Äpple

Go´morgon!

Klockan är 05.44 och det är fredag.
Det blåser lite och än lyser stjärnorna.
Termometern visar + 5 grader.

Nu suger Österlen ut det allra "gottigaste" innan det är dax att stänga fönsterluckorna på sommarhusen, ställa in trädgårdsmöblerna och boa om hela bygden inför det som komma skall, det som sveper in Österlens skönhet i ett helt annat ljus.
Jag var nere i Kiviks hamn i går förmiddag och kunde konstatera att det pågick en väldig kommers och att det vimlade av skolbarn med sina lärare och personer i den övre åldern. Alla de som har möjligheten att använda sig av början på dygnet för en tur till det vackra och kanske de som trivs bäst när de stora folkmassorna har dragit sig tillbaka...som jag.
Det snurrade spettkakor på spjuten inne i Buhres nya publikmagnet, det leverades nyskördade äpple för en ringa kostnad, jämfört med dagligvaruhandeln, och det såldes skinnprodukter, marmelader och must i små bodar längs med kajen.
Kivik lyckas! Med sin vackra hamn och sitt kända namn har Kiviks Musteri och andra affärsidkare, små som stora, skapat en publikmagnet utan dess like och ett sätt för urbefolkningen och den lilla byn att överleva även efter sommaren.
Bara att gratulera till framgången, men kanske dax att byta plats? Det finns fantastiska kullar på marknadsfältet som står öde och som rymmer mängder med folk.
Fritjof Nilsson Piraten han står där lite ovan om hamnen i Kivik och tittar på spektaklet, långt från de tider som var hans och en evighet från det lugn som rådde och det som gladde mänskligheten vid en tiden. Han håller ett äpple i sin hand, äppelfesten till ära, och jag tycker mig se att han fixerar blicken mot tavlan och de två människor som den visar, som håller om varandra i sin nakenhet och som skådar ut över folkmängden i den lilla hamnen. Kanske att de tittar på varandra, Fritjof och de båda två som kanske kan heta Adam och Eva eller kanske Kålle och Ada, och funderar över det som sker, ler och begrundar.
Den enorma äppeltavlan lyser väldigt vackert i höstsolen och den doftar underbart!  De flesta besökarna ser den genom en lins och efter några bilder med kameran/mobilen, gärna med den egna personen eller bekantskapen tydligt synlig i bild, börjar det som kanske lockar mest, det är dax att köpa och ta med sig hem.
Själv saknar jag bekväma parkbänkar framför konstverket, platser att sitta och begrunda, dofta, njuta och fundera på en stund i solskenet.
Det finns inte tid.
Vi vill konsumera, var som helst, överallt och ofta, kanske till och med hela tiden. Fort ska det gå! Gynnsamt för den lilla producenten och tillfälliga gästen och perfekt för hamnens egen jätte, som bara växer och omöjliggör för det lilla företaget att etablera sig och konkurera.
I det som en gång var Olas fina fiskbutik, med fisk fångad i havet utanför hamnen, snurrar nu spettkakorna på löpande band och trängs med sockriga munkar, servetter och stearinljus i butiken, ägd av den stora grannen mitt över hamnplan.
"Den enes bröd den andres död"
Så går det.

Tillbakablick på gårdagen:
Äppelkaka eller äpplekaka?
Mitt hjärta svämmar över av kärlek :)
Gårdagen var höst.