Jag ville, jag vore....

Go´morgon!

Klockan är 06.11 och det är måndag.

Skuggsnö och stilla.

Termometern visar - 1 grad.

Utsikter för dagen:

Ovisshet är ett tärande tillstånd. Inget är klart, man vet och förstår inte fullt ut, man befinner sig i en känsla av eventuellt kanske och en förhoppning som mixas med hopplös uppgivenhet. Ett mänskligt recept som kan leda precis var som helst.

Inget är så omöjligt som ovisshet. Det går inte att planera, det gnager på självkänslan och så skapas en frustrerande obalans. Utifrån denna kan alla möjliga och märkliga reaktioner visa sig, allt utifrån ålder, erfarenhet, kraft och mod (tålamod).

Det finns de som menar att "det är bättre att ingenting veta", men jag kan inte förstå mig på det tankesättet och vad som är bärande i det. För mig framstår det som ett fullkomligt självbedrägeri eller ännu värre att bli förd bakom ljuset, ett svek, att bli undanhållen en rättighet...........mycket obehagligt!

Det är egentligen bara en enda visshet som vi alla är och kan vara helt säkra på, men absolut inte får oss tidsbestämt, det är våra liv.

Att veta är tryggt, oavsett vetskapen. Det innebär att man har en riktning och i bästa fall en utsatt tid. Det går att förbereda sig, tankar prövas, möjligheter spekuleras, drömmar eller fasor lockas fram och det kanske gör ont, men det leder trots allt framåt.

Att veta kan vara att längta, att veta kan vara rädsla inför det som komma skall.

Man behöver veta, små som stora och oavsett, alla behöver veta vad som gäller för att kunna förstå.

Känsla av sammanhang.

Jag ville, jag vore........

Idag är det måndag och det är det samma som rutindag. Trist och nödvändig.

Paco valp ska vara ensam hemma i ett par timmar, för första gången någonsin. Hur ska detta upplevas för vår fina lilla valpvän, han kommer definitivt inte att förstå! Någon gång måste vara den första...... suck, suck, suck, trippelsuck!

Tillbakablick på gårdagen:

Jag gick ur ett sammanhang och det känns mindre bra. Ännu en gång väljer jag bort något jag kan och är bra på för att stå tillbaka. För vem?

Kanske bättre att inget veta......

Det var bara en dag.