Tålamod.

Go´morgon!

Klockan är 06.23 och det är söndag.

Sol.

Termometern visar + 11 grader.

Utsikter för dagen:

Dax att köpa nya glasögon. Synen kan förmodligen skärpas till en aning och de som sitter på näsan för tillfället har övrigt att önska. Den ena skalmen har dessutom befunnit sig i en hundmun som tuggobjekt och skaver nu en aning bakom ena örat. Jag fick ett tips om att slipa till ojämnheterna med ett sandpapper, men jag tror istället att detta var den sista puffen på väg mot optikern.

Så står jag då där i en glasögonbutik för att välja ut ett par nya bågar. Panik! Vägg efter vägg med hundratals bågar av alla de slag, modeller och märke. Hur i himmelens namn ska man kunna se vad man vill ha och dessutom sitter alla bågarna på bräckliga hyllsystem som innebär att om man tar en båge så trillat tre. Se men inte röra.

Jag kallar på hjälp, förklarar vad jag vill ha och expediten säger omedelbart att det kanske blir lite svårt. Jag är redan från början att betrakta som en besvärlig kund, en som vill mycket, är svår att tillfredsställa och som förmodligen inte blir nöjd. Det är i alla fall så som jag känner mig efter mitt första möte med den ointresserade säljaren. Dömt att misslyckas.

Provar par efter par, men hur ska man egentligen kunna se utan glasögon? Idiotiskt.

Om jag ägde en glasögonbutik så skulle jag haft en vacker katalog i färg med alla mina bågar förevisade och beskrivna, sedan kunde mina kunder få bågarna till sig och lugnt och fint få möjlighet att prova sig fram. Jag skulle ha bekväma fåtöljer och vackra förstoringsspeglar så att man kunde se sig själv behjälpligt utan sina nödvändiga glasögon. Jag skulle ha ett bokningssystem för att ha gott om tid med min kund. Som det är nu blir det bara en stressad situation om man inte lyckas träffa rätt med en gång. Milde tid, ett par glasögon kostar en halv förmögenhet, ska sitta mitt i ansilktet och är ett väldigt seriöst inköp. Man vill ju se bra ut, i dubbel bemärkelse :)

Fattar inte hur det här ska gå till. Nu kommer jag att bli besvärligt gnällig, vilket minskar möjligheten att hitta den båge som passar min näsa. Jag ska leta upp en liten optikerbutik, en som har gott om tid, som vill mitt bästa, står ut med mitt velande och som beställer hem de bågar i den färg som jag önskar prova om de inte skulle finnas i varulagret........var denna nu kan finnas. Stor suck!

I dag är det arbetsdag hela långa dagen för min egen del. Familjen ska på vernissage i eftermiddag och jag är grymt avundsjuk eftersom det är Yvonne Larsson som visar sina bilder.

Tillbakablick på gårdagen:

Lilla Familjen har fått en ny medlem, en liten försiktig prinsessa som är den mjukaste och sötaste, hennes namn är Fiona :)

Vi tog en tur i till Simrishamn under förmiddagen och vandrade längs med loppisen på "Suckarnas gång", vilket blev en besvikelse med tanke på de priser som försäljarna hade satt på sina varor. Det mesta var helt enkelt för dyrt, gick inte att pruta och knappast att betrakta som en loppis, men annars var det trevligt. Simrishamn lever verkligen upp till sitt rykte som sommarstad för turisterna.

På kvällen gjorde storeBror en underbart god gazpacho och till den serverades Il Fornaios ljuvliga bröd tillsammans med en krispig sallad på stekt färsk tonfiskfilé och grön sparris. Otroligt gott!

Gårdagen gav semesterkänsla.