onsdag 30 september 2009

Frost


Go´morgon!

Klockan är 07.07 och det är onsdag.
Det är en kall och vacker morgon. Det är markfrost.
Termometern visar +- 0 grader.


Nu är det kallt! Jag hade absolut inte räknat med frost och nu står mina fina pelargoner där ute och fryser. Inte bra! Säkert flera som inte klarade detta.
Men vad gör några pelargoner i perspektiv av att flera människor har dragits ut i Stilla Havet under natten när tsunamin slog till mot Samoa-öarna. Fruktansvärt!
Jordens inre gör uppror.

En som säkert är nöjd med sin förflyttning inomhus är husets papegoja, en grå jacko. Sommartid befinner han sig i sitt "residens", en stor och härlig voljär på gården. Där sitter han i sitt träd, njuter och håller reda på vem som kommer och går under dagarna.
Han är otroligt pratsam, kan namn på oss alla, sätter ord i sitt sammanhang och är en fena på att härma olika ljud. Hans specialitet är mobilsignaler och i det är han oöverträffbar.
Han är av afrikansk ursprung men uppfödd i en liten skånsk by och bodde sedan några år hos en stor barnfamilj med invandrarursprung i en mindre skånsk stad. Han var vingklippt när han kom till oss och gick mest omkring på golven och spankulerade, vilket inte var så lyckat med tanke på husets katter. Fast han var söt där han vaggade fram :)
Han var engelsktalande; what are you talking about, yes och okey var några av de ord han gav oss.
Livet i barnfamiljen gjorde honom orolig för möte med små barn. Jag kan anta att han varit offer för deras hårda små tag eller deras lek med buren flera gånger. Nu börjar detta bättra sig och han kastar sig inte längre på burgolvet och skriker när det närmar sig en barnvagn eller en liten människa.
En grå jacko kan bli upp till 70 år gammal, vilket innebär att han med största sannolikhet kommer att överleva oss.....
Det har forskats en hel del på papegojor och när det gäller en grå jacko har man kommit fram till att de har samma intelligens som ett 3-4 årsbarn och samma känsloliv som en 2-åring. Det är värt att tänka på.
Han är känslig för förändringar, vill ha mycket uppmärksamhet men också lugn och ro. Han fäster sig speciellt vid vissa personer och hos oss är det Mannen och två av Sönerna som är favoriter.
När han ser söta tjejer busvisslar han eller gör "pussljud". Han är en fena på att rocka loss och kan dansa riktigt bra :)
Denna fågel ger oss mycket glädje och många skratt, med undantag för tidiga morgnar då han vill ha sin frukostmacka när vi fortfarande sover. Han är envis och han ger sig inte!
Blir han riktigt arg plockar han av sig några fjädrar för att demonstrera sin vantrivsel med tillvaron. Är han nöjd tar han en stor fjäderpenna som han sitter och kliar sig med i lugn och harmoni.

I dag måste vi hinna med att se äppeltavlan i Kiviks hamn innan kylan fördärvar den.
Det blir en del fortsatt utomhusarbete för att boa in allt som behöver värmas i kyliga nätter. Hönsen behöver mer torv och spån och stallet får ställas i ordning inför den kommande natten. Blommorna ska in i sommarrummet och karparna behöver lågenergifoder.

Tillbakablick på gårdagen:
Hovslagaren var här och konstaterade att vår häst blivit bättre, men inte fullt bra ännu. Det var ett någorlunda positivt besked.
Mannen missuppfattade vetrinärtiden (eller tvärtom) och väl där var ultraljudsapparaten inte av den snabba sorten och hanns inte med, hundmagen var för spänd för att känna på, men.........det finns tydliga utbuktningar bakom sista revbensparet som tyder på att det finns valpar i vår hund!!!
Helt underbart, nu hoppas vi ännu mer :) Detta gjorde gårdagen till en glad dag :)


tisdag 29 september 2009

Olika förutsättningar


Go´morgon!

Klockan är 05.05 och det är tisdag.
Det är helt mörkt och stilla ute.
Termometern visar + 9 grader.




Jag vaknade i vargtimmen och sedan var det helt omöjligt att somna om. Bredvid mig ligger Mannen och snarkar gott och husets båda hundar har smugit sig upp i sängen, vilket de gör när de känner att vi sover. Ögontjänare.
Tankar kommer och går. Jag sorterar och behåller de goda funderingarna men märker snart att jag inte kan lura mig själv. Hjärnkontoret har stämplat in tidigt i dag och jag bestämmer åt kroppen att den ska stiga upp. Det är helt uppenbart dax för en ny dag.
En kopp kaffe med mycket varm mjölk är vad jag behöver.

Jag har tillbringat ett par dagar i StorStaden tillsammans med Mannen och goda styrelseKamrater. Jag har ett ideellt engagemang för Barn & Unga med rörelsehinder och andra funktionsnedsättningar. Vi var på två dagars konferens med RBU, vilket står för Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar. Detta är ett riksförbund som kämpar för ett rättvist samhälle och ett utvecklande liv för just denna målgruppen. Det finns otroligt mycket att göra i frågan.
Det som slog mig när vi var i Staden var de stora kontrasterna.
Inne på konferensen befann sig många ungdomar i rullstol eller med andra gånghjälpmedel. De var värdar för olika föreläsningar och gjorde fina presentationer. Någon behövde assistans för att klara sig med både framkomlighet och mat. De är glada, lågmälda och artiga.
Ute i Staden vimlade mängder med ungdomar, som nästan alla såg lika ut. Fullkomligt utseendefixerade! Flickor med solariebränna plus brunkräm, kort-korta kjolar, höga klackar, blonderat hår, jättestora väskor och intensiva röster. Alla med en mobil i högsta beredskap. Pojkarna med tighta byxor, lammullströjor, dyra märkesjackor, färgat hår som spretar över hela huvudet och mobil.
Ungdomarna märks tydligt eftersom de tycks ha stort intresse av att synas och höras.
Vi var på en bra restaurang där fyra ungdomar i 16-17-årsåldern kom in och tog plats. Hela restaurangen hörde när de valde och vrakade från menyn, för att sedan beställa in mat och fina viner för flera tusen kronor. Pappas pengar? Bloggpengar?
Vilka olika förutsättningar en ung människa får.
Livet är förunderligt.

I dag ska vi en tur till specialisttandläkaren eftersom en av våra Pojkar ska få satt i sin efterlängtade tandställning.
Våra Hundar ska till veterinären för sitt vaccinationsprogram och vi hoppas även på att en av dem ska få diagnosen; dräktig :)
Jag känner mig redo för en ny oskriven dag.

Tillbakablick på gårdagen:
Jag skrev och skrev precis hela dagen. Känner mig nöjd med mitt slutresultat.
I mitt arbete kan vad som helst hända och det mest oväntade uppstå, vilket det också gjorde under kvällstimmarna.
Jag tackar mig själv för det lugn som jag hittills lyckas med att mobilisera när det behövs som bäst.





torsdag 24 september 2009

Mot huvudstaden!


Go´morgon!

Klockan är 06.52 och det är torsdag.
Ännu en vacker dag med lite höstvindar.
Termometern visar + 9 grader.


I dag var det så mörkt när vi drack vårt morgonkaffe att ytterbelysningen runt gården stod tänd. Jag har uppenbara bekymmer med att acceptera mörkrets ankomst. Mannen tittar på mig med frågande min och förklarar att han har satt igång timern eftersom detta är vad vi har framför oss. Mörkertid väntar. Jag känner mig liten och tjurig, tycker Mannen är tråkig och längtar tillbaka till ljusa ljuvliga morgnar. Omställningstid.

Mannen och jag ska ge oss iväg till huvudstaden för ett par dagar. Det är en intressant konferens i Stockholm som heter "CP för hela livet" som vi ska avlyssna. Där samlas flera experter inom området för att föreläsa kring forskning, pedagogik, medicin mm. Mycket spännande!
Vi ska naturligtvis förena nytta med nöje! Hotell med fyra stjärnor, pool på taket och restaurang Aquavit på bottenplan är bokat, helt underbart! Tid för flanerande i Staden är medräknat. Jag längtar!
Ett litet bekymmer är Mannen....han är ännu inte frisk och har nu denna dagen på sig att komma på fötterna igen!
Vi återkommer hem lagom till Dotterns 19-årsdag! Känns lite tråkigt att inte vara här på hennes födelsedagsmorgon, men hon har övertygat oss om att "de är lugnt" och att vi ses till kvällens födelsedagsmiddag.
Var blev dessa 19 år av ? Det känns inte längesedan jag gick omkring med henne i en bärsele på magen. Tänk när hon låg där med sömnrosor på kinderna i sin lilla lila utdragssäng i vårt sovrum..... suck!

Idag blir det ett läkarbesök med en av husets unga män. Det var med viss ovilja som sköterskan gav oss en läkartid, trots flera dagars svullna halsmandlar. Antar att vårdcentralerna har fullt upp med den nya influensan och kanske får en hel del oroliga läkarbesök. Vi vill hur som helst ha en förklaring till denna ständigt svullna hals.
Jag ska packa resväskan, vilket alltid ger mig bekymmer eftersom jag har svårt att bestämma mig och aldrig tycker att det jag har i klädväg är fint nog för tillfället eller så ser jag för tjock ut i mina paltor! Trams är vad det är och likväl händer det varje gång?!
Jag har en Vän som packar ner dubbel uppsättning av festblåsan i händelse att någon annan skulle dyka upp i samma mundering! Det kallar jag planering :)

Tillbakablick på gårdagen:
Missade veckans föräldramöten eftersom jag behövdes i huset. Det ger mig dåligt samvete och märkligt nog sitter plikten i förhållande till skolan som en bambukäpp i ryggen. Plikten framför allt!
Det blev en del flackande med bil över Österlen men också tid till gemenskap med en ung man. Bilen är ett fantastiskt rum för samtal!
Jag är nöjd med min gårdag.




onsdag 23 september 2009

Hus


Go´morgon!

Klockan är 6.54 och det är onsdag.
Vackert väder med en liten vind.
Termometern visar + 12 grader.



"Hem ljuva hem"
Jag stod i hästhagen ovanom vår gård och tittade på mitt hem. Ibland känns det ofattbart att detta gamla hus och dessa omgivningar tillhör oss. Nästan för bra för att vara sant.
Jag har funnit min plats på jorden och jag är fylld av tacksamhet och glädje över detta.

Det finns mycket att förändra och förbättra på huset. Vi har byggt till det med hjälp av vår gode Vän och arkitekt Eva-Marie Persson under 90-talet. Huset har många vinklar och vrår, långt från öppen planlösning och med "krypin" för var och en.
Det fattas ett torn......jag är helt säker på att Mannen hade älskat ett torn, men ännu har det inte tillkommit något......
"Mitt hem är min borg".

Jag har mängder med idéer om hur huset ska förändras och det kanske är dax att börja avrunda till- och ombyggnader och vara nöjda med det som är? Problemet med detta är att det inte passar mig. Jag vill utveckla, förbättra och förändra.
Lev livet när du lever!
Mannen tycker att jag är hopplöst fylld av nya idéer och projekt. Det är en sanning med modifikation för jag vet att han blir ganska nöjd när vi står färdiga med våra "projekt".
I mitt nästa liv ska jag bli hantverkare :)

Just nu har vår specialsnickare Nico gjort två fina måttanpassade innerdörrar till ovanvåningen; en till kontoret och en till Sönernas gemensamma "barnkammare". Fler dörrar att öppna och stänga men också möjlighet till två slutna rum.
Vi har ett tak som läcker och som behöver läggas om, vi har ett kök som står i renoveringskö och vi har några sovrum som behöver tapetseras. Ett förråd måste byggas och vi behöver hjälp så det hinner bli klart för att skydda vinterns vedförvaring.
Ett långsiktigt projekt om att förvandla stallet till Sönernas sommarrum är på planeringsstadiet och ska förhoppningsvis starta under 2010. Detta projektet kräver Sönernas egen aktivitet, tid och deras gemensamma engagemang. Ska bli kul och se om detta någonsin blir av!
Mycket på gång!

Jag tycker det är roligt med hus och kan lägga en hel del tid på att skåda byggnader, detaljer på exteriör men även planlösningar och interiör.
Den nya byggstilen om att sätta samman två lådor och använda sig av stora glaspartier tycker jag absolut inte om. Jag gillar personliga hus som säger något om dess innevånare.

Ystad tar väl vara på sina hus och ombyggnaden av anrika Maria Munthe skola, Regementet och vattentornet "Nappflaskan" är några exempel på det. Om jag skulle välja någon skånsk stad att bo i så skulle det definitivt bli Ystad.

Radhus är en bra boendeform och jag är speciellt förtjust i stenhus, engelska gamla hus och hus från äldre stadsmiljöer; de som ligger sida vid sida i sina vackra färger och olika storlekar. En promenad i skogen och en blick på det bisamhälle som lever där ledde osökt mina tankar till ett boendekollektiv i radhusmiljö.

På Österlen och i Baskemölla finns Ekobyn där en samling antroposofer och andra alternativa människor har slagit sig samman och håller på att bygga upp ett ekologiskt samhälle. I den byn finns det mest märkliga och fantastiska hus. Mycket spännande, stort och annorlunda.

Idag väntar en resa till Simrishamn för att sedan åka vidare till Ystad och efter det till Tomelilla för att i kväll resa åter till Simrishamn.
Det är virus i huset och de båda som var sjuka igår är det även idag, om än något bättre.

Tillbakablick på gårdagen:
Vi tog hem en av våra två hästar från sommarens beteshage. Han är nu skild från sin flock och verkar till att ta det hyfsat bra. Så länge det finns gräs så är hans stora tanke mat! Det kommer att bli en ensam vinter för honom, men det är min förhoppning att jag ska rida igång honom för att se om han håller som "promenadhäst".
Gårdagen blev bra.

tisdag 22 september 2009

Avslappning


Go´morgon!

Klockan är 06.56 och det är tisdag.
Det är en aning mulet och det susar i trädkronerna.

Idag var det ovanligt mörkt på morgonen. Hönsfamiljen satt på sina pinnar och sov när jag gick för att ge dem frukost. Tuppen skyndade sig ut och gol ett par gånger men fick inte sina hönsmadammer med sig så han gick in igen. De är helt styrda av dagsljuset.
Härom morgonen skrev jag om höstdagjämningen och det är idag som vi är där. Bara att konstatera faktum; det är höst!

En dag när jag for här fram och tillbaka stannade allt upp för några sekunder när jag passerade en av husets katter. Han heter Micke Seven och han låg fullkomligt utslagen på en av våra sängar. Han såg så avslappnad ut att jag var tvungen att peta lite på honom för att se att han faktiskt levde. Micke svarade med ett belåtet kurrande, helt medveten om att det var hans matte som var där och småstörde.
Detta har sedan fått mig att fundera över avslappning.

Tänk om jag hade samma förmåga som vår katt. Han ligger där fullkomligt avslappnad och återhämtar sig från sina nattliga äventyr och jakter, sitt dagsverke. Varenda muskel i hans kropp vilar och hjärnan är precis så vaken att han hinner registrera om det inträffar något annorlunda. Helt underbart att se och jag blir avundsjuk :)

Att slappna av kräver sin träning, inte bara för kroppens muskler utan också för att uppnå sinnesro. Man måst lära sig att hitta sin avslappning.
Det är först när avslappningen inträder som vi frigör de härliga endorfinerna, de som påverkar vårt humör i positiv riktning och ger oss välbefinnande.

I vårt hus bor ungdomar som har koncentrationsbekymmer i olika grad. För deras del kommer Vännen och arbetskamraten Cecilia hit och ger Taktil Massage en kväll i veckan. Väldoftande lavendelolja, levande ljus, lugn musik, varma filtar och lätta händer som berör. När Ungdomarna först började massagen hände det att någon somnade av ren avslappning. För en av dem får massagen motsatt effekt och är tydligt uppiggande. Spännande!

Jag har Bekanta som mediterar som mental avslappning. De är mycket nöjda och kan inte tänka sig ett liv utan meditation när de väl har börjat. Jag uppfattar det som en på gränsen till religös upplevelse och det är tydligt att den fungerar där den landar och slår rot.
Någon jag känner håller på med yoga. Det verkar svårt och koordinationskrävande. Alla dessa rörelser och total koncentration kräver nog tid att lära. Vad jag förstår så har yoga botat många stressbelastade symptom och är säkert väldigt bra för sina utövare.

Själv känner jag att andningen har stor betydelse för min avslappning. De andningsövningarna som jag en gång lärde mig i samband med födelsen av min förstfödda har varit med mig i livet.
För mig är det att gestalta mig i nuet som ger avslappning, att tänka bort allt som kan hända eller komma och bara finnas i det som existerar nu.
Att andas in djupt och mjukt med magen och sedan andas ut långsamt och riktigt tömma utandningsluften. Efter en kort stund blir andningen fri, tankarna kommer och går utan att betyda något, lugnet infinner sig. Detta tar bara en stund av dagen och öppnar möjligheten till att gestalta nuet.
Detta går även utmärkt att använda i stunder då aggressivitet och irritation bankar i det inre. Hur många långa köer ha jag inte klarat av utan irritation genom att använda mig av min andningsövning :)

Idag väntar långpromenad i skogen med mellanSonen och vovvarna. Vi hoppas på ett möte med skogens kronprins, den vackra hjorten.
Vi har bestämt oss för en positiv dag och ska försöka få så mycket som vi har lust och möjlighet avklarat.
Mannen och en av husets Ungdomar ligger och snörvlar i sina sängar, stackare!

Tillbakablick på gårdagen:
Vi stängde ner poolen och vi förbereder Gården inför höstens alla ruskväder.
Det var en bra dag.

söndag 20 september 2009

Grattis!


Go´morgon!

Klockan är 06.51 och det är söndag.
Det blir en dag med sol.
Termometern visar + 6 grader.





Det är mysigt att sitta här på morgonkvisten när hela huset sover. Det ligger 6 ungdomar mellan 15 - 18 år och snusar i rummen.
Vad de är söta när de sover :)
Husets egna ungdomar tar mer än gärna hem sina kamrater över veckosluten, för en eller två nätter hos oss vilket är trevligt och livligt. I natt har vi två gäster.
Sofforna räcker dåligt till om kvällen! Av någon anledning ska TV och DVD ses liggandes? Med X antal meter unga personer blir det en del bekymmer och platsbrist. Man kan tydligt se den hierarkiska ordningen i huset :)

I vårt hus vill vi inte att det finns en TV på varje sovrum. Det är helt klart att ett sovrum är ett rum för sömn och ro. Vi kan inte se det positiva (eller miljövänliga) i att det står en massa TV-apparater igång i huset och att var och en försvinner i till sig och ser precis vad som helst. Det går extremt mycket s-k-i-t på TV, speciellt nu när det finns gott om kanaler att bläddra mellan.
Så lite TV som möjligt är bäst! Det är flera dagar i vardagsveckan då vi inte ens har på vår TV och ungdomarna har inga som helst önskemål om detta. Skönt!
Jag är helt övertygad om att musik, böcker, kompisar, idrott mm är betydligt mer utvecklande än TV och DVD, datorspel, TV-spel och.......allt som har en skärm!

Tyvärr är dessa alla apparater också en bekvämlighet för vuxenvärlden. Det blir tyst och lugnt när barnen har en skärm av rörliga bilder framför sig. Varför behöver barn alla dessa skrikiga barnprogram och barnspel? De säljer som smör för att vuxna har gjort barnen beroende av denna värld och de vill ha mer och mer. Senare vill barnen inte se eller spela det som vi vuxna ansett anpassat efter deras ålder, utan ska in på det som till hör de "större". Detta gäller undantagslöst både för DVD, spel och TV-program.
Lagom av allt blir bra, men det är vi vuxna som måste orka ta vårt ansvar.

Idag dukar jag fram vår härliga "söndagsfrukost" , stor och innehållsrik. Det är "sovmorgon" i huset, vilket innebär att frukosten är serverad fram till klockan 10.00.
Mannen jag älskar fyller år idag så det blir paketöppnig (vilket han gillar otroligt mycket) vid frukosten. I eftermiddag äter vi den fina tårtan som Dottern har bakat till sin Pappa och i kväll är det "önskemiddagen" som serveras.
Det kommer att bli en riktigt härlig dag! Poolen används fortfarande flitigt och vädret kan inte bli bättre. Mannen ska få hela dagen i solstolen med en bok i handen fall han önskar det :)

Tillbakablick på gårdagen:
Jag lagade mat och bakade i flera timmar; ridbuffé och smaskigt god kvällsmat.
Vädret var strålande och Mannen var med några av husets Ungdomar vid Verkasjön och fiskade. Sedan åkte de ner till Haväng och skjutfältet där två av våra modiga och livliga herrar "råkade" trilla i havet med kläderna på ?!
Här hemma var det bad i poolen och småpyssel. Tjejerna solade och fikade på husets övre trädäck, mysigt.
Det är mycket prat om snygga tjejer och gulliga killar i vårt hus just nu!
Mannen och jag njöt av att vara tillsammans med dessa glada ungdomar. Inget strul och inget tjafs, underbart!!!!

fredag 18 september 2009

Himlavalvet



Go´morgon!

Klockan är 07.13 och det är fredag.
Det är en strålande vacker dag.
Termometern visar +04 grader.





Vad det är vackert ute!
Mannen och jag sippar morgonkaffe och fullkomligt njuter av att se naturen vakna. Eller rättare sagt; jag är väldigt uppfylld av det och Mannen tycker att det är vackert, men att vi lever i detta och att han inte blir fullt så överväldigad som jag :)

Solen står lågt på himlen och färgskiftningarna är tydligare än någonsin. Lyckliga alla konstnärer och fotografer som har gåvan att fånga detta vackra på bild.
Himlavalvet är gudomligt. Jag önska att Vännerna i Staden fick vara med och uppleva dessa dagliga naturfenomen. Österlen är lika vackert i september som i maj när bokskogen spricker.

Det tar tid för solen att orka stiga upp. Morgnarna är riktigt kalla, dagarna härligt sommarvarma, kvällarna kyliga och nätterna fuktiga.
Det allra bästa planteringsläget! Jag har sått gräsmatta och planterat fina vita Mount Tacoma tulpaner. Jag vill se vita vackra tulpaner i trädgården till nästa vår.

I skogen är markerna blöta om morgonen och gräset är fullt av små spindelnät. Väldigt effektfullt i soldiset!
Hjortarna har börjat sin brunstperiod och brölar för fullt. Det är ett otroligt avgrundsljud som de ger ifrån sig, både vackert och lite obehagligt. Vi har väldigt gott om hjort i skogen och de har hänt flera gånger att vi står öga mot öga med ett antal hjortar. De är otroligt stora och bär respekt med sig där de dundrar fram framför en.

Naturen har en läkande kraft. När allt känns tungt så lättar hjärtat och tankarna längs med en slingrande skogsväg, i tysthet och ensamhet eller tillsammans med någon som vill lyssna.
Jag vet att skogen är mitt andliga och livsnödvändiga rum.

Om ett par dagar är det höstdagjämning (den 22 september) då dag och natt blir lika långa. Det är också i de dagarna som den årliga Äppelmarknaden i Kivik infinner sig. En stor familjefest som inträffar den 26-27 september. Jag har hört att den skönsjungande Sanna Nielsen ska uppträda på årets marknad.
Äppelmarknaden är en förlängning av Österlens turistperiod och välgörande för bygdens alla näringsidkare. Det är också en förträfflig reklam för varumärket Österlen.
Den stora äppeltavlan med alla sina tusentals äpple i gröna, röda och gula toner ska uppföras i hamnen. Det är konstnär Emma Karp-Lundström som är namnet bakom tavlan. Tidigare var det hennes Pappa Helge Lundström som gjorde tavlan under många år. Äppeltavlan är gigantisk och fantastiskt vacker. Doften av alla dessa frukter sprider sig över Kiviks hamn med hjälp av havets vindar, härligt!
Själv avstår jag festen och kör med Mannen till Kiviks hamn en solig höstdag några dagar senare och njuter tavlan och dofterna i lugn och ro. Kanske att det slinker ner en nystekt sillmacka samtidigt, gott!

Idag väntar matinköp inför veckoslutet, besök på en praktikplats i Skillinge och matlagning i mängder. Ridsugna kvinnor önskar god mat och jag ska göra mitt bästa för att leverera den. Det blir ett höstlikt mattema med lamm, lax, rotfrukter, äpple, svamp, rönnbär, lingon mm på deras buffébord. Hoppas de blir nöjda.
Vi ska fira födelsedag i huset och då är önskemiddagen grillad benfri karré (eller grishals som det heter på skånska), krämig potatisgratäng, pesto med mycket parmesan och sallad. Till dessert önskas äppelkaka med vaniljsås. Det ska bli!
En hel del matlagning med andra ord :)

Tillbakablick på gårdagen:
Träffade helt oväntat Vännen Lisa och vi fick en härlig pratstund tillsammans på ett mysigt café.
För tillfället är allt lugnt på arbetsfronten igen, men det gäller att vara lyhörd......inte speciellt avslappnande!
Solen ger kraft! Det var en bra gårdag.

onsdag 16 september 2009

Löfte


Go´morgon!

Klockan är 06.48 och det är onsdag.
Det har varit kallt i natt och nu stigen morgonsolen sakta.
Termometern visar +5 grader.


Under tiden som Mannen och jag drack vårt morgonkaffe satt vi och såg hur två rådjur gick omkring på gården och betade gräs. Det var en himmelsk syn i morgondis och morgonsol.

De senaste dagarna har gett mig anledning att fundera över löften. Vad är egentligen ett löfte och hur ska man värdera ordets betydelse?

Att avge ett löfte är värdefullt, det är något som sker mellan två eller flera människor. Ett löfte är betydelsefullt, fullt med betydelse.
Jag har en tanke om att löfte inte har samma betydelse som tidigare. Det kanske rent av är ett omodernt begrepp som har tappat sitt innehåll.
I mitt liv är löfte en hederssak, något som man absolut ser till att hålla.

Jag tänker på så många löften det finns.
Trohetslöfte för att befästa äktenskapet; att dela glädje och sorg, att vara trogen tills döden skiljer oss åt. Underbart vackra löften som många, många väljer att bryta. Brutna löften.
Lova - Love

Brutna löften är något som jag dessvärre träffar på allt för ofta i mitt arbete med barn. Vuxna som inte har tillgång till sitt föräldraskap och som utlovar sina barn gåvor, besök, hemflytt och annat för att sedan svika. Det värsta löftet att bryta är att utebli från ett efterlängtat besök. Ett sviket barn tappar tron på vuxna.

Nyårslöften är då många människor magiskt nog har en tendens att lova sig själva och andra att börja eller sluta med något. Det finns förhoppning om att löftet ska infiras i och med det nya året och det har kanske blivit något av en tradition med nyårslöfte för någon.

Tomma löften, tomma ord. Att träffa någon som utlovar en hel del men som aldrig någonsin menar sitt eller sina löften. Ord som sägs för att imponera och knyta någon form av falsk relation. Löften som är helt betydelselösa, som också kan såra djupt.
Människor som avger tomma löften blir aldrig trovärdiga, de känns opålitliga och inte att räkna med. Men, det är lätt att bli charmerad och lurad.
Har man träffat någon med grandios personlighet så har man också mött en person som levererar tomma ord.

"Löften är till för att brytas"
Men vad är då meningen med att utlova något?

Det är betydligt lättare att lova än att hålla löften.
Man kan ge löfte till sig själv. Se sig i spegeln och lova sig guld och gröna skogar för att några minuter senare bryta samma egenlöfte. Suck......hur dumt är inte detta?!

Det finns förhastade löfte som som blev utlovade i en inte allt för genomtänkt situation. Dessa löfte har en innerlig vilja men är kanske inte genomförbara. Förhastade löfte blir förhoppningsvis brutna med ansvar och i samförstånd.

Jag får ingen rättsida på det här.
För mig är ett löfte ett löfte och något som man bara utdelar med stor försiktighet och känsla.
Naivt och förlegat?

I dag ska jag bege mig till Staden för en hel del arbetsinköp och senare idag ett regionsmöte kring hjälpmedelsfrågor i samhället utifrån ett barnperspektiv. Det gäller att vara effektiv och samordna sina stadsärende.

Tillbakablick på gårdagen:
Vi har en tuff arbetssituation. Just nu känns det som om allt kan hända och att det inte går att förutse eller räkna med något. Det som sker är helt oväntat.
Gårdagen sög all kraft och vi känner oss frustrerade. Det var en dålig dag.

söndag 13 september 2009

Medkänsla


Go´morgon!

Klockan är 09.35 och det är söndag.
Lite gråmulet och sol om vartannat.
Termometern visar +13 grader.




Denna morgon har jag lite grubblerier och funderar över medkänsla.
Att visa en annan människa en osjälvisk känsla av medvetenhet. Att sätta sitt eget jag åt sidan och försöka förstå och känna med någon annan.
Medkänsla väcker sorg, ilska, glädje, förtvivlan, oro......alla känslor.
Det är inte alltid man är bered på känslorna som väcks inom en själv när man visar medkänsla.
Det är inte alltid man är bered på att bära medkänsla tillsammans med någon annan.

Att glädjas åt en annans framgång kräver en hjärtlig medkänsla utan ett enda sting av avund. Hur svårt är inte det?! (tänk om jag hade fått detta underbara.......)
Avundsjuka - svartsjuka.
Att sörja med en annans olycka kräver uppriktig inlevelse från djupet av hjärtat! (vilken tur att det inte var jag.....)
Lättnad.
Är medkänsla något man uttrycker för att hålla sina egna känslor på avstånd? Håller den i fall den behöver prövas?

Min känsla är med dig.

Nya beslut ska fattas!
Jag vill bli bättre på att helt osjälviskt försöka förstå andra människor.
Jag vill inte fördöma.

Jag kanske skulle prova att följa Goethes lära om att "behandla människor som om de var sådana som de borde vara"?

För övrigt ska jag släppa alla krångliga tankar och som vanligt låta söndagen bli en vilodag.
Jag hoppas vädret håller i sig eftersom några av oss är på väg till Öresund för en tur till havs med Svågern och Sneckan. Det finns förhoppningar om fiskelycka och underbart god båtmat.


Tillbakablick på gårdagen:
Vi hade en fantastisk kväll hos Vännerna i Ravlunda. Stallet var storstädat och långbordet dukat, jättemysigt! Vi åt, sjöng och dansade i flera timmar. Vi träffade bekanta och nya bekantskaper, mycket trevligt. Det var en gårkväll att minnas, tusen tack!

fredag 11 september 2009

Grisar


Go´morgon!

Klockan är 07.12 och det är fredag.
Det är dimma och grått.
Termometern visar + 11 grader.

Fredag igen.......
Hur ska jag göra för att lyckas med att ta tillvara min dag? Jag vill stanna upp och njuta livet, men minuterna, timmarna, dagarna går så fort.



Vilken skillnad det är på olika åldrar avseende tid.
Som tonåring ville jag fylla 15 och sedan fick tiden gärna gå snabbt till 18.
När jag var 20 har jag fullt upp med att hinna så mycket som möjligt på minsta möjliga tid.
Vid 30 är det barnfamilj och arbete som gäller, dygnet och tidsrytmen sätts ur spel.
Vid 40 börjar det infinna sig någon form av ro där det finns tid.
När jag så fyllde 50 fick plöstligt livet en svindlande fart och i det lever jag.

Kan man konservera tid? Naturligtvis inte!
Det finns stunder då jag bara vill spara vackra ögonblick. Jag vill stoppa upp och njuta det underbara för att dela med mig till någon eller alla. En vacker rosa kvällshimmel så som vi kan uppleva den på Österlen, en vardagshändelse fylld av kärlek eller kanske något litet obetydligt men betydelsefullt.
Livet är fantastiskt!

Idag hör jag att 136 svenskar har konstaterad "svininfluensa". En pandemi, oroligt och samhällsfarligt.
Livet är också mycket märkligt!

Jag äger en grissamling. En tid i livet utbildade Mannen sig i gestaltterapi och transaktionsanalys och det var förenat med en hel del egenterapi. Det var under denna period som begreppet "Galten" blev ett internt skämt. Jag började samla på grisar, Vänner och Familj förärade mig små fina grisar av alla de sorter. Det var en rolig tid!
Idag är grissamlingen förpassad till väggen i ett av förråden.
Tiden går......

Denna fredag ska jag som vanligt städa hela huset, fylla kylen och skafferiet och ge våra Ungdomar "fredagsfika", vilket innebär något extra smaskigt, när de kommer från skolan.
Fredagar är fiskdag hemma hos oss och i kväll blir det hajmalfiléer med färska räkor på en bädd av bladspenat och vitlök. Till detta ska vi ha pressad potatis och en citroncreme.

Tillbakablick på gårdagen:
Vi börjar må bättre och förhoppningsvis så har vår irriterande virus gett sig av.
Jag är otroligt nöjd med min torsdag!
Ser mig omkring och njuter till fullo av Familjen, Djuren och Gården.

Tack Lillebror för ditt arbete med att förändra Go´morgon Österlen till en bättre layout. Härligt att Du bryr dig om mitt skrivande :)



torsdag 10 september 2009

Översvämning


Go´morgon!

Klockan är 09.29 och det är torsdag.
Det är småfuktigt ute och det faller några spridda regndroppar.
Termometern visar + 15 grader.


Det luktade så himla gott ute i skogen idag. Det lilla regn som föll tidigt i morse gav en härlig doft av jord och träd. Vildsvinen har börjat visa sig igen, efter att skogsmaskinerna har dragit sig tillbaka, och bökar upp längs med vägarna. De ställer till det rejält där de drar fram.

"Man ska aldrig vara glad!" Detta är ett starkt föräldrabudskap som jag har lagt ner mycket tid och känslor på för att bli av med. Idag känns det som om det står inristat i ögonlocken....
Mannen slår upp dagens tidning och läser följande på utrikesnyheterna:
ISTANBUL ÖVERSVÄMMAT!!!
Istanbul har under två dagar drabbats av den största nederbörden på 80 år.
Över 20 människor har omkommit och ytterligare ett antal saknas.

Jag tror jag blir tokig! Här bokar vi en resa till Istanbul, ett helt otippat resmål, och så pågår där en katastrof. Stackars människor, det är fruktansvärt.
Nu får vi se hur det blir med allt och med vår resa.

Idag är det bara att jobba på hela dagen, jag har mycket administrativt arbete som ska färdigställas.

Tillbakablick på gårdagen:
Allt är bra!

onsdag 9 september 2009

Blommor


Go´morgon!

Klockan är 07.05 och det är onsdag.
Det är sol och en svag vind.
Termometern visar + 15 grader.

Att få en bukett med blommor är underbart, speciellt när man inte väntat det.
För några dagar sedan fick jag en fantastisk bukett rosor, tack mina Kära.

Det finns bara vackra blommor!
De kan med sin skönhet uttrycka en känsla för alla tillfälle eller motiv.
Rosorna som står för kärleken, tillgivenheten, vänskapen och renheten. Allt utifrån sin färg.
Den underbara lilla blomman Förgätmigej talar sitt tydliga språk med sitt namn. Det sägs att Blåklockor symboliserar trohet.
Jag minns en kväll i sommar när jag fick ett stor bukett med välfyllda, stora vita trädgårdsrosor av en Vän, otroligt fina.

Det finns ett blomsterspråk som jag aldrig har tagit del av. Men det är fascinerande att blommor i all sin skönhet har ett symbolspråk mellan givare och mottagare.

Jag har alltid älskat blommor. Som liten plockade jag buketter i skogen. Mina favoriter var liljekonvaljerna och nattviolerna. I Staden var jag en flitig kund i blomsteraffären och min veckopeng förvandlades lätt till en blomma. "Tanten" som arbetade i affären lät mig köpa blommor som blev över från krans- och bukettbindning. Även i dag är mitt konto för snittblommor en aning för högt när trädgården inte längre kan leverera blommor. Jag bara måste ha blommor i några vaser för att må bra.

Doften av blommor är både betagande och förförande. I bland tänker jag att jag skulle utbildat mig till florist, i fall jag inte hade valt att ge min tid till barn och ungdomar.
Det finns stora likheter mellan ett barns uppväxt och en blommas möjlighet att gro och överleva.
Kanske är det just detta; att ge förutsättningar och kraft till växande och utveckling som förenar dessa mina båda nödvändigheter i livet.

Idag ska jag äta frukost med en kär Vän och tillika arbetskamrat. Vi ska komponera en god höstmenu att servera till häst- och matintresserade kvinnor.
Mannen vänder tillbaka till resebyrån och bokar resan som vi valde ut igår.
Vi är på väg mot värme, bad och massage, bazarer, moskéer, kakel, meze och kebab. Vi flyger till Istanbul. Spännande!

Tillbakablick på gårdagen:
Det blev ett helt fantastiskt väder, med snudd på sommar igen :)
Vi hade en mysig eftermiddag med ungdomarna vid poolen.
Det var en bra gårdag, men undantag för den envisa virus som drabbat några av oss och inte vill ge med sig.

tisdag 8 september 2009

Svalor


Go´morgon!

Klockan är 09.06 0ch det är tisdag.
Det är en solig dag.
Termometern visar +17 grader.


Jag ser hur svalorna flockar sig på telefonledningen inför sin långa flygtur söderut. Tänk att dessa sommarens små svalungar ska sälla sig med de äldre fåglarna och flyga långt, långt bort. Hur ska de orka? Undrar om de lille "störtdykaren" som vi räddade livet på, när han om och omigen kraschlandade mot stallgolvet, kommer att klara sin flygtur.
När svalorna kommer till Gården i april/maj så är det med sändebud om sommaren.
"En svala gör ingen sommar"
Deras ankomst är otroligt efterlängtad och glädjefylld. Svalorna har betydelse för oss. De är våra bästa myggjagare!

Våra svalor är ladusvalor och de bor under taknocken i stallet. I år har det tillkommit ytterligare bo och undrar om det är ungarna som kommer tillbaka och bygger vid sitt uppväxtbo. Generationsboende.

När jag var liten hade vi mängder med svalor vid mitt föräldrahem. På bostadshuset byggde hussvalorna fina välformade bo under takutsprången. På logen bodde ladusvalorna och i grustaget en bit bort fanns det mängder med backsvalor som byggde sina bo.
Det var ett årligt skådespel när alla dessa svalungar skulle lära sig flyga och senare när de samlades till avfärd.

Jag samlade bokmärke som liten. Några av mina finaste "stycken" var en svala som flög i en blomsterkrans med ett litet vitt kärleksbrev med rött hjärta på i näbben. Svalan hade lite glitter på vingarna :)
Jag ska ta mig in på vinden en dag och leta fram min bokmärkessamling. I den ligger allt väl sorterat i fåglar, brudpar, djur, änglar, glitter osv. Det blir ett nostalgiskt projekt för en tråkig och ruggig höstdag.

Nu när svalorna är på väg att lämna oss infinner sig en känsla av vemod. Ett sista tecken på att sommaren definitivt är förbi.
Lycklig resa kära fåglar!

Idag ska Mannen och jag ta oss till en resebyrå och drömma oss bort. Vi gör som svalorna, men med luften och flygmaskinens hjälp. Nu planerar vi för några dagar i annat land.

Tillbakablick på gårdagen:
Det lurar en liten virus i huset! Svullna halsar, bråkiga magar och molande huvud. Vi hoppas att det stannar vid det.
Gårdagen var en bra dag.

lördag 5 september 2009

Narcissism


Go´morgon!
Klockan är 07.15 och det är lördag.
Termometern visar + 12 grader och det är regn och rusk.

Utsikter för dagen:
Jag hade inte tänkt skriva idag men när jag sitter här med mina tankar så kan jag inte låta bli.
Läste igår att blogg var en jag-fixering där vi iscensätter våra liv, ett sätt att exponera den personliga integriteten där gränsen mellan det privata och offentliga suddas ut.
Milde skapare!!!! Detta lät inte speciellt bra och jag har funderat starkt på min eventuella självexponering.

Jag har Vänner som ifrågasatt anledningen till Go´morgon Österlen, visat på faror med att låta andra läsa och anledningen till dessa tidiga morgnar. Omtanke, tack :)
Nu har jag hur som helst kommit fram till att mitt bloggande är ett sätt för mig att härda ut detta individfixerade samhälle där vänskap och solidaritet får allt mindre betydelse. Jag tänker på unga personer som bara hyllar konsumtion och det egna idealet. Där rötter och familjegemenskap inte längre har plats i snabba liv och behov av dagliga lyckokickar. Där allt är så ytligt att det inte finns tid nog att lära känna en annan människa på djupet.
Narcissism.

Jag skriver med med Mannen, Familjen och Vännerna i mina tankar. Långt borta men ändå nära. Om det sedan finns någon annan som vill läsa så glädjer det mig.
Jag tycker om att fånga en tanke och dela med mig av den och det kommer jag att fortsätta med. Läs eller inte.

Idag kan jag lyssna på tystnaden. Flugor som surrar, tuppen som gal inne i hönshuset och klockans rytmiska tickande.
Vi är tre personer i huset och det har bara hänt en gång tidigare på ca 20 år.....!
Jag har tänt stearinljus i den mörka morgonen och njuter mitt goda kaffe med mycket varm mjölk. Dagen håller på att vakna och det är mycket tyst.
Den självvalda tystnaden är underbar.

De flesta av Vännerna bor nu i tvåsamhet efter att barnen har lämnat boet för egna hem och även andra länder. Precis som det ska vara! Jag funderar på hur dessa våra kära Vänner upplever tystnaden efter sin barn. Idag, denna morgon, har jag en svag misstanke om att den omställningen inte är så lätt att bära.
Här i huset tar det några år till innan Mannen och jag står inför samma faktum. Undrar hur det kommer att bli.......

Nu tar det inte många timmar innan huset är till bredden fyllt med personer jag älskar och ständigt saknar. Det ska bli underbart att ha hela Familjen samlad. Vi är en livlig Familj så det kommer att bli mycket skratt, heta diskussioner och mängder med mat! Jag längtar!

Tillbakablick på gårdagen:
Halv storm och tegelpannor, solparasoller, foderhinkar, blomkrukor och annat for omkring på Gården. Inte kul!
Jag är mycket irriterad på Arbetsmiljöverket och undrar om de förväntar sig en halvtidstjänst för att uppfylla all den administration som de kräver. Känner mig en aning primitiv och förbaskad på denna svenska byråkrati som alltid slår tillbaka på den lilla människan.

fredag 4 september 2009

Dagdrömma


Go´morgon!

Klockan är 07.11 och det är fredag.
Hösten är här! Det blåser, regnar och är sol.
Termometern visar +12 grader.

En av Sönerna berättade hur han brukar dagdrömma i bilen under tiden som han kör till sitt arbete om dagarna. Goda drömmar och förhoppningar som ger en bra start på dagen.
"Mamma Jag" reagerade bums med tankar om ouppmärksamhet i trafiken och alla möjliga eventuella olyckor som kan inträffa.....rädd om Sonen, rädd om Sönerna.
Någonstans i mig finns det inplanterat att säkerheten alltid måste komma först, alltid och hela tiden! Bra för det mesta, men kanske lite väl mycket trygghet ibland. Jag vet att man kan köra bil och vara på en annan plats i tanken, speciellt om vägen är samma väg att färdas dag efter dag. Inte speciellt trafiksäkert, men helt möjligt.

Det är värdefullt med dagdrömmar. Vi behöver vårt befriande dagdrömmeri.
Det är underbart när hjärnkontoret serverar den ena tanken efter den andra. Det blir en positiv kraft som kan räcka långt.

Jag minns min gymnasietid, trött på skolan och ganska ensam. Det var många lektioner där mitt dagdrömmeri blev en räddning och tillflykt. Stunder då jag helt enkelt mobiliserade kraft till att stå ut med skoldagen. Lärarna betraktade mig förmodligen som något lat och ouppmärksam. Jag tror det var mitt sätt att sortera i informationen som flödade med lärarbyte varje lektion.

Jag kan läsa de mest fantastiska och intressanta böcker och ändå komma på mig med att befinna mig i ett drömland långt bortom bokens innehåll. Är det ett sätt att hålla spänningen på avstånd eller är hjärnan fullproppad med tankar? Det kan irritera mig hur som helst och jag får backa och läsa om.

Att vandra vid havet eller i skog är ett utmärkt tillfälle att släppa loss sina dagdrömmar. Det är där jag kommer på mina bästa planer och idéer :) När hjärnan får sin absoluta stimulans och ögat ser det vackraste, då finns alla komponenterna till ett perfekt drömmeri, en verklighetsflykt som ofta resulterar i goda möjligheter.

När jag var liten brukade min Mamma fråga mig: -Fem öre för dina tankar? Antar att jag redan då var en drömmande person.
En av Sönerna var en liten tänkare under sina småbarnsår. Han kunde lägga mycket tid på att bara vara med sina funderingar, gärna med en penna och ett ritblock i sin hand. Han kunde sitta framför tv:ns barnprogram och vara på en helt annan plats med sina tankar. Otroligt söt! När han kom upp i gymnasiet började han inte helt oväntat att läsa filosofi.

I mitt arbete träffar jag ungdomar med den neuropsykiatriska diagnosen ADHD. Jag märker hur ofta dessa så hyperaktiva unga personer kan försvinna bort från verkligheten en stund. Jag drar slutsatsen att de behöver stanna upp och stänga av för att klara av att ta in alla intryck i det dagliga livet. Jag tror att deras dagdrömmar är en förutsättning för att orka.
Detta ska absolut inte förväxlas med de bekymmer som ett autismspektra kan innebära.
Jag möter även ungdomar där deras dagdrömmar är fyllda med självdestruktivitet och mindervärde. De behöver mycket hjälp.

Jag väljer att betrakta dagdrömmeri positivt. Det är fantasins spelplats och en underbar möjlighet att få leva ut det som kanske aldrig är möjligt.
I begränsad omfattning är det kreativt att dagdrömma, det inger både glädje och förhoppning!


Idag är det äntligen fredag och dax för ett avkopplande veckoslut.
Mannen, en Son och Vännen Ingvar har tagit "day off" och är på väg ner till Puttgarden. De gillar sina turer med bilen och det blir säkert en hel del prat och musik i cd-spelaren :)
På tillbakavägen hämtar de Lillebror i Köpenhamn.
Jag ska sitta ett par timmar med Länstyrelsens socialkonsulenter för att gå igenom deras omorganistation och vad den kommer att innebära för vårt arbete. Här gäller det att mobilisera positivt tänk!
Till kvällen ska jag koka kräftlag och baka pajer. Våra Söner och Svärdöttrar kommer hem på lördag. Härligt! Nu kommer det att ätas kilovis med kräftor, krabbor och räkor!

Tillbakablick på gårdagen:
Hösten visade sig med besked. Det kom otroliga mängder med regn och mot kvällen började det åska. Ljusstakarna åkte fram och stearinljusen tändes......nu är det tid att börja kura....!

onsdag 2 september 2009

Äpple


Go´morgon!

Klockan är 8.40 och det är onsdag.
Termometern visar + 15 grader, det är sol och luften ger påbud om hösten.


Utsikter för dagen:
Det är skördetid på Österlen.
Äpplet, frukten framför alla frukter ska skördas.
Dessa underbara äppelodlingar som är översållade med vita och rosa blommor under maj och juni månad dignar nu av frukter i gult, grönt och rött. Det är gudomligt vackert!
Tänk er en ljusblå himmel, ett mörkblått hav och en grön äppelodling med alla dessa färgrika frukter. Himlen är nära!

Äpple är en frukt med sort symbolvärde.
Tänk på Adam och Eva som frestades av frukten från kunskapens träd i Lustgården.
Ni har väl alla läst sagan om Snövit och hennes förgiftade röda äpple?
Wilhelm Moberg skrev om Kristina och Oskar och deras små äppelkärnor som de tog med sig och planterade i Amerika.
På engelskalektionerna i skolan fick jag lära att "an apple a day keep the doctor away".
Sedan finns det en mänskligt äpple, adamsäpplet :)

Här på Österlen beskär man äppelträden hårt för att det ska bli bekvämt att skörda frukterna. Äppelodlingar är helt jämförbara med de vackra vinodlingarna i sydeuropa. Karga och vindpinade stammar som blommar ut till dessa naturens mästerverk.

Nu kom jag att tänka på Isaac Newton, honom ska man absolut inte glömma vad det gäller äpple. Tänk hur han såg ett äpple falla och därefter grundade sin geniala teori om tyngdlagen!

Österlen förknippas nog med äpple i mannamun. Här finns Kiviks Musteri med alla sina goda juicer, marmelader och krämer. På Systembolaget kan vi inhandla deras väldigt goda ciderprodukter. Sedan finns Äpplets Hus där man både kan se visningsträdgårdar, låta sig inspireras och lära mer om äpplets historia. De har dessutom en trevlig restaurang.

Att äta ett krispigt, saftigt, sött och vacket äpple är något av det godaste som finns!
Alla Ni som inte har er vardag på Österlen, åk hit så fort Ni kan!
Ta Er upp på höjderna ovan Kivik och njut det Ni ser. Stanna vid något litet försäljningsbord längs med vägen och köp de äpple som ni helst vill sätta tänderna i eller förvandla till en smaskig äppelkaka. Kör till Musteriet och köp litervis med färskpressad juice inför höstens behov av vitaminer. Kom hit!
OBS! Hälsa gärna på oss :)

Idag ska jag åter till Sophiaskolan och jag är glad över att få återknyta kontakten med denna fina skola där barnen och ungdomarna också kan njuta äpple på rasterna från odlingarna som omger skolan.
I eftermiddag ska jag koka kött i flera timmar, som sedan ska bli en av ingredienserna till en vitaminrik soppa. Hm....jag märker att jag börjar få lite höstkänsla!

Tillbakablick på gårdagen:
Var det årets sista sommardag? Vilken varm och skön dag vi fick! Hoppas innerligt att denna solvarma sensommar fortsätter ett tag till.
Jag är mycket nöjd med mitt trädgårdsarbete under gårdagen och nu är alla fläderbuskar och smårönnar jämnade längs med marken. Det värker i axlarna och benen är fulla med småsår från björnbärstaggar, men det är det värt :)
Husets unga män har blivit riktigt pratsugna sedan skolorna startade och jag tycker det är helmysigt med tonårsfunderingar i köket under tiden som jag lagar kvällsmaten. Hoppas det håller i sig!

tisdag 1 september 2009

Skrock


Go´morgon!

Klockan är 8.55 och det är tisdag.
Termometern visar + 19 grader och det är en underbar sensommardag.

Utsikter för dagen:
När Mannen och jag var ute på vår dagliga promenad i skogen så strålade morgonsolen över ljunghedarna. Ljungens ljuslila färg står i ljuvlig kontrast till den gröna färg som trädens lövverk antagit inför den annalkande hösten.

I början av 80-talet var hela jag klädd i lila. Det var min absoluta älsklingsfärg i alla nyanser och på alla mina kläder under ett par år. Mannen vädjade till slut om lite variation i färg och då blev det svart :)

Att ta in ljung i huset betyder död!
Min uppväxt var fylld med klyschor om hur olika beteende kunde påverka situationer eller händelser. Med andra ord "skrock".
- gå inte under stegar!
- spotta tre gånger "tvi-tvi-tvi" om en svart katt passerar din väg!
- lägg inte nycklarna på bordet!
- peppar, peppar ta i trä!
Jag upplevde skrock som lite skrämmande och farligt. Om jag inte utförde dessa ritualer så kunde något hända som jag hade orsakat.
Olydig flicka!
Jag minns gamla tanters arga blickar och min egen rädsla för att göra fel. Skrock var ett tecken på det okända, det som kunde medföra hemskheter. Egentligen var det väl någon form av lättköpt trygghet och ett försök till kontroll från vuxenvärlden.

När jag var liten och bodde i Staden hade min Mamma en regel som innebar att jag skulle springa och ställa mig under våra fönster så fort jag hörde en siren från något utryckningsfordon. Detta för att mamma skulle se att jag var hel och levande.....

Det var mycket farligheter som lurade! Koksgubbarna var farliga, sopgubbarna likaså. För att inte tala om vaktmästaren, han var förenad med all världens obehagligheter. Det fanns fula gubbar på parkbänkar och så alla dessa arga tanter.
Nig och var duktig!
Jag tränade mig själv i hemlighet genom att usätta mig för situationer som innebar alla dessa "faror". Jag var tvungen att utsätta mig för små risker för att inte vara rädd.

I min ungdomstid var skrock förknippat med kärlekens alla bekymmer.
- krossad spegel ger sju års olycka!
- K-brunnar är kärleksbrunnar
- en pepparkaka knackad i tre delar var lika med en önskan i uppfyllelse
- sju blommor under huvudkudden och midsommarnattens dröm visade ens tillkommande.
Härligt och underbart för en tonårsflicka som njöt av drömmar och små förälskelser.

Ett mycket känt skrock är att fredagen den 13:e är en otursdag. Vet ni att det egentligen kommer från Jesus som hade tretton lärjungar där Judas förrädaren var den 13:e ?

Numera tycker jag att skrock är underhållande och jag kastar gärna ur mig ett och annat omen!
Mannen, som är en realistisk person, tycker att jag är något överdrivet skrockfull :)

Idag är det utlovat sol och värme, ljuvligt!
Jag ska göra ett besök hos frisören och klippa av sommarens solblekta hårtoppar, riktigt skönt! Efter ett antal arbetstimmar ska jag sedan ge mig ut i det fina vädret med min nya grensax och klippa vildvuxna grenar och tjuvskott. Jag trivs med trädgårdssysslor som syns!

Tillbakablick på gårdagen:
Det pågår färgning av hår i huset?! Identiteten måste provas fullt ut, för tänk om man skulle vara snyggare eller bli coolare i en annan hårfärg! Det är jag som har till uppgift att vara hårfärgare :)
Det är viktigt att prova sig fram i livet.