tisdag 30 mars 2010

Magnolia


Go´morgon!




Klockan är 06.34 och det är tisdag.
Termometern visar - 3 grader.
Det är klart, kallt och markfrost.





Utsikter för dagen:
Det märks att april månad ligger och lurar. Väderleken pendlar mellan årstider och den ena dagen är inte den andra lik. Nu gäller det att svettas in den stundande vårvärmen för att slippa den annars så vanliga vårförkylningen.
Ute i skogen ligger snö och is kvar i samtliga norrläge. Tranorna vandrar omkring vid sin boplats och låter sig inte skrämmas när man visar dem hänsyn avseende avståndet.
Mitt första ivriga, nästan desperata sökande efter vårtecken har lagt sig, men i går tvingade jag ut Sönerna i vårt så kallade "sommarrum" för att förevisa min magnolia. Den nakna lilla kvist som jag inköpte och planterade förra våren har nu visat sin verkliga skönhet, underbart!
Även rosmarinen börjar skifta över i blått med sina många vackra små blommor.

Det är otroligt så mycket känslor 700 gram hund kan ge en människa. Lille Paco, så fantastiskt glad och fylld av kärlek. Han kan inte nog bedyra sin glädje och sin vilja till kontakt. Den lilla kroppen utstrålar en enorm energi och hans kroppsspråk är obetalbart. Han kan kasta sig över sitt mycket lilla leksaksdjur med stor kraft, bita och dra och han kan pussa sin husse med kärleksfull ödmjukhet. När han blir osäker söker han skakande sin trygghet och när han blir trött somnar han bums.
Lillebror är något ovan vid att bli väckt i tidiga morgonstund av Pacos alla pussar och energi :)


Idag ska Familjen på olika håll och roa sig och det medför en del körande i bil (miljövarning). Jag ska ta mig till en affär för att fylla det tomma skafferiet. Detta med viss bävan eftersom veckan innan och efter påsk är en tid då Österlens alla sommarhusägare har anlänt och affärerna snabbt blir överfyllda av människor som storhandlar. Till och med priserna på livsmedel höjs då kommersen är som störst, irriterande!
I kväll ska jag vara valppassare :)

Tillbakablick på gårdagen:
Jag fick undan en del skrivbordsarbete, vilket alltid känns lika tillfredsställande i efterhand.
Det blev en motionspromenad i skogen, kallt och blåsigt. För övrigt hände absolut ingenting eftersom hela Familjen turades om att ligga på golvet och njuta Paco........?! Mirakulöst!
Det var en skön dag.

3 kommentarer:

ejsa sa...

Ni måste passa Paco så att inte rovfåglarna tar honom.

Anonym sa...

Paco klarar sig. Det syns tydligt. Han är en tuffing.

Timus

Rebecka sa...

Så söt :) Ja, det är helt otroligt så mycket kärlek och värme de små liven kan ge! Kramar Rebecka