onsdag 3 november 2010

Antingen eller.


Go´morgon!


Klockan är 06.19 och det är onsdag.
Ösregn och halvstorm.
Termometern visar + 8 grader.


Utsikter för dagen:
Jag har legat och lyssnat på stormens vinande och regnets piskande utanför fönstret under den tidiga morgonen. Hemskt att behöva gå ur sängen! Jag får övertala mig själv att dra undan täcket och har draghjälp av valpen som absolut vill ut. (Kan hundar använda kattlådor?)
Kanske att det är just vädret som speglar av sig i det inre, kanske att det är livets meningen att det ska vara så.
Om en kort stund ska jag ut och köra i detta hemska, usch.
Ingen sol och inget dagsljus, ingen energi. Regn och rusk, dra ner på tempot och kura, sov.
Vem vet?
I går blev det kollision! Jag trodde att jag skulle njuta julbordsfrossa med mina styrelsekamrater och sedan unna mig en natt på lyxiga Renaissance hotel i Malmö, men ack nej. Nu är det ingen ordning alls och framförhållning tycks vara ett minne blott. Jag har överskridit mina egna ständigt optimistiska planeringsmöjligheter med råge. Här går till och med min egen gräns för att tudela mig själv. Vad håller jag på med?
Nu fick jag avboka hotelrummet (förlåt en gång till) och med all säkerhet även julfrossan.
Suck och stön! Jag är otroligt trött på mig själv!
Där försvann en del av det som skulle förgylla mitt dystra november och jag kan med all bestämdhet konstatera att det råder både dimma och halvstorm i min skalle. Regnet har uteblivit och jag kan antar att det i så fall skulle falla som tårar. Vill inte.
Nu måste jag hitta min krage och ta tag i mig själv (igen).
I dag får det vara en dyster blåsdag då jag ska göra mitt bästa för att sätta en värmande brasa i spisen och se till att husets lovlediga får varm choklad med vispgrädde och goda vetebullar. Sedan ska de få se en lång och härlig film under tiden som jag mobiliserar kraft till någon form av inre struktur.
Jag behöver fundera och formulera.
Minst en glädjesten ska läggas.
Snart är det dax att packa resväskan för några dagars höstlovskul. Barn ger glädje!
LilleBror är i Köpenhamn och jag önskar honom all lycka med sin spännande dag.
Paco valp är min skugga, förväntansfull och söt.
Jag vet att jag har det underbart bra :)

Tillbakablick på gårdagen:
Just nu är det lugnt i huset och samarbetets linje råder. Skönt så länge det varar :)
För övrigt var det en snurrig dag som bara passerade.

5 kommentarer:

ejsa sa...

Dina bilder gör mig snurrig, vad är tanken bakom detta. Kan det vara så du känner dej i november? Vi får råda bättring på detta.

Go´morgon Österlen ! sa...

Kära Ejsa!
Det är ungefär så jag tänker att det är menat.

ejsa sa...

Men vilken tur att jag då kunde känna denna gungande och yra känslan då. Behöver inget vin ett tag framöver. Tar och titta på bilderna istället :-)

Rebecka sa...

Det är ingen fara med det, det kommer fler gånger :) Ibland måste man tillåta sig att ha svackor. Man kan inte alltid vara på topp! Du får se fram emot Dubin resan nu! Inte så långt kvar ju :) Kram Rebecka

Go´morgon Österlen ! sa...

Kära Rebecka!
Ditt leende är som solen och dina ord som balsam :)
Tack och stor kram