Go´morgon!
Klockan är 06.23 och det är tisdag.
Ösregn och halv storm.
Termometern visar + 5 grader.
Utsikter för dagen:
Det är helt makalöst så mycket vatten som kommer ner och det tycks inte sluta.
Syndafloden.....
En helt vanlig dag i Simrishamn och ett besök i en helt vanlig livsmedelsbutik fick min vardag att stanna upp.
Affären hade en anslagstavla vid in- och utgången och det var en bild av ett barn på denna som fångade min blick.
En anslagstavla i en butik brukar innehålla diverse upprop, erbjudande, försäljning och efterlysningar. Det sistnämnda brukar handla om bortsprungna katter eller plötsligt försvunna hundar. Bilden på denna anslagstavlan visade en liten pojke under året med mörkt hår och stora mörka ögon. Det var hans Mamma som efterlyste honom.
En Mamma har blivit av med sin lille son och vädjar till allmänheten om hjälp med att finna honom. Hon berättar hur orolig hon är, hur mycket hon saknar honom och hur mycket hon älskar honom.
Fullkomligt overkligt! Ett litet gossebarn är bestulet! Hur är detta möjligt i Sverige i tiden? Vad är det som händer med människor? Hur långt kan man gå i sin egoism?
Kärlek tar slut och barn blir till offer för sina föräldrars hämndbegär.
Föräldrar kidnappar sina egna barn. Varför? Är det av rädsla för ensamhet, är det för att skydda sitt barn, är det kanske av rent hat mot sin nästa eller handlar det om makt?
Av en slump får jag senare veta att 1.430 barn har kidnappats i Sverige under år 2010 fram till oktober månad.
Jag önskar att jag inte visste detta.
Bilden av den lille pojken på en anslagstavla i Simrishamn finns med mig. På Österlen finns en Mamma som inte kan hitta sitt lilla Barn. Det är fullkomligt overkligt.
Jag är en erfarenhet rikare och den gör ont.
I dag var det tänkt att jag skulle gå en lång hundpromenad under morgonen med Väninnan, men det verkar vara omöjligt för tillfället.
För övrigt är min arbetsplats förlagd till Ystad under eftermiddagen. Om jag får tid över ska jag köpa mig ett par rejäla regnstövlar och kanske en gummibåt.... :)
Tillbakablick på gårdagen:
Vilken dag! Vilket väder! Vägarna är livsfarliga och markerna dyngsura. Regnet forsar ner och översvämmar vattendragen. Inte alls bra.
Dagen bjöd på en del goda möten och får läggas till handlingarna som en positiv arbetsdag.
1 kommentar:
Ja det är tragiskt. Man kan nog inte förstå hur detta kan hända med dessa barn. Kan bara hålla med om att det är stor familje drama. Vi behöver en båt. Vi är inte insöade utan invattnade. Dammen har svämmar över och ån är på väg att få vår väg att vara ett minne blott. Vi fundera på att köra över bilarna till andra sidan nu fm. Men då får vi vadda över och vilken tur att vi satte ut snöpinnarna så vi se var vägen går.
Skicka en kommentar