Sovmorgon

Go´morgon!

Klockan är 06.19 och det är söndag.

Termometern visar + 6 grader.

Det blåser lite, småregnar och är dimma.

Utsikter för dagen:

I min Familj är söndagar detsamma som sovmorgon.

För min egen del spelar dagarnas namn ingen roll för jag har en inre klocka som väcker mig oavsett. Någon gång skulle det vara skönt att puffa till kudden, dra täcket över axlarna och somna om igen. Jag har försökt, men det slutar med att jag vänder och vrider mig och slutligen blir irriterad över att ligga vaken. Misslyckat!

Jag har istället lärt mig att uppskatta morgonens ensamhet och stillhet.

För några dagar sedan hörde jag en underbart formulerad fråga:

- Finns jag till i din blick?

Så vackert och så självklart.

"Kärleksbarnet" som ännu bara är en glimt i sina blivande föräldrars ögon,

barnets behov av sina föräldrars känslor, ungdomsförälskelsens alla tvivel, vänskapens trygghet, äktenskapets prövningar, åldrandets ensamhet, utsatthet.........

Att bli sedd i någons ögon, betyda något, vara älskad och vara speciell för någon annan.

Kärlek & Trygghet.

I dag ska jag låta dagen komma till mig.

Tillbakablick på gårdagen:

Föreläsningen var mycket energirik, intressant och underhållande.

Till min Vän som nu upplever sorgens längtan, ensamhet och utsatthet.

Några rader från en av Tove Janssons underbara Muminböcker:

- Är du ledsen för någonting, frågade Mamman

- Nej, sa mumintrollet

- I morgon är det en ny lång dag, sa Mamman

- Alldeles ens egen från början till slut. Det är väl en trevlig tanke.

Min gårdag blev en bra dag.