Löfte

Go´morgon!

Klockan är 06.48 och det är onsdag.

Det har varit kallt i natt och nu stigen morgonsolen sakta.

Termometern visar +5 grader.

Under tiden som Mannen och jag drack vårt morgonkaffe satt vi och såg hur två rådjur gick omkring på gården och betade gräs. Det var en himmelsk syn i morgondis och morgonsol.

De senaste dagarna har gett mig anledning att fundera över löften. Vad är egentligen ett löfte och hur ska man värdera ordets betydelse?

Att avge ett löfte är värdefullt, det är något som sker mellan två eller flera människor. Ett löfte är betydelsefullt, fullt med betydelse.

Jag har en tanke om att löfte inte har samma betydelse som tidigare. Det kanske rent av är ett omodernt begrepp som har tappat sitt innehåll.

I mitt liv är löfte en hederssak, något som man absolut ser till att hålla.

Jag tänker på så många löften det finns.

Trohetslöfte för att befästa äktenskapet; att dela glädje och sorg, att vara trogen tills döden skiljer oss åt. Underbart vackra löften som många, många väljer att bryta. Brutna löften.

Lova - Love

Brutna löften är något som jag dessvärre träffar på allt för ofta i mitt arbete med barn. Vuxna som inte har tillgång till sitt föräldraskap och som utlovar sina barn gåvor, besök, hemflytt och annat för att sedan svika. Det värsta löftet att bryta är att utebli från ett efterlängtat besök. Ett sviket barn tappar tron på vuxna.

Nyårslöften är då många människor magiskt nog har en tendens att lova sig själva och andra att börja eller sluta med något. Det finns förhoppning om att löftet ska infiras i och med det nya året och det har kanske blivit något av en tradition med nyårslöfte för någon.

Tomma löften, tomma ord. Att träffa någon som utlovar en hel del men som aldrig någonsin menar sitt eller sina löften. Ord som sägs för att imponera och knyta någon form av falsk relation. Löften som är helt betydelselösa, som också kan såra djupt.

Människor som avger tomma löften blir aldrig trovärdiga, de känns opålitliga och inte att räkna med. Men, det är lätt att bli charmerad och lurad.

Har man träffat någon med grandios personlighet så har man också mött en person som levererar tomma ord.

"Löften är till för att brytas"

Men vad är då meningen med att utlova något?

Det är betydligt lättare att lova än att hålla löften.

Man kan ge löfte till sig själv. Se sig i spegeln och lova sig guld och gröna skogar för att några minuter senare bryta samma egenlöfte. Suck......hur dumt är inte detta?!

Det finns förhastade löfte som som blev utlovade i en inte allt för genomtänkt situation. Dessa löfte har en innerlig vilja men är kanske inte genomförbara. Förhastade löfte blir förhoppningsvis brutna med ansvar och i samförstånd.

Jag får ingen rättsida på det här.

För mig är ett löfte ett löfte och något som man bara utdelar med stor försiktighet och känsla.

Naivt och förlegat?

I dag ska jag bege mig till Staden för en hel del arbetsinköp och senare idag ett regionsmöte kring hjälpmedelsfrågor i samhället utifrån ett barnperspektiv. Det gäller att vara effektiv och samordna sina stadsärende.

Tillbakablick på gårdagen:

Vi har en tuff arbetssituation. Just nu känns det som om allt kan hända och att det inte går att förutse eller räkna med något. Det som sker är helt oväntat.

Gårdagen sög all kraft och vi känner oss frustrerade. Det var en dålig dag.