller brytas efter tappra försök. Eller så ger man upp redan på nya årets första dag och inser att man bara lurade sig själv och i sämsta fall även andra...fast det gör ingenting för det var ju nyårsafton och då kan det mesta hända.
Happy New Year :)
Förhoppningar är underbara och jag vill verkligen tro! Tiden tickar på och det gäller att ta vara på varje dag, på sig själv och på varandra. Jag och många med mig skulle må bra av att se mer av det som redan fungerar och fokusera på det som går att göra gott i tillvaron.
Solidaritet är ett ord som tycks sakna sin innebörd och i den bästa av världar kan det dammas av och återfå sin betydelse i framtiden.
Hoppet är det sista som överger människan. Vi behöver varandra.
Jag önskar er Alla ett riktigt gott slut och ett lyckligt och underbart nytt år! Må vädergudarna vara med oss och förgylla denna natt. Skål för vårt kommande år och må 2014 bringa er hälsa, frid och lycka!
Tack.

Tillbakablick
Älg och kantareller, tack och mums!
Ledig, härligt!
Soffhäng :)






måndag 23 december 2013

Julstress.



Go´morgon!

Klockan är 07.07 och det är måndag.
Månen sprider sitt ljus i mörkret.
Termometern visar + 3 grader.

Köp och köp, allt är en enda stor köpfest...om man nu kan kalla det för fest, kanske mer en konsumtionstävling.
I dag är det lille julafton, dan före och målsnöret är nära. Aldrig har julkommersen varit värre än i år, för mig, och aldrig har jag hunnit med så lite som nu. Det är hemskt! Jag tål inte se ett varuhus, än mindre ett köpcentra, bara tanken tröttar ut mig.
Jag rekommenderade mig själv att ta det lugnt, att njuta in julen och att låta den komma som den är och det klarade jag inte!
"Skjut inte upp till morgondagen vad du kan göra idag" och det är kanske precis vad jag har sysslat med fast jag har vänt på tolkningen och bara väntat på ett annat tillfälle och istället gjort något annat, det som kändes bra och betydelsefullt just då och så lät jag julen vänta ett tag till. Tidsoptimist!
I år har jag julhandlat en del i Lund, mest av praktiska skäl för att få min logistik att fungera och att vara så miljövänlig som möjligt eftersom min oumbärliga bil redan rullar allt för mycket på vägarna. Det fungerade fint precis i början av december med små trevliga butiker att gå in och ur men sedan blev det fullkomligt hopplöst. Butikerna började sänka priser och lockade med tidiga realisationer och kampanjer, människorna strömmade till, trängseln blev enorm och varorna tog slut med en väldig fart. Ett köpcentra i Malmö blev den totala knäcken! Inget dagsljus, ingen luft, trängsel och skrålande julmusik precis överallt. Kö, kö och åter kö! Julpapper slut och fula julkartonger likaså. Butiksbiträde som såg apatiska ut och konsumenter som bråkade om sin plats i kön. Suck!
Jag gillar egentligen att handla julklappar men i år blev det fullkomligt stopp. Nu står jag här utan klappar till någon och det känns det helt fel, men får vara precis som det är för nu är det slut med inköp för min del.
Julstress är inte bra, hälsan får prioritet.
Granen är i alla fall på plats och kanske att vi hinner julpynta lite i dag mellan köttbullarna, skinkan, gratängerna, pajerna och den envisa vardagen. Kanske.
I kväll ska julklapparna i alla fall slås in under hemlig tystnad och det ska skrivas etiketter. I bästa fall blir det ett fånigt och roligt julklappsrim och så ska det drickas sötsliskig glögg som har en benägenhet att bjuda på halsbränna efteråt :)
Julen är här nu.
Tomten kommer och vi är förväntansfulla. Det är härligt!
Nästa år ska julen få min prioritet, utan någon som helst konkurens, redan i början av december och sedan ska jag bara låta vardagen ta över och vänta in julen i lugn och ro från och med lucia.

God Jul mina Vänner!

Tillbakablick:
Grattis kära Lisa och lycka till!
Konsumera mera...
Grönt är skönt!


lördag 14 december 2013

Omedveten



Go´morgon!

Klockan är 07.29 och det är lördag.
Dimma och dis.
Termometern visar + 3 grader.

Mina nätter brukar vara lite hackiga och med det menar jag att jag somnar och sover några timmar, vaknar till och somnar om igen några gånger eller i värsta fall så vaknar jag mitt i natten och har svårt att somna om. Det har blivit till en sömnvana och en natt utan att vara allt för vaken är att betrakta som en bra natt. Jag drömmer absolut ingenting, utan vaknar till fullt medvetande och av att hjärnkontoret plötsligt öppnar upp och så är tankeverksamheten i full gång.
Nu har allt blivit annorlunda, det hände för några dagar sedan. En underbar dröm svepte in mig i trygghet och kärlek och gav mig kraft och goda känslor. Jag ville inte vakna, visste att jag var tvungen men lyckades somna om och fortsatte min sköna dröm så länge som jag bara kunde, tills hjärnan satte stopp. Åh....jag fick inte vara med om slutet.
Denna min dröm följde med mig in i dagen, gav mig värme och söta stunder och jag brydde mig inte alls om att ta reda på varför, jag var bara så himla nöjd.
Nu hände det igen, jag drömde i natt, en riktigt knasig och fragmentarisk dröm där allt var huller- om- buller och lite mystiskt. Skönt!
Sigmund Freud hängav sig åt drömtydning i början av 1900-talet, kring våra omedvetna processer och han vann stor respekt för sina analyser, som numera ligger till grund för psykoanalysen.
Det finns personer som anser sig vara drömtydare och som lever sitt uppehälle på att tyda andras nattdrömmar (hm...) och det finns mängder med litteratur som säger sig kunna förklara vår drömvärld med hjälp av symboler (hitte-på-trams).
Så skönt att kunna somna, släppa taget och låta vårt omedvetna processa fram och bearbeta det som svävar fritt inom oss. Det vill säga om drömmen är mjuk, om vi märker att den vill säga oss något eller om den kanske till och med roar oss. Mardrömmar är värre, drömmar som skrämmer oss och som förvandlar oss till offer eller förövare, drömmar som tar oss genom tid och rum som vi inte upplevt i livet men som vi nu får vara en del av. Sedan är det alla dessa stressdrömmar som aldrig låter oss hitta rätt plats eller komma i tid, ett evigt jagande hit och dit som ger oss stress även när vi sover.
En av Sönerna är en livlig nattdrömmare. När han var mycket liten berättade han livligt om sina "filmer i huvudkudden", så tydligt och intensivt att man knappt trodde sina öron ibland. En riktig drömpojke :) Detta har följt med honom genom ungdomsåren och in i vuxenlivet. Spännande och samtidigt tröttande eftersom vissa nätter kan bli enormt livliga med allt som händer och sker i drömberättelserna.
När jag var liten så hade jag en John Blund i form av en pojke, en liten platsfigur som lös i mörker, som höll i ett paraply och som hängde och svävade över sängen när det blev mörkt. Han var så fin att titta på. Vår storeBror hade en lite gubbe/docka som även han kallades John Blund och den hade en säck på ryggen som var fylld med sömnpulver och fina drömmar.  Det fanns en söt sång som han sjöng och det fanns ett snällt tv-program om denne John Blund. Våra andra två pojkarna hade en stjärnhimmel med hjälp av nattlysande plaststjärnor i olika storlekar ovanför sina sängar för att ge ro och en trygg känsla när det blev mörkt i rummet.
I mörkret vilar ljuset och i vår drömvärld lever vårt omedvetna sitt egna liv. Man behöver absolut inte tolka allt som sker, speciellt inte när man sover. Lite filmer i kudden är riktigt bra :)
Sov gott och dröm sött.

Tillbakablick:
Tidsfel!
Platsfel.
Glömde glöggen...

lördag 7 december 2013

Tro



Go´morgon!

Klockan är 06.46 och det är lördag.
Det blåser.
Termometern visar -2 grader.

Vinden viner, huset knakar och brakar i stormbyarna och det enda som finns att göra är att hoppas på att allt ska gå bra, att ingen ska komma till skada och att de materiella skadorna ska bli så små som möjligt. Jag litar på vårt gamla hus, men med ålderdom kommer små skavanker och de kan visa sig när stabiliteten prövas.
Denna gången kom det ett oväder som döptes till Sven och som fick namnet Bodil inne i Danmark och därmed blev en hen. Sven är ett ganska ovanligt namn nu för tiden och det är endast tre Sven som har passaret i mitt liv så här långt. Från och med nu är Sven ett namn på allas läppar, svensken Sven :)
Det ligger en spänning i stormväder! Radion dammas av och går hela tiden för uppdatering av väderlek och det är mycket som behöver extrakollas; ska strömmen hålla och har vi pumpat upp tillräckligt med vatten, var finns stearinljusen och ligger tändstickorna på sin plats. Har vi batteri till ficklamporna och var är alla dessa ficklampor, kommer skolbussarna hem tidigare och kommer de att gå i morgon. Det är nog bäst att laga kvällsmaten i god tid, var befinner sig Mannen, har hönsen allt de behöver, var är katterna och hur länge ska Sven egentligen hålla på att bråka.
När mörkret lägger sig så försvinner kontrollen. Det enda som hörs är ett evinnerligt dånande, man ser inget där ute och i det ligger en viss oro. Strömmen går, kommer och går igen. Brasan värmer oss och stearinljusen är vackra, spänningen stiger och när strömmen kopplas på igen så står glädjen högt i tak, tills den åter försvinner. Natten blir lång och så gott som sömnlös, kylan smyger sig på i huset när vinden letar sig in genom skrymslen och vrår. Det är bara att krypa långt ner under täcket och ta sig igenom det oundvikliga vädret. Sven är inte min vän, Sven är inte min vän... som ett mantra i försöket att somna och släppa taget genom stormnatten.
När jag vaknar ligger en liten hund långt ner under mitt täcke, tryggt och varmt. Jag stiger upp i mörkret för att tända brasan och göra det man behöver göra på morgonen, vilket innebär att gå utomhus för våra fyrbenta vänner. Fy attan, vilken morgon! Det ligger snö på marken och Sven fortsätter att trilskas, vilken hemsk kombination. Djuren vill inte gå ut, vågar inte, så jag får putta ut dem med milt våld och själv följa med utomhus, brrrr...! Det blev den snabbaste "kisserundan" någonsin. Jag kokar mitt kaffe för att få värme inombords och tänder adventsljusstakarna. Familjen börjar vakna, det är fortfarande mörkt utomhus och så ringer skolbusschaufören och berättar att det ligger ett stort träd över hela landsvägen. På med kläderna och ut i bilen med en av ungdomarna för att möta upp skolbussen vid andra sidan av trädet, klättra över jätteträdet, in i bussen och hej då och kör försiktigt. Sedan hem igen för att köra nästa ungdom till sin skolbuss och den får köra en extratur på knappa milen för att komma vidare mot skolan.
Livet på landet :)
Dagen gryr sakta och vi kan så småningom konstatera att det finns en del skador här hemma som behöver åtgärdas, som kommer att kosta pengar och som känns fullkomligt onödiga, grrrr....!
Sedan händer det, radion berättar att Nelson Mandela har gått ur tiden och allt sätts i ett helt annat perspektiv. Frid över hans fantastiska minne. Det är gott att veta att det finns goda människor som aldrig kan dö ifrån oss.
Sven kan fortsätta bäst han vill, jag är trött på hans framfart och ger honom ingen mer uppmärksamhet. En ny dag är här och vad är strömavbrott och lite skador på ett hus i det stora hela.
I mörkret vilar ljuset.

Tillbakablick
Pengar styr!
I en mycket liten människa kan det finnas en väldigt stor person.
Vi har två öron och en mun.